Internationella kvinnodagen: Nu är männen i minoritet i Vattenfalls koncernledning

Energibranschen är mansdominerad. Bland Vattenfalls anställda är bara en dryg fjärdedel kvinnor. Men i koncernledningen ser det numer annorlunda ut. När Anna Borg efterträdde Magnus Hall hösten 2020 fick bolaget för första gången sedan starten för över 100 år sedan en kvinna på vd-posten. Dessutom stod flera andra stolar i ledningsgruppen tomma och dessa tillsattes också av kvinnor. Den enda nya mannen i ledningsgruppen blev HR-chefen Christian Barthélémy.

Kvinnor i majoritet, vad är skillnaden?

Sedan 2021 är därmed kvinnorna i majoritet i ledningen för Vattenfall, ett av Sveriges och Europas viktigaste och mest tekniktunga energibolag. Men gör det någon skillnad? Vi ställde frågan till de fyra männen i ledningsgruppen.

Torbjörn Wahlborg är chef för BA Generation, Vattenfalls största affärsområde och anställd sedan 1990:

– När jag kom in i koncernledningen 2009 var det bara kommunikationsdirektören som inte var man, så vi har verkligen bättrat oss. Faktum är att det här är första gången i livet jag har en kvinnlig chef –och som jag dessutom var chef över för några år sedan i en annan roll. Men jag ser inte någon större skillnad i hur Vattenfalls ledningsgrupp fungerar, diskuterar och tar beslut idag. Möjligtvis är det lite mindre prestige inblandat än vad det varit tidigare, men just det kan ju också handla om personligheter. Allmänt sett är det allra viktigaste förstås att det är rätt personer med rätt kompetens som anställs eller får ledande positioner. Om alla får samma chanser borde det då rent naturligt bli ett 50/50 resultat när det gäller kön. Jag tillhör ju de som menar att mångfald är viktigt. Nu är vi inte lika långt framme i alla mångfaldsdimensioner, men kön är ett viktigt första steg på det arbetet.

Andreas Regnell, Vattenfalls strategichef har även han suttit med i koncernledningen i över 10 år:

– Å ena sidan har jag haft kvinnliga chefer länge och rent personligen ser jag könstillhörigheten som ganska ointressant. Å andra sidan kan jag känna en stolthet över att arbeta i ett företag där det ser ut som det gör i toppen. Ett företag där både vd, finanschef och de flesta verksamhetschefer är kvinnor, som dessutom levererar en rekordutdelning,  ett sådant företag andas progressivitet. Vi är thought-leader i branschen, vi driver klimatomställningen och utvecklingen inom industrin och är dessutom progressiva när det gäller kvinnors möjlighet att nå toppen. Den signal vi skickar kan inte många matcha. Vi ses som ett coolt företag, och det är bra för oss och för våra affärer.

Christian Barthélémy, HR chef och hemmahörande i Berlin, är nykomling i koncernledningen.

– Jag har varit på Vattenfall i mer än tio år och jobbat nära kvinnliga chefer, kollegor och medarbetare så det finns i mitt DNA. För några år sedan blev jag kontaktad av ett företag här i Tyskland för att komma och jobba för dem. De hade ett intressant erbjudande till mig, men sedan insåg jag att i deras direktion fanns det bara män och jag tog ett aktivt beslut att tacka nej. Jag tror att ett balanserat team är mer öppet, transparent och i slutändan fattar bättre beslut jämfört med en grupp bestående av bara män. Och med en bra balans även i andra dimensioner av mångfald, såsom ålder, etnicitet etcetera, vet vi att förutsättningarna för goda resultat är ännu bättre. Dessutom är vi unika i energibranschen med en jämställd ledningsgrupp, en kraftfull vd som är synlig i viktiga offentliga sammanhang, i kombination med ett starkt syfte och en ledande roll i energiomvandlingen. Det gör att folk vill jobba hos oss, det gör oss till en attraktiv arbetsgivare.

Martijn Hagens, chef för BA Customers & Solutions tog plats i koncernledningen 2015 och är den ende holländaren.

– Jag tycker egentligen att det är en ganska konstig fråga i den meningen att ingen frågade om hur kön påverkar teamet när de flesta av cheferna var män. För mig är det ingen verklig skillnad mot tidigare. En mycket större skillnad är att vi de senaste två åren har fått träffas på Teams istället för personligen. I grund och botten är det enda som betyder något att det är en bra person som innehar en tjänst. Och i ärlighetens namn finns det andra mångfaldsdimensioner där vi fortfarande har arbete att göra. I fråga om ålder är vi tillexempel inte särskilt olika. I just det fallet försöker vi faktiskt mildra några av bristerna genom så kallat omvänt mentorskap, där vi i ledningsgruppen lär oss av yngre medarbetare. Dessutom är alla i teamet av nordeuropeisk härkomst. Med det sagt är jag verkligen glad att vi har kommit så här långt när det gäller kvinnor på ledande befattningar. Här i Nederländerna är kvinnliga chefer eller styrelseledamöter inte lika vanliga som i Sverige. Ibland besöker jag kundföretag med bara män i toppen, och jag känner en annan atmosfär. Då föredrar jag att arbeta i det första exemplet.