
Små detaljer med stor påverkan
Elektronikverkstaden på Ringhals är inte som vilken vanlig verkstad som helst. Här finns ett särskilt golv som gör att de anställda blir jordade. Komponenterna man jobbar med är känsliga och i vissa fall så små att man behöver använda mikroskop när man arbetar med dem.
Instrumentgruppen NUIE har hand om elektronikunderhåll på Ringhals. I elektronikverkstaden jobbar fyra personer som samtliga är certifierade reparatörer. Den största delen av arbetena som utförs är förbyggande underhåll, i runda slängar åtgärdas 1 000 utrustningar varje år. Majoriteten av dessa åtgärder är byte av kondensatorer, men det förkommer även byte av batterier, fläktar och andra åldringsbenägna komponenter.
Utöver det gör man cirka 300 reparationer per år och även uppdrag åt Oskarshamns kärnkraftverk och Svensk kärnbränslehantering (SKB/CLAB).
– Vi har en lång och gedigen erfarenhet av att laga själva inom området. Här på Ringhals har vi hållit på sedan 80-talet, berättar Jens Hellgren som är gruppchef.
Renovera istället för att byta ut
I takt med att våra anläggningar blir allt äldre riskerar utrustningar att bli obsoleta och det blir svårt att få tag på reservdelar.
– Tack vare att vi finns så finns även möjligheten att renovera och reparera. Istället för att byta ut en hel utrustning kan vi byta ut komponenter och på så sätt hålla utrustningen vid liv, säger Jens.
Att detaljerna är små syns vid ett besök i verkstaden. Mikroskop används till exempel när komponenter ska bytas ut på ett kretskort.
Verkstaden är ett EPA-område och har ett särskilt ESD-skydd i golvet. Golvet tillsammans med särskilda skor förhindrar att personerna som jobbar där blir uppladdade av statisk elektricitet. En elektrostatisk urladdning kan vara förödande för ett kretskort.
På det här kretskortet är kondensatorerna redan utbytta och nu ska motstånden bytas ut. Kortet sitter i vanliga fall i en utrustning som mäter radioaktivitet.
Motstånden löds fast av Nicklas Andersson, ingenjör instrument. När de ligger bredvid honom på bordet syns de knappt, de är 1,35 x 2 mm stora. Därför används ett mikroskop. På skärmen visas samma bild som i mikroskopet. Om Nicklas upptäcker något som är fel kan han ta ett foto för att dokumentera detta.
Allt ska testas
Alla arbeten som är utförda ska också testas. På Ringhals har man utvecklat och byggt en egen funktionsprovare. Tidigare användes flera olika instrument och ett test kunde ta cirka 25 minuter. Med funktionsprovaren går testen automatiskt och tar ungefär 2 minuter.
– Vi sparar mycket tid med hjälp av den. Ringhals, Forsmark och Oskarshamn har i dag funktionsprovare. Nu i vår ska det byggas fler funktionsprovare till Oskarshamn och TVO, säger Jens.
Datorn som är kopplad till funktionsprovaren talar om vilka sekvenser Tomas Karlsson, kvalificerad UH-ingenjör instrument, ska utföra. Allt sker i en förbestämd ordning och på skärmen kan han följa med i testet.
Text och foto: Marie Carlsson