Avvecklade vindkraftverk blir parkeringshus i Lund

I det nya hitech-området Brunnshög i Lund ska rotorblad från en demonterad dansk vindkraftspark bli en del av designen på ett hållbart och klimatsmart flervånings parkeringshus.

Blad från en vindkraftpark ger parkeringshuset i Lund en unik karaktär. Illustration: Lloyds arkitektkontor.

Rotorblad från vindkraftverk är gjorda för att producera el och klara tuffa väderförhållanden i årtionden. På samma sätt som inom flygplanskonstruktion används kompositmaterial där material som glasfiber, kolfiber, epoxiharts, balsaträ, metaller och olika fyllnadsmaterial pressas tätt ihop i lager, vilket gör bladen extremt hållbara, men samtidigt utmanande att återvinna.

Jonas Lloyd betraktar sina ritningar

Jonas Lloyd, Lloyds arkitektkontor.

När Lunds kommunala parkeringsbolag LKP beställde ett parkeringshus för det nya området Brunnshög i den nordöstra delen av stan – där världens kraftigaste neutronkälla European Spallation Source håller på att byggas – kom arkitekt Jonas Lloyd på Lloyds arkitektkontor att tänka på en artikel han hade läst om problemet att återvinna rotorblad från vindkraftverk.

– Att ta något som är helt funktionellt – utan tvekan ett av de bästa materialen i världen och mer eller mindre oförstörbart – och bara gräva ner det i marken är ett fruktansvärt slöseri, säger han.

Istället planerar han att i fasaden använda rotorblad från Vattenfalls nedlagda danska vindkraftpark Nørre Økse Sø för att skapa utfackningsväggarna, dvs. de icke-bärande ytterväggarna, i kombination med gröna väggar baserade på pollinerarvänliga växter. Taket kommer att täckas av solpaneler, och batterier ska användas för att lagra den producerade elen så att bilar kan laddas på nätterna.

– De kapade rotorbladen är perfekta för parkeringshus eftersom väggarna där måste vara öppna på grund av explosions- och brandrisken, säger Jonas Lloyd och tillägger att miljö- och klimatvinsten är dubbel.

Dels tar man på ett miljövänligt sätt vara på ett mycket stort föremål – vingarna är 23,5 meter långa, vilket egentligen är ganska litet jämfört med nyare rotorblad, särskilt de som används för havsbaserad vindkraft. Dels slipper man genom den här strategin använda andra byggmaterial med mycket högre klimatavtryck, som betong eller stål.

Hållbarhet som syns

Designen kommer att göra rotorbladen till en iögonfallande del av byggnaden.

– Vi ville skapa det som kallas synlig hållbarhet, och det här blir en byggnad som verkligen skriker hållbarhet. Folk kommer att gå förbi och säga: ”kolla, de har använt vingar från vindkraftverk i fasaden”, säger Jonas LLoyd.

Miljö- och hållbarhetsspecialisten Gustav Frid har arbetat med projektet på Vattenfalls sida, tillsammans med Kingo Wind, det danska rivnings- och återvinningsföretag som tar hand om de gamla rotorbladen.

Han säger att Vattenfall redan har förbjudit att rotorblad från avvecklade vindkraftverk hamnar på soptippen och har satt upp ambitiösa mål om 50 procents återvinningsgrad för rotorbladen till 2025 och 100 procent till 2030 – och de är redan på god väg.

Gustav Frid, miljö- och hållbarhetsspecialist på Vattenfall.

– Vårt mål är att bladen ska hanteras på ett hållbart sätt. Vi har satt mål som fokuserar på återvinning men det är samtidigt viktigt att ha en approach som tillåter fler cirkulära lösningar när möjligheten finns, säger Gustav.

Rotorblad blir ramar för solpaneler, byggpaneler och skidor

Han nämner att det första alternativet vid nedläggning av en vindkraftspark alltid är att se om turbinerna kan säljas för att användas i sin helhet någon annanstans. 

Om försäljning inte är ett alternativ arbetar Vattenfall med återanvändning och återvinning i flera projekt, där bladen återvinns till ramar för solpaneler, byggprodukter (t.ex. balkar och paneler), isoleringsmaterial eller till och med skidor.

Reservalternativet som företaget tar till när inget av de andra alternativen är tillgängligt – vissa marknader är mer mogna när det gäller återvinning och återanvändning än andra – är att materialet används i tillverkningen av cement. Den här processen innebär att material som plast och trä förbränns för att ta vara på dess energi, och den glasfiber som blir kvar återvinns och används i stället för sand i cementproduktion. Kolfiber, som är ett vanligare material i nyare blad och dessutom mer värdefullt, återvinns i allmänhet i en separat process.

Enligt Gustav Frid krävs dock politiska beslut för att utvecklingen av cirkulära lösningar ska ta fart på allvar.

– Det finns utmaningar men också möjligheter inom kompositåtervinning och lagstiftning behöver utvecklas för att den cirkulära ekonomin ska bli framgångsrik. Genom att vara aktiva i forsknings- och pilotprojekt kan vi testa, lära oss och visa vad som är möjligt. På så sätt bygger vi kunskap och stödjer utvecklingen mot ett mer cirkulärt samhälle, säger han.

Nya typer av blad enklare att återvinna

Genom att välja rotorblad som är avsiktligt utformade för att vara lättare att återvinna hjälper energiföretag turbintillverkare att ta steg i den riktningen. Ett exempel är Vattenfalls nya havsbaserade vindkraftspark Hollandse Kust Zuid i Nederländerna, där en ny typ av återvinningsbara blad har installerats, om än bara för några av turbinerna då tillgången var begränsad.

Metoder för att demontera och återvinna äldre blad har också utvecklats och är på väg att kunna kommersialiseras i stor skala.

– Vi behöver många olika lösningar, eftersom mängden material som behöver hanteras är enorm. På sikt kanske vi kommer fram till att den ena eller andra metoden är bäst i alla avseenden, men till en början kommer vi att behöva ett flertal olika tekniker, säger Gustav Frid.

När det gäller parkeringshuset i Lund kan inte hela bladen användas. För den resterande delen, den tjockare som sitter närmast rotornavet, pågår samtal med Trafikverket om att använda dem som bullerplank intill motorvägar eller järnvägar.

Arkitekt Jonas Lloyd hoppas att turbinbladen kan användas i projekt som det för närvarande vilande bygget av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Om så storskaliga projekt med långa sträckor av bullerskärmar lanseras, kan vi förmodligen få användning för alla avvecklade vindkraftverk i Europa, säger han.

Läs mer om hur Vattenfall arbetar för hållbar resursanvändning.

Se även

Lätta moln som speglas i en sjö

Vattenfall ser över HySkies-projektet

Vattenfall och Shell ser över omfattningen av elektrobränsleprojektet HySkies med ambitionen att hitta nya partners till Vattenfall.

Läs hela artikeln
Fågel över snötäckt berg

Vattenfall får toppbetyg för sitt klimatarbete

Vattenfall får högsta betyg i Carbon Disclosure Projects (CDP) miljörankning för 2023. Tillsammans med knappt 400 företag över hela världen finns Vattenfall med på CDP:s "A-lista" över föret...

Läs hela artikeln
Vattenfall Logo

Vattenfall kommenterar: Skakig analys ger felaktig bild av framtiden för fossilfritt stål

Den senaste rapporten från Skandinaviska Policyinstitutet, drar slutsatsen att flera elintensiva planerade satsningar i norra Sverige är ”orealistiska”. Vattenfall konstaterar att analysen a...

Läs hela artikeln