Regeringens utredare presenterade på måndagen den utlovade utredningen om hur staten kan ta en del av risken för att bygga nya kärnkraftverk i Sverige. Utredningen välkomnas av Vattenfall som ser fram emot en fortsatt dialog.
Regeringens utredare Mats Dillén presenterade sin utredning om finansiering och riskdelning vid investeringar i nya kärnkraftsreaktorer vid en pressträff på måndagen.
I ett uttalande välkomnar Vattenfall utredningens förslag om en riskdelningsmodell för ny kärnkraft som nu presenterats och ser fram emot dialog med det kansli regeringen ska tillsätta som ska vidareutveckla modellen.
Vi delar utredarens bild att staten har en tydlig roll vid finansiering av ny kärnkraft. Ny kärnkraft har liksom andra centrala infrastrukturprojekt stora samhällsekonomiska vinster för Sverige, men får svårt att bära sig för ett enskilt företag. Att Sverige nu liksom andra länder där man investerar i kärnkraft tydliggör detta samband är viktigt.
De risker som Mats Dillén pekar på är precis de som behöver hanteras, dvs konstruktionsrisken, marknadsrisken, de regulatoriska riskerna och programrisken. Att garantera intäkter när en reaktor tas i drift genom så kallade prissäkringsavtal eller Contracts for Difference, som utredaren föreslår, är ett rimligt sätt att sänka marknadsrisken. Vilka nivåer dessa kontrakt bör ligga på kommer som en följd av kostnaden för projektet. Vi anser det därför vara lite för tidigt att fastställa exakta nivåer.
Det är oklart för oss hur den så kallade konstruktionsrisken, risker kopplade till planering och genomförande av själva kraftverksbygget, ska hanteras i modellen och vi kommer nu att analysera detta närmare. Vi vet med säkerhet att de första reaktorerna blir dyrare än nästkommande och här behöver staten spela en viktig roll. Det som vi vid en första anblick ser saknas är också hur staten ska garantera att hela det program om 4-6 GW som utredaren föreslår verkligen byggs. Det är, som utredaren nämnde, avgörande för att kostnader för exempelvis slutförvar ska bli rimliga.
Vi instämmer i att alla kraftslag kommer att behövas för att Sverige ska nå de 300 TWh till 2045, som riksdagen har fastställt. På kort sikt behövs vindkraft för att möta industrins ökade behov, men att det är en försäkring för en stat att satsa på kärnkraft eftersom vi inte idag vet hur olika kraftslags kostnader kommer att utvecklas.
Vattenfall ska nu analysera modellen närmare och ser fram emot att den konkretiseras i regeringens fortsatta arbete. Vi ser också fram emot en fortsatt dialog.