Framåt och bakåt för kärnkraften

För ett år sedan såg framtiden mörk ut för den svenska kärnkraften. Nu har det vänt.

Vintern 2016 blev det tydligt att den svenska kärnkraftverksamheten gick på knäna. De låga elpriserna i kombination med den särskilda effektskatten och krav på ytterligare säkerhetsinvesteringar i oberoende härdkylning gjorde att kärnkraften riskerade att behöva stängas ner inom bara några år.

Men i början av juli samma år presenterades den energiuppgörelse mellan riksdagspartierna som i ett slag förändrade läget: den särskilda effektskatten på omkring 7 öre per kWh skulle fasas ut.

– Energiuppgörelsen var en verklig vändpunkt. För oss var det nödvändigt att effektskatten avskaffades för att kunna göra nödvändiga investeringar i oberoende härdkylning. För man kan inte gå till en styrelse och begära pengar för att investera om inte siffrorna går ihop, säger Mats Ladeborn, chef för avdelningen Fleet Development, det vill säga framtidsplaneringen för kärnkraftverken, inom BA Generation.

Mats Ladeborn

Mats Ladeborn.

Politikerna förstod

Med de nya siffrorna i ryggen kunde Forsmark besluta om att investera i den nya härdkylningen i mitten av juli. Motsvarande beslut i Ringhals fattas på affärsmässig grund och väntas under 2017.

– Jag tror att politikerna själva förstod hur illa det var ställt med ekonomin i kärnkraften och insåg vikten av att ha kärnkraften kvar medan vi bygger upp ett helt förnybart energisystem. Under tiden är ju kärnkraften en viktig väderoberoende energikälla som samtidigt inte bidrar till ytterligare klimatförändringar, säger Mats Ladeborn.

Nu är planen att kärnkraftverken ska drivas i minst 60 år, det vill säga en bit in på 2040-talet, förutsatt att de fortfarande är lönsamma.

– Vi vet att mer förnybart kommer att komma in. Samtidigt är det redan fullt i systemet och vi har elöverskott. För oss är det därför viktigt att ny förnybar produktion kommer in i elsystemet betydligt längre fram i tiden. Det är också något som Energimyndigheten betonar i sin utredning om hur  elcertifikatsystemet för förnybar energi bör utformas, säger han.

Stora investeringar gjorda

De senaste åren har stora investeringar gjorts i kärnkraftverken vilket innebär att reaktorerna på många sätt kan anses säkrare och effektivare än när de var nya. Den oberoende härdkylningen ska vara klar till 2021.

Framöver koncentreras ansträngningarna på att sänka produktionskostnaderna: år 2021 är målsättningen att kostnaden ska vara nere på 19 öre per kWh. Idag kostar varje kWh en bit över 20 öre per kWh att producera, och under perioder sjunker elpriset under produktionskostnaden.

Besparingarna ska ske på alla områden – utom när det gäller säkerheten förstås:  administration, utbildning, inköp av material och tjänster och så vidare och så vidare. Det pågår ett arbete för att effektivisera organisationerna i Ringhals och Forsmark kallat RingFors för att dela resurser och erfarenheter och därmed minska kostnaderna. Dessutom vill man öka samverkan med vattenkraften, till exempel  när det gäller kontrollutrustning, transformatorer och annan utrustning.

– Officiella prognoser visar på ett elhandelspris på en bit över 20 öre framöver. Får vi ner våra kostnader till målet 19 öre kan vi vara konkurrenskraftiga, säger Mats Ladeborn.

Forsmark

Forsmark.

Avveckling är framtiden

Samtidigt ska fyra reaktorer avvecklas. I Tyskland är Krümmel och Brunsbüttel redan tagna ur drift, i Sverige beslöt Vattenfall i april 2015 att Ringhals 1 och 2 ska stängas senast 2020 respektive 2019 istället för 2025. Orsaken var framför allt den dåliga lönsamheten med höga kostnader och låga förväntade elpriser. Investeringar gick inte att motivera för de två reaktorerna som ändå skulle stängas ett antal år senare.

Ambitionen är att starta nedmonteringen av Ringhalsreaktorerna så snart det går, det vill säga något år in på 2020-talet. Låg- och medelaktivt rivningsmaterial ska förvaras i slutförvaret i Forsmark.

I Tyskland tror man att nedmonteringen kommer att ta längre tid än i Sverige, delvis på grund av det massiva kärnkraftsmotståndet som gör det svårt att deponera ens icke-radioaktivt material från kärnkraftsverksamhet.

Att riva kärnkraftverk kräver noggrannhet och planering men det är inget unikt. I Europa har ett flertal anläggningar monterats ner redan.

– Vi bygger nu upp en avvecklingsorganisation, BU Nuclear Decommissioning, med ambitionen att bli ledande när det gäller hur man avvecklar kärnkraftverk på ett säkert och effektivt sätt.

Ringhals

Ringhals.

“Självklart att investera”

De svenska kärnkraftverken är idag väl moderniserade anläggningar, och det gäller även de två som nu läggs ner. Bland annat har stora investeringar nyligen gjorts i Ringhals 2 som har försetts med nya turbiner och tranformatorer.

–  I efterhand kan man ifrågasätta om det var rätt att göra de investeringarna, men när beslutet fattades var det korrekt utifrån vad vi då visste och de tankar vi hade om utvecklingen på marknaden. Men det är klart att det inte är optimalt att ha nya prylar när man ska stänga anläggningen, säger Mats Ladeborn.

Är det då så säkert att det är rätt att investera i oberoende härdkylning?
– Alternativen för oss handlar ju om att driva vidare till 2040-nånting eller att stänga 2020. Jämfört med investeringarna i Ringhals 1 och 2 är det en jättestor skillnad i intjäningsförmåga. Då hade vi en planerad drifttid på runt tio år – i det här fallet handlar det om 30 års drift. När elskatten är borta och med de priser vi ser framför oss så ser jag det som ett helt givet beslut. Men det är upp till styrelsen för Ringhals och Vattenfall.

Karta som visar Vattenfalls kärnkraftverk

Vattenfalls kärnkraftverk.

Olika lösningar

Efter Fukushima genomfördes stresstester på alla kärnkraftverk i EU. Detta resulterade i att åtgärder för att stärka säkerheten vid reaktorerna ytterligare infördes i länderna.

En gemensam nämnare är större tålighet mot naturkatastrofer liksom åtgärder för att förhindra utsläpp av radioaktiva ämnen. Men utformningen av åtgärderna skiljer sig åt mellan medlemsländerna.

I Frankrike, som är det land i Europa som har flest kärnreaktorer i drift, har man främst fokuserat på mobil utrustning, som dieselgeneratorer och tankbilar. Man har också byggt gemensamma lager för sandsäckar och truckar för att snabbt kunna bygga vallar vid översvämning.

I Finland installeras särskilda kylvattenpumpar som drivs av ånga från den egna processen.

Tyskland var tillsammans med Schweiz det land som gick längst och beslutade att lägga ner hela sitt kärnkraftsprogram, i tyska fallet till 2022. Dessutom togs åtta tillfälligt stoppade reaktorer ur drift omedelbart. Två av dessa var Vattenfalls: Krümmel och Brunsbüttel i norra Tyskland.

De svenska kärnkraftverken får nya säkerhetssystem, oberoende härdkylning, vid sidan av befintliga ordinarie säkerhetssystem och reservkraftsystem. Härdkylningen är ett krav från SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten, och ska vara i drift 1 januari 2021 för att en reaktor ska få fortsätta att användas.

Vattenfall kommer att investera runt 2 miljarder kronor totalt i oberoende härdkylning i fem av sina sju reaktorer. De två äldsta, Ringhals 1 och 2, ska stängas 2020 respektive 2019.

I Forsmark har projektet inletts. Bland annat har marken börjat förberedas där de nya byggnaderna ska stå. Ringhals ligger omkring ett år efter.


Vattenfalls kärnkraftreaktorer

Ringhals 1: 865 MW. Ska stängas 2020.
Ringhals 2: 865 MW. Ska stängas 2019.
Ringhals 3: 1 064 MW. I drift till 2040-talet.
Ringhals 4: 1 130 MW. I drift till 2040-talet.

Forsmark 1: 984 MW. I drift till 2040-talet.
Forsmark 2: 1 120 MW. I drift till 2040-talet.
Forsmark 3: 1 167 MW. I drift till 2040-talet.
Krümmel: 1 346 MW. Tagen ur drift i augusti 2011.  
Brunsbüttel: 711 MW. Avställningsdrift sedan juli 2007.

Mer om Vattenfalls kärnkraft

Säkerhetssystem

Härdkylningen ska ha tankar och förråd för tre dygns strömlöshet, vilket bland annat innebär att vattentanken rymmer ett antal tusen kubikmeter. Skulle man behöva använda systemet längre än så får man fylla på förråden av vatten och diesel.

Anordningen konstrueras för att klara olika former av yttre påverkan inklusive översvämning, jordbävning och attentat.

Oberoende härdkylning är bara ett i raden av säkerhetssystem på de svenska kärnkraftverken. Redan tidigare finns till exempel fyra separata kraftmatningssystem, inklusive både fasta och mobila dieselgeneratorer plus en särskild batteribackup.

Kärnkraftsopinion

Trots många kulturella likheter har Sverige och Tyskland diametralt motsatta åsikter om kärnkraft.

Svenskarna accepterar i allmänhet att den befintliga kärnkraften används. Efter Fukushima sjönk opinionsstödet visserligen, men fortfarande är det en majoritet som menar att kärnkraften kan behållas, åtminstone tills reaktorerna är uttjänta. (SOM 2015). Däremot vill de flesta inte att nya reaktorer byggs.

I Tyskland är kärnkraftsmotståndet sedan länge massivt och efter haveriet i Fukushima beslutade regeringen att omedelbart stänga åtta kärnkraftverk, inklusive Vattenfalls Krümmel och Brunsbüttel. De övriga nio reaktorerna ska stängas senast 2022.

Se även

Grässlätt med ringhals i bakgrunden

Webbinarium: Så påverkar kärnkraften miljön

Varmt välkommen att delta i online seminarium via Microsoft Teams den 28 oktober om den uppdaterade miljövarudeklarationen för kärnkraft.

[Missing text '/newslistpagetemplate/NewsItemPage' for 'Swedish']

Robotar kontrollerar reaktortanken i Ringhals 4

Tre robotar har noga undersökt reaktortanken på Ringhals 4 med virvelströmsmätning och ultraljud. Analyserna av mätvärdena visar att reaktortanken är lika robust som den var vid den senaste ...

[Missing text '/newslistpagetemplate/NewsItemPage' for 'Swedish']
Reaktorhallen
Fredrik Ekenborg

Nu monteras Ågestaverket ner

Inom några veckor inleds nedmonteringen av Ågestaverket söder om Stockholm.

[Missing text '/newslistpagetemplate/NewsItemPage' for 'Swedish']