Två projekt har genomförts i reaktortanken och den nedre interndelen på Ringhals 2. Har slitaget på instyrningen för den nedre interndelen ökat sedan senaste mätningen 2012? Har det bildats sprickor i tankens lodräta svetsar?
– Svetsarna ser bra ut, konstaterar Håkan Stenius, utvecklingsingenjör provning och underhåll och fortsätter; Wesdyne AB var här och undersökte lodräta svetsar med visuell teknik, det vill säga en bra undervattenskamera med en bra skärm där man zoomar in och letar efter sprickor.
Inga sprickor upptäcktes. Interndelarnas svetsar är intressanta, inte bara för Ringhals och vår kunskap om hur tanken och svetsmaterialet påverkas över tid, utan även för EPRI* som får ta del av våra resultat. Flera medlemmar i EPRI har haft sprickor i svetsar och såg möjligheten att samla kunskap när Ringhals 2 hade tagit ur allt bränsle och dessutom lyft ur interndelarna från reaktortanken.
Instyrningen för nedre interndelarna
– Vi vet att det finns ett litet slitage som vi mätte upp 2012, berättar Fredrik Andreasson, utvecklingsingenjör provning och underhåll. Det vi tar reda på nu är om slitaget har ökat.
De nedre interndelarna styrs på plats med hjälp av fyra breda u-former i reaktortanken, radial support clevis insert. På den nedre interndelen finns fyra motsvarande l-former, radial support key, som passar perfekt i u-formerna.
Ovanlig undervattensmätning
Ringhals har tillsammans med Cascade control AB tagit fram en mätmetod med fotoskanning under vatten. En kamera kalibreras med hjälp av punkter på tre stolpar och fotograferar. Från fotona får man sedan fram en 3D CAD-modell. I den kan man mäta med en noggrannhet på cirka 0.05mm. Och det är små avstånd det rör sig om, inga direkt synliga slitage, trots många års användning.
– Slitaget är inte unikt för Ringhals, utan gäller de flesta reaktorer i världen av samma design. Det innefattar även Ringhals 3 och 4, som vi kommer att mäta senare i år, säger Fredrik.
Här är den nedre interndelen urplockad ur reaktortanken och fotografering pågår.
Den svarta kameran monterad i en metallram i tar de exakta fotona. Den lilla filmkameran som hänger bredvid har teamet för att kunna se när de placerar den stora kameran i rätt position på det halvmåneformade bordet. Framför radial support key, l-formen som ska mätas, är tre stolpar med prickar på, som kameran kalibreras efter.
Pär Schutz, Virtuell design, Jonas Axelsson, kvalificerad utvecklingsingenjör provning och underhåll och Håkan står på bryggan över reaktorbassängen för att flytta utrustningen till rätt position vid de olika fotograferingarna.
Den stora kameran befinner sig 8 meter under vattenytan och styrs manuellt med ett långt sammansatt rör (på fotot bakom ryggen på Håkan). I väskan framför Håkan syns bilden från den lilla filmkameran, som visar hur det ser ut där nere. Motsvarande fotografering i reaktortanken sker på cirka 18 meters djup.
Fotogrammetri eller optisk mätteknik kallas det som Filip Lo, Cascade control AB och Fredrik ser på skärmarna. Det är konsten att göra mätningar av tredimensionella positioner utifrån foton. Det ovanliga hos oss är att det görs under vatten.
Med hjälp av två kameror som fotar och en kamera som projicerar ett blått raster får man fram stora mängder data som bygger upp en 3D-modell med exakta mått.
Här syns de tre stolparna med referenspunkter och bakom dem är l-formen som fotas.
Mätningarna är klara och kameran tas upp ur vattnet. Thomas Czinder, strålskydd Nuvia Nordic AB, kontrollerar att kameran inte har fått med sig någon strålkälla upp från reaktortanken. Det hade den inte, så Ivar Jonsson, utvecklingsingenjör provning och underhåll, Pär, Håkan och Jonas kan ta upp kameran och spola av för förvaring till nästa mätning.
Resultatet av mätningarna jämförs med resultaten från 2012. Utvärderingen pågår för att se om det har blivit något ökat slitage de senaste åren.
* EPRI är en förkortning av Electric Power Research Institute. Det är en världsomspännande organisation som startade i USA på 1970-talet, med syfte att göra teoretisk forskning tillgänglig för tillämparna inom industrin. Inom kärnkraftssektorn finns medlemmar från över 20 länder med fler är 300 kärnkraftverk.
Text och foto: Malin Söderlind
Foto och illustration: Fredrik Andreasson