Nytt avtal om vattenreglering förbättrar Vänerns natur och ekosystem

Den 15 december tecknades en ny överenskommelse om att reglera Vänerns vattennivåer på ett säkert och naturanpassat sätt. Därmed bryts den 15 år långa överenskommelsen för Vänern och ett nytt avtal som gynnar alla samhällsintressen införs.

Sedan 2008 har det funnits en överenskommelse som styrt regleringen av Vänern med syfte att sänka de högsta vattenstånden i Vänern och minska risken för översvämningar. Detta har gjort att medelvattenståndet och variationerna på vattennivåerna i Vänern har minskat med bl a negativa konsekvenser för naturmiljön med ökad igenväxning av stränder och skär som följd.

Vänerrådet har därför arbetat fram en ny tappningsstrategi som är fortsatt säkerhetsinriktad, men där elproduktionen blir både säker och flexibel samtidigt som vattenståndet varierar på ett gynnsamt sätt. Den nya tappningsstrategin ska till viss del efterlikna den naturliga variation som karaktäriserar ”innanhavet” Vänern. Vattenfall har arbetat fram en operativ hantering av den nya tappningsstrategin, som till viss del kommer att kunna genomföras under de kommande tre åren under tiden den nya dammen i Lilla Edet färdigställs.

Johan-Dasht-009.jpg

Flexibel produktionsplanering bidrar till förbättrad natur och ekosystem

– Den nya tappningsstrategin öppnar möjligheter för en mer flexibel produktionsplanering och bidrar samtidigt till en variation i vattenstånden som är bra för Vänerns natur och ekosystem. Tillsammans med åtgärder för att stärka dammsäkerheten, översvämningsskydd vid Vänern och skredsäkring i Göta älv blir den nya tappningsstrategin ett viktigt verktyg, konstaterar Johan Dasht, vd för Vattenfall Vattenkraft AB.

Under hösten har förslaget varit ute på remiss och i november tog Länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland det formella beslutet om att en ny överenskommelse bör tecknas. Aktörerna i Vänerrådet är eniga om att det är viktigt med kontinuerlig mätning och utvärdering av effekter av tappningsstrategin, fram till 2033, då en nationell prövning av vattenkraften i Göta älv ska göras.

– Överenskommelsen är resultatet av en lösningsorienterad dialog där kraftproduktion, skredrisker och den biologiska mångfalden vägts mot varandra och en väl avvägd tappningsstrategi har tagits fram. Jag känner mig väldigt nöjd med resultatet, berättar Georg Andrén, Landshövding i Värmland.

Uppföljning inom flera områden

Effekterna av den nya tappningsstrategin kommer att följas upp inom flera områden. MSB har redan påbörjat ett arbete där man ska gå igenom effekterna av olika vattenstånd på olika verksamheter runt Vänern. Därutöver behöver ett brett uppföljningsprogram startas som studerar tappningsstrategins effekter på naturmiljö och olika samhällsintressen. Vänerrådet kommer att koordinera detta arbete.

– Frågan är komplex och det är många som påverkas. Nu har vi lyckats ta fram en tappningsstrategi med gemensamma krafter genom arbetet i Vänerrådet. Det finns en bred uppslutning bakom lösningen men nu är det viktigt att följa upp effekterna de kommande åren, säger Sten Tolgfors, Landshövding i Västra Götalands län.

Se även

Fotocollage som visar en forskare som mäter vatten i ett inomhuslaboratorium och en modell av ett vattenkraftverk.

Här utvecklas framtidens vattenkraft

Vattenkraft har varit en pålitlig, stabil och förnybar del av energisystemet sen slutet av 1800-talet. På Vattenfalls R&D-center i Älvkarleby utvecklas framtidens teknologi inom vattenkrafte...

Läs hela artikeln
Ett snötäckt landskap med glesa träd och snömätningsutrustning under en klarblå himmel.

Så mäts snön som styr vårfloden i Luleälven

När vintern ligger som tyngst mäts snötäcket i de svenska fjällen för att kartlägga hur mycket vatten som väntar när snön börjar smälta – ett avgörande arbete för vattenkraftens årscykel.

Läs hela artikeln
Flygfoto över pumpkraftverket Hohenwarte II och dess reservoar, omgivna av tät skog.

Hur algoritmer stärker den tyska pumpkraften

Att pumpa vatten för vattenkraftproduktion har gjorts i årtionden. I Tyskland används nu algoritmer för att göra produktionsmetoden ännu mer värdefull för elsystemet.

Läs hela artikeln