Över hundra år senare: Elbilarna är på uppgång igen

Inga avgaser, inget buller och inga fula bensinstationer – bara rena bilar som går på fossilfri el i stället för bensin och diesel. Det här kanske låter som en beskrivning av en fjärran framtid, men faktum är att detta hör till historien. För mer än hundra år sedan byttes häst och vagn ut mot elmotorer. Elbilar är inte alls en modern uppfinning – i stället upplever de nu en renässans.

Det är avgaser, oljud och bensinångor vi ser framför oss när vi tänker på bilens historia. Elbilar fanns helt enkelt inte på kartan under större delen av 1900-talet. Dagens trend där vi allt mer övergår till eldrift kan tyckas vara något helt nytt, men historien visar något helt annat.

En ny favorit

Redan 1881 visade den franske uppfinnaren och ingenjören Gustave Trouvé upp sin första elbil, hela fem år innan Carl Benz tog patent på den första bilen med en förbränningsmotor. Trouvés bil kunde köras i tolv kilometer i timmen, men snabbare modeller följde inom kort. 1889 blev en batteridriven racerbil det första fordonet i världen som lyckades passera drömgränsen hundra kilometer i timmen. Det såg ut som om elbilen skulle förändra världen.

Vid förra sekelskiftet fanns över 60 000 batteridrivna bilar bara i USA. Hästarna var visserligen fortfarande det mest populära transportsättet, men elbilarna blev snabbt populära. Faktum var att man vid tiden för första världskrigets utbrott ofta hellre valde en elbil än ett bensin- eller ångdrivet fordon. Brandkårer, brevbärare och stadsbor … alla körde de elektriskt. Den tyske kejsaren Wilhelm II ägde faktiskt flera elbilar. Han föredrog dem framför ”illaluktande bensinbilar”, som han sade.

Elbilarna kunde köras åttio kilometer på ett fulladdat batteri. De var tysta, smidiga att köra och man slapp veva igång motorn. Flera modeller hade elektrisk innerbelysning, strålkastare och till och med golvvärme. Bensinbilarna var däremot riktigt jobbiga att köra. De måste vevas igång för hand och både bullrade och luktade en hel del. I början av 1900-talet verkade elektriciteten vara framtidens drivkraft.

Elektrisk lastbil, ca 1950. Källa: Bewags arkiv.

Elbilens fall

Varför övergav vi då elbilarna? Ironiskt nog var det en elektrisk uppfinning som ledde till elbilarnas fall. Charles Kettering var en amerikansk uppfinnare som bland annat låg bakom tidiga versioner av kryssningsrobotar och elektriska kassaapparater. 1911 konstruerade han ett elektriskt tändningssystem. Det gjorde att man inte längre behövde veva igång sin bensinbil, och den blev plötsligt lika enkel att starta som en elbil.

Högre hastigheter, låga oljepriser och en smart PR-kampanj för bensindrivna bilar gjorde att elbilarnas popularitet minskade drastiskt efter 1920. För varje år som gick dominerades världen i allt högre grad av fossila bränslen. Snart var det bara golfbilar och gaffeltruckar som gick på el.

Världens välstånd ökade explosivt efter andra världskriget, och antalet personbilar likaså. Snart hade nästan alla råd att skaffa bil. Att skaffa en elbil var inte det minsta aktuellt. Förbränningsmotorerna har vidareutvecklats under många år, och elbilarna förpassades till dystopiska serietidningar och science fiction-filmer.

Förbränningskrisen

Men nu började bristerna hos förbränningsmotorn bli uppenbara. Oljekrisen på 1970-talet och en ökande miljömedvetenhet på grund av klimatkrisen har lett fram till ett förnyat intresse för elbilar. Sedan hybridbilarna dök upp i början av 2000-talet har utvecklingen gått snabbt. Biltillverkare har satsat stora pengar på utvecklingen av just elbilar sedan dess. Detta blev början till slutet för de fossildrivna bilarna.

Insidan av en Toyota Prius-hybrid. Källa: Alf van Beem / Louwman Museum.

Visserligen står elbilarna ännu bara för en bråkdel av Europas bilflotta, men detta håller snabbt på att förändras. I några europeiska länder säljs redan idag fler nya elbilar än fossildrivna. Det som för hundra år sedan hände med elbilarna händer nu igen – men nu är det fossilbilarna som är på väg ut.

Museum of Fossil Fuels

Förbränningsmotorns dominans har gjort att vi betraktat fossila bränslen som en total självklarhet. Vattenfalls Museum För Fossila Bränslen visar upp omställningen till elbilar och hur detta påverkar vår uppfattning om avgaser, kol och bensin. Snart kan fossila bränslen vara en antikvitet som hör hemma på ett museum.

Renässans

Bilens korta historia är ett perfekt exempel på hur människan – precis som elektriciteten – väljer den kortaste vägen. En enda liten uppfinning, den elektriska tändningen, räckte för att göra vägen till förbränningsmotorn till det enklaste alternativet. Om 1920-talets människor kunde se dagens värld hade de sannolikt inte trott sina ögon.

Det är lätt att tro att den kortaste vägen är den bästa, men i efterhand kan det mycket väl visa sig att den inte var så lyckad.

Ingen kan förutse framtiden, men historien har åtminstone lärt oss att hålla alla dörrar öppna. Kombinera detta med den snabba tekniska utvecklingen så blir den enda möjliga slutsatsen att framtiden är elektrisk.

Elektrisk landålett från Columbia, ca 1899. Källa: Louwman Museum.


Vattenfall: elektriska transporter från 1900

electric-vehicles-during-the-1900s.jpg

År 1900 gick nästan hälften av all ström i Berlin till spårvagnar, och vid samma tid kom också de första elbilarna. 

Berlins energibolag Bewag, som Vattenfall tog över 2002, använde en mängd olika elfordon under 1900-talets första år. Bilderna visar tre exempel på dessa.

mars-upscale.jpg

Mars II

Elbilen Mars II Electric köptes av Vattenfall som ett pilotprojekt från USA 1968 och såldes sedan till en privatperson ungefär tio år senare. Det är en Renault 10 som konverterades till eldrift. Man installerade tjugo batterier av bly och kobolt som vägde 41 kg per styck som gav totalt 120 V och 15 hästkrafter i bilen som nu vägde 1 950 kg. Den kunde köras i högst 100 km/h, fick en räckvidd på nästan 200 km och kunde redan vid denna tid snabbladdas till 80 procent på 45 minuter.

Vattenfall har inlett ett samarbete med motortidningen Klassiker för att renovera bilen och se till att den blir körduglig på våra moderna vägar.

Mars II Electric | Klassiker

Large-Screen-72-DPI-Vattenfall_Volvo_V60_Plug_in_Hybrid_powertrain.jpg

Volvo V60 Plug in Hybrid

2009 ingick Vattenfall och Volvo ett partnerskap för att tillverka V60 Plug in Hybrid-modellen, världens första dieseldrivna laddhybridbil som presenterades på bilsalongen i Genève i mars 2012. Vattenfall bidrog med sina kunskaper om elektrifiering och Volvo stod för bilkunnandet.

Försäljningsprognosen siktade på 175 000 sålda bilar, men förväntningarna överträffades radikalt och nästan 275 000 laddhybrider från Volvo såldes. Samarbetet avslutades i december 2020, och företagen kan känna sig stolta över sitt framgångsrika gemensamma projekt som på många sätt banade vägen för dagens elfordon.

Lönsam laddhybridbil i samarbete med Volvo

Large-Screen-72-DPI-Vattenfall_customer_teen_boy_electric_moped_driveway_2021.jpg

Cake

Vattenfall och Cake, svensk tillverkare av elektriska motorcyklar, samarbetar idag för att utbyta erfarenheter och kunskaper från respektive kompetensområden. Målet är att utveckla den första helt fossilfria elmotorcykeln.

I samarbetet kombineras tvärvetenskaplig kompetens hos Vattenfall och CAKE samt externa specialister på resan mot den fossilfria motorcykeln, som planeras vara klar för serietillverkning år 2025.

Här kan du läsa mer om samarbetet

Se även

Gänget framför generatorn

Ett tungt lyft i Ågesta: en generator, en utbrytarkung och ett par skridskor

En solig oktobermorgon kör en lastbil med ett 18 meter långt släp in på Ågesta, tråcklar sig som en utbrytarkung runt på det trånga utrymmet och backar med hjälp av en joystick in det extrab...

Läs hela artikeln
Elbil på laddning vid InCharge-station

Vattenfall InCharge nu tillgängligt för Volkswagens kunder

Nu ingår Vattenfall InCharge ytterligare ett samarbete, med tyska Elli. Det innebär att Volkswagenkunder får tillgång till över 24 000 publika laddpunkter i Sverige, Norge, Tyskland och Nede...

Läs hela artikeln
Lasse Ejeklint

Nio av tio svenskar vill aktivt spara el i vinter

87 procent av svenskarna planerar att minska sin elförbrukning i vinter. Majoriteten gör det för att kunna spara pengar men många motiveras även av miljö- och klimatfrågan.

Läs hela artikeln