EU:s system för handel med utsläppsrätter spänner musklerna

Europeiska unionen har satt upp det ambitiösa målet att bli klimatneutralt till 2050, det vill säga att ha ett nollnettoutsläpp av växthusgaser. Detta är EUs bidrag till arbetet för att uppnå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

För att kunna slå in på rätt väg mot målet har EUs medlemsstater i april kommit överens om att fram till år 2030 minska utsläppen med minst 55 procent jämfört med 1990. Detta åtagande har nyligen skrivits in i Europas första klimatlag någonsin.

Utsläppspriset över 50 euro

EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är ett viktigt verktyg i strävan att nå EU:s nya klimatmål. Detta är ett marknadsbaserat instrument som sätter ett absolut och allt lägre tak för de totala koldioxidutsläppen från de sektorer som omfattas av systemet (kraft och fjärrvärme, energiintensiva industrier och EU-intern flygtrafik). Samtidigt görs utsläppsminskningar ekonomiskt attraktiva baserat på det enhetspris på utsläppsrätter som avgörs av marknaden och gäller i hela EU. I dagsläget regleras ungefär 45 procent av EU:s totala växthusgasutsläpp av EU ETS-direktivet.

– EU:s system för handel med utsläppsrätter är numera i betydligt bättre skick än för några år sedan, säger Erik Filipsson, politisk rådgivare vid Vattenfall Public & Regulatory Affairs EU, och påpekar att utsläppspriset under första veckan i maj steg över 50 euro per ton koldioxid för första gången någonsin.

Kolet byts ut

Europeiska kommissionen vill uppnå EU:s klimatmål genom att se till att de som förorenar får betala för det. Slapp man betala för koldioxiden skulle det till exempel bli mycket billigare att driva koleldade kraftverk än gaseldade, men de släpper också ut dubbelt så mycket föroreningar.

– Tidigare kördes de koleldade kraftverken konstant, medan resten av behovet täcktes med gaseldade tillgångar, förklarar Nanne Visser ’t Hooft, chef för Cross Commodity vid BU Trading i Hamburg och fortsätter:

– Sedan EU ETS infördes har det blivit mer fördelaktigt att använda andra energislag eller söka efter andra alternativ. Tack vare EU ETS har vi sett att många på den europeiska kraftmarknaden valt att byta från kol till gas de senaste åren.

Tiofaldig ökning på fyra år

Grundprincipen är enkel: För varje ton koldioxid som släpps ut måste operatören lösa in utsläppsrätter, och släpper man ut mer koldioxid än man har utsläppsrätter till, leder detta till höga straffavgifter.

Företagen kan också bedriva handel med sina utsläppsrätter (EUA). Handel pågår varje dag på bland annat European Energy Exchange, EEX, i Leipzig. 2017 låg förtroendet för EU ETS-systemet på bottennivå och utsläppspriset låg på runt fem euro per ton. Eftersom alltför många utsläppsrätter var i cirkulation förblev också priserna låga, och utgjorde därmed inget incitament för företagen att investera i hållbara produktionsmetoder.

– Efter den senaste EU ETS-reformen 2017 har utsläppspriset stigit kraftigt i några år och ligger nu på en nivå över 50 euro. Det finns emellertid en nackdel med det höga priset. Om priserna fortsätter att stiga snabbt kan vissa företag få problem eftersom de inte längre klarar av kostnaderna. I idealfallet skulle priserna stiga långsamt så att företagen fick tid på sig att undersöka hur de kan investera i hållbarhet på ett lönsamt sätt. Det är och förblir en balansgång, säger Nanne Visser ’t Hooft.

Prisuppgång för utsläppsrätter: Priset på europeiska utsläppsrätter (EU ETS) har tiofaldigats på fyra år.

Industrin är trögrörlig

Förtroendet för utsläppshandelssystemet har ökat avsevärt sedan 2017 vilket har påverkat marknaden markant, i synnerhet inom energisektorn: kolbaserad elproduktion är inte längre lönsam på grund av de högre utsläppskostnaderna.

– När EU-politikerna skärper EU ETS-reglerna söker sig marknadskrafterna fram till de mest kostnadseffektiva lösningarna för att minska koldioxidutsläppen i syfte att klara det nya utsläppstaket, säger Erik Filipsson. Vi inom energisektorn har kommit relativt långt i arbetet med att minska koldioxidutsläppen från produktionen och anpassa oss efter den strängare klimatpolitiken, men industrin går det långsammare för. Det beror bland annat på användning av fossila bränslen som råmaterial, långa investeringscykler och högre kostnader för utsläppsminskningar. Men numera står det klart för alla vart utsläppstaket är på väg de närmaste årtiondena, och det får även industrin att börja förbereda sig för en mer koldioxidsnål framtid. Vi har därför sett att ett antal spännande planer och initiativ är på gång för att i grunden förändra industrins nuvarande processer till en fossilfri produktion.

Tidiga insatser

När EU:s ETS-direktiv inom kort ska förändras igen är det viktigt att se till att utsläppstaket anpassas på ett sätt som överensstämmer med EU:s nya klimatmål för 2030 och 2050. I det här sammanhanget kommer den linjära reduktionsfaktorn (LRF – se faktaruta) att vara viktig för att begränsa antalet utsläppsrätter över tid.

– Det är definitivt nödvändigt att öka reduktionsfaktorn ännu mer för att det ska gå att nå de nya målen, men vi vill också understryka att det måste göras snarast möjligt, förklarar Erik Filipsson och menar att tidiga insatser är avgörande:

– Vi har bara åtta och ett halvt år på oss att nå EU:s nya mål om minskade koldioxidutsläpp.

Sannolikt kommer det också att ta minst 18 månader innan EU-förhandlingarna är klara. Vattenfall menar att det är möjligt att införa en ny linjär reduktionsfaktor redan 2023 eller som allra senast 2024, och att detta vore mycket bättre än att välja en mycket högre faktor från och med 2026 vilket kunde utgöra en nackdel för många företag och skjuta upp en alltför stor andel av reduktionen till slutet av innevarande årtionde.

– Vi siktar enkelt uttryckt på förutsägbarhet; en framåtriktad och välbalanserad sänkning av taket kombinerat med fler tidiga insatser.

Koncernens position

Vattenfalls nya position, Group position paper, avseende den kommande förändringen av EU:s ETS-direktiv antogs i februari, långt innan det lagförslag som väntas från Europeiska kommissionen i sommar. Både Erik Filipsson och Nanne Visser ’t Hooft ingår i Vattenfalls expertgrupp (ETF) på politik för minskade koldioxidutsläpp och som har tagit fram koncernens position. 

– Trots de senaste lyckade reformerna är det brådskande för EU att besluta om en politik som ligger i linje med de nya klimatmålen för 2030 och 2050. Det är viktigt att definiera mål som överensstämmer med Parisavtalet, men det är kraftfulla styrmedel och företagens åtgärder som kan driva fram verklig förändring, säger Erik Filipsson. 

Vattenfalls nya Group position paper om EU ETS (PDF, på engelska)