Sverige och Tyskland leder utvecklingen av elvägar

För att minska utsläppen från den tunga trafiken görs nu flera försök med elvägar, och inom några år kan den första kommersiella elvägen komma att förverkligas. Det kommer sannolikt att ske i Sverige eller Tyskland.

Scanias R 450-lastbil har försetts med strömavtagare i samarbete med tyska Siemens.

Trafik och transport står för över en fjärdedel av världens växthusgasutsläpp vilket gör det nödvändigt att fasa ut fossila bränslen. I dagsläget ökar andelen elfordon snabbt och laddnätverk som Vattenfall InCharge byggs ut allt snabbare.

För lastbilstrafikens del räcker det ofta inte att ladda batterierna vid laddstationer längs vägarna. I stället tänker man sig att delar av vägarna ska elektrifieras så att bilarna kan laddas under körning. Det gör att man kan använda mindre batterier som också minskar vikten.

– Fasta laddstationer kommer sannolikt att användas för lokala eller regionala transporter. För tunga transporter som i Sverige kan väga upp till 60 ton och i vissa fall hela 90 ton, kan elektrifierade vägnät bli avgörande, säger Colin Stewart, expert på e-mobilitet på Vattenfall Research & Development.

Trådlös överföring av kraften

Vattenfall deltar i ett antal projekt som syftar till att elektrifiera vägtransporterna så att det ska bli möjligt att leva fossilfritt inom en generation.

Strax norr om Visby färdigställdes världens första trådlösa elektriska väg i december 2020. 1,5 meter långa kopparspolar lades ned under asfalten på vägen mellan centrum och flygplatsen. Motsvarande spolar monteras under fordonet och strömmen överförs sedan med så kallad induktion, en väl beprövad teknik som redan är vanlig i exempelvis laddare för eltandborstar och moderna spishällar.

Vattenfall är en av deltagarna i Smartroad Gotland-projektet och har bland annat levererat energilagring, som ingår i Vattenfalls lösning Power-as-a-service, i det här fallet ett stort batteri med en uteffekt på 240 kilowatt som delvis laddas via solceller.

– Syftet med energilagret är att kapa effekttopparna från elvägen och på så sätt undvika en permanent nätutbyggnad i form av en ny nätstation. Istället kan en mindre elanslutning användas , en lösning som sparar både tid och resurser, säger Kajsa Roxbergh, affärsutvecklare på Vattenfall Network Solutions.

I Tyskland byggs en liknande elväg för en busslinje i Karlsruhe. 

Smartroad Gotlands lösning använder stora elektriska spolar i vägbanan för att överföra kraften trådlöst till fordonet.

Världspremiär

Det är i Sverige och Tyskland som man genomför de flesta projekt på allmän väg och i verklig trafik. 2017 ingick länderna ett innovationspartnerskap där just elvägar är ett av samarbetsområdena. Numera ingår även Frankrike i samarbetet.

Redan 2016 invigdes världens allra första elväg i det allmänna vägnätet, det gällde då en del av motorvägen E16 mellan Gävle och Sandviken. Längs sträckan byggdes en luftledning och lastbilarna försågs med strömavtagare, ungefär som spårvagnar.

Numera används denna teknik i flera framgångsrika projekt i Tyskland, bland annat i närheten av Frankfurt am Main. Ett fem kilometer långt segment av en 60 km lång sträcka av motorvägen har där försetts med en luftledning som laddar lastbilarna under körning vilket sparar stora mängder fossilt bränsle. Flera logistikföretag deltar och använder ellastbilar från svenska Scania.

80 procent av tyska transporter

Ungefär 15 km elväg med luftledningar har totalt byggts i landet. Det handlar visserligen inte om några längre sträckor, men uppskattningar visar att en elektrifiering av en tredjedel av de tyska motorvägarna skulle göra det möjligt att elektrifiera upp till 80 procent av landets lastbilstransporter.

Skenan upptäcks automatiskt

En tredje teknik för strömförsörjning av vägarna är att installera en elskena i vägen, ungefär som på en modellbilbana. I närheten av Arlanda flygplats har Vattenfall deltagit i projektet eRoad Arlanda där två kilometer av en tiokilometerssträcka elektrifierats och används för vanlig frakttrafik.

Video player requires marketing cookies.
To view this content please click here to allow marketing cookies.

×

Denna korta film visar hur tekniken bakom eRoad Arlanda fungerar.

Tekniken bygger på en rörlig arm som söker sig till skenan i vägbanan. Så länge fordonet befinner sig rakt ovanför skenan är kopplingsarmen nedsänkt. Vid omkörning höjs armen automatiskt upp. 

Standardisering krävs

Alla dessa tekniker har sina fördelar och nackdelar. Någon typ av standardiserad lösning krävs dock för att elvägstekniken ska kunna få genomslag för lastbilstransporter, säger Colin Stewart:

– Samverkan krävs för att vi ska kunna bygga ett elektriskt vägnät som sträcker sig över flera europeiska länder. Vi behöver en bra samordning av de internationella transportkorridorerna. Det vore till ineffektivt att ha en lösning i Sverige och en annan i Tyskland, och det skulle troligen misslyckas i slutänden med tanke på att specifikationerna sannolikt skulle skilja sig markant åt.

Den första kommersiella elvägen kan snart bli verklighet

När får vi se tekniken användas i kommersiella sammanhang? Det är inte bara en kostnadsfråga, utan flera viktiga juridiska och tekniska aspekter måste utredas. I Tyskland har en studie genomförd på initiativ av landets miljödepartement visat att 4 000 km motorvägar skulle kunna elektrifieras. Kostnaden på tolv miljarder euro ses som överkomlig jämfört med landets planer på att investera nästan 100 miljarder i att anlägga och bygga ut nya och befintliga vägar de kommande tio åren.

I Sverige har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att ta fram en plan för hur 2 000 km av landets mest trafikerade vägar ska kunna elektrifieras fram till 2030. I år ska utredaren lägga fram sin rapport om hur elvägar ska kunna regleras, till exempel i den befintliga trafikförordningen och bestämmelser för elinstallationer, elnät och elmarknaden.

– Året väntas bjuda på fler lösningar på både juridiska och affärsmässiga frågor gällande elvägssystem som kan leda fram till ett första kommersiellt pilotprojekt i Sverige, och senare i år bör det komma ett avgörande som banar väg för en större installation. Men vi kan nog inte vänta oss någon större spridning av kommersiella elvägsnät förrän i mitten av 2020-talet. Fram till dess kommer det att handla om pilotprojekt och demonstrationer som ska visa teknikens värde, säger Colin Stewart.

Läs mer om Vattenfalls arbete för att minska växthusgasutsläppen genom att elektrifiera transporter.