Forsmark 1 redo för revision
Årets sista revision står runt hörnet och med två revisioner i backspegeln finns flera erfarenheter att hämta, inte minst kring den rådande situationen med covid-19. Vidare ska runt 4 000 olika arbeten genomföras under den 37 dygn långa avställningen.
– En revision är krävande på många sätt och det är ett enormt lagspel där alla är lika värda och viktiga oavsett funktion, säger Kenneth Stensson, revisionsledare.
Förberedelserna med årets revision på Forsmark 1 har pågått sedan 2018. Precis som på Forsmark 2 blir projekt EPAC, byte av elgenomföringar och kablage i reaktorinneslutningen, ett av de större arbetena. Bränslebyte, driftsättning av oberoende härdkylning samt byte av transformatorer och magnetiseringsutrustning är några av de många arbeten som ska genomföras. Revisionen startar den 20 september och pågår fram till den 28 oktober.
Kenneth Stensson, revisionsledare.
Att genomföra en revision under en pågående pandemi innebär så klart vissa utmaningar. Forsmark har infört riktlinjer och restriktioner för dem som arbetar på anläggningen. Dessa är framtagna utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer och i samband med smittskyddsexperter från den regionala smittskyddsenheten.
– Vi kommer att fortsätta att upprätthålla våra restriktioner och riktlinjer som har fungerat bra på våra tidigare revisioner. Faran är inte över och vi behöver fortsätta att påminna oss själva och andra att fortsätta följa dessa, säger Kenneth Stensson.
Se även
Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare
Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...
AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind
Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...
Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden
Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?