Cirkulärt nytänkande när spillvärme blir klimatsmart fiskmat

Heden är Vattenfalls och Sveriges största kompensationsodling. Den ligger vid Luleälven som i sin tur är en av landets viktigaste källor till elkraft - omkring 10 procent av  elproduktionen i Sverige kommer från älvens 15 kraftverk.

Varje år sätts hundratusentals lax och öring ut i vattnet från att kompensera för vattenkraftens påverkan på ekosystemet.

Här pågår nu ett projekt att mata fiskarna med lokalt odlade fluglarver. Larverna ersätter en del av dagens fiskmjölspellets – som ofta importeras via Danmark eller Norge. På så sätt skulle larver i kosten kunna bidra till att minska trycket på överfiskade fiskbestånd.

– Det är ju egentligen galet att mata fisk med fisk för att få fisk, säger Henri Heimonen, ansvarig för fiskodlingen i Heden.  Med fluglarver får fisken en mer naturlig föda samtidigt som vi gynnar lokal produktion.

Larverna odlas i Boden, några kilometer bort, i containrar som får del av överskottsvärme från en intilliggande dataserverhall. Dataservrarna får i sin tur sitt elbehov från vattenkraftverken i älven som rinner genom staden. Larverna föds upp på livsmedelsrester för att alltså själva bli foder till fisken som ska sättas ut i älven. Det gör projektet till ett exempel på cirkulär resursanvändning där energi, matrester och biologisk mångfald samverkar.

Pilotförsöket omfattar cirka 30 000 öringar i sex tråg, och målet är att undersöka acceptansen hos de fiskar som får larver som en del av sin diet, samt att utvärdera processen rent praktiskt för de inblandade aktörerna. 

Naturlig föda och lokal produktion

– Fiskarna älskar larverna, det är som godis för dem, berättar Henri Heimonen. Men vi behöver vara noggranna med mängden vi ger dem för larverna är energirika och vi vill inte att fiskarna blir för feta. Risken är att de annars inte känner behov av att simma ut i havet och äta upp sig som de ska, och det stör hela kompensationssystemet. Därför får de bara en begränsad mängd i början, och vi följer noga upp med analyser och viktmätningar.

Larver från amerikansk vapenfluga är ett naturligt och näringsrikt foder för öringen. Foto: Jennie Lind

Fluglarverna är av arten amerikansk vapenfluga och har en rad fördelar. Bland annat har larven en har bra näringssammansättning och passar för att odlas i container. Därutöver hoppas man få se ytterligare positiva effekter:

– Insekter är en del i fiskens naturliga föda, men de här fiskarna ser ju vanligtvis bara pellets i odlingen. Genom att de nu får vänja sig vid föda i form av levande larver hoppas vi även på positiva effekter när det gäller deras välfärd och överlevnadsförmåga när de släpps ut i det fria. Den effekten utvärderas dock inte inom ramarna för detta pilotförsök, berättar forskaren Hanna Carlberg, som arbetar med projektet från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. 

Mer än bara foder

PIlotprojektet är en del av en större satsning som drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och Axfoundation i samarbete med en lång rad forskare, lantbrukare, fodertillverkare och livsmedelsföretag. Målet är att utveckla framtidens foder för fisk, och också för kyckling, värphöna och gris.

En rad delprojekt drivs runt om i landet, inte bara med insekter utan också foder som kombinerar insekter, musslor och mykoprotein (svampprotein) som alla odlats på restflöden från havet, skogen och livsmedelsindustrin. I mitten av september lanserades den första produkten, kallad Framtidens fisk, i svenska Hemköpsbutiker och på restaurangkedjan Urban Deli. Där kan konsumenter under tre månader köpa regnbågslax som fötts upp med ett cirkulärt foder med innovativa proteinråvaror som har lägre klimatavtryck, mindre markanvändning och minskar trycket på den biologiska mångfalden.

– I projektet har vi tillsammans bevisat att det går att producera foder i industriell skala av svenska restströmmar, som minskar miljöbelastningen och stärker svensk beredskap – utan att tumma på djurhälsa eller smak. Det här är början på en större omställning, säger Christian Sjöland, projektledare för projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk, på Axfoundation.

För Vattenfall var det naturligt att vilja engagera sig i projektet, berättar Henrik Viklands, miljöansvarig på Vattenfall Vattenkraft:

– Projektet ligger helt i linje med Vattenfalls ambition för att göra hela verksamheten hållbar, mer lokal och minska koldioxidutsläppen. Förutom att vi gynnar verksamheten lokalt där vi finns, är larverna också ett mer naturligt foder för fisken. Resursmässigt är det också skillnad i jämförelse med ett fiskfoder som sätts ihop med ingredienser från hela världen som sedan processas till foder och transporteras hit.

Det finns även viktiga sociala dimensioner i projektet eftersom odlingen av larver ger arbetstillfällen i Boden, och engagerar personer i arbetsmarknadsåtgärder. Dessutom har odlingen i Heden kompletterats med biodling och andra initiativ för att stärka den biologiska mångfalden lokalt.

– Vi kan inte förändra hela världen, men vi kan göra något litet. Det här är ett sätt att minska vårt avtryck och visa att vi menar allvar med våra hållbarhetsambitioner, säger Henri Heimonen.

Läs mer om Axfoundation och projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk