Så samspelar fågelliv och vindkraft till havs

Utbyggnaden av vindkraft är en central del av omställningen till ett fossilfritt energisystem. Samtidigt väcker den frågor om hur djurlivet påverkas. För fåglar, som ofta rör sig över stora områden och i samma luftrum som vindkraftverken, är samspelet komplext.

För att minska osäkerheten kring vindkraftens påverkan på fågellivet har Vattenfall under lång tid genomfört studier kopplade till biologisk mångfald, både på land och till havs. En av de senaste studierna har genomförts vid den havsbaserade vindkraftparken utanför Aberdeen Bay i Skottland.

Under cirka två års tid har fåglars rörelser har följts i området kring vindkraftverken under dagtid. Materialet har analyserats både manuellt och med hjälp av artificiell intelligens, tränad för att identifiera fåglar, deras rörelsemönster och eventuella kollisioner.

Resultaten visar att inga kollisioner observerades under övervakningsperioden.

Resultat som utmanar tidigare antaganden

Aonghais Cook, Senior Principal Consultant på Biodiversity Consultancy

En av dem som följt studien är Aonghais Cook, Senior Principal Consultant på Biodiversity Consultancy och tidigare verksam vid British Trust for Ornithology. Han har arbetat med fågelstudier kopplade till havsbaserad vindkraft under lång tid och varit involverad i flera projekt, inklusive studierna vid Aberdeen.

– Vi har nu nästan två års intensiv datainsamling från turbiner där man skulle ha förväntat sig se åtminstone några kollisioner, om de vore vanliga. Att vi inte ser några alls är ett starkt resultat, även om man alltid måste tolka det i sitt sammanhang, säger Aonghais Cook.

Enligt Cook är studien viktig eftersom den bygger på långvarig övervakning och bidrar med faktiska observationer, snarare än antaganden, vilket bidrar till att stärka den evidensbas som används för att underbygga projektgodkännanden och åtgärder för att minska påverkan.

– Sjöfåglar påverkas av många faktorer. Därför är det viktigt att ha ett gediget kunskapsunderlag som bygger på faktiska observationer av hur de rör sig vid vindkraft, så att vi kan fortsätta utveckla den på ett ansvarsfullt sätt, säger Aonghais Cook.

Fåglar anpassar sina flygvägar

Studien vid Aberdeen ligger i linje med tidigare forskning som visar att sjöfåglar aktivt ändrar sina flygvägar innan de når vindkraftverken. Redan på 100–200 meters avstånd börjar många arter justera kursen och flyga runt turbinerna.

Jesper Kyed Larsen, fågelekolog på Vattenfall

Jesper Kyed Larsen, fågelekolog på Vattenfall, arbetar med att ta fram den kunskap som behövs för att bättre förstå vindkraftens påverkan på fågellivet.

– Fåglar är generellt skickliga på att navigera i sin omgivning. Vad vi ser är att de i hög grad uppfattar vindkraftverken och anpassar sina flygvägar, säger Jesper Kyed Larsen.

Samtidigt betonar han att kollisioner fortfarande kan inträffa, och att resultaten därför inte ska tolkas som absoluta.

Ny teknik möjliggör mer detaljerad kunskap

Användningen av kameror och AI är en relativt ny metod inom fågelstudier vid vindkraft. Tekniken gör det möjligt att samla in stora mängder data över lång tid, något som tidigare varit svårt med enbart manuella observationer.

– Kollisioner är ovanliga händelser. För att kunna förstå när och hur de sker krävs kontinuerlig övervakning, och där är automatiserade system avgörande, säger Jesper Kyed Larsen.

Mer än kollisioner

Fågelstudier vid vindkraft handlar inte enbart om kollisioner mellan fåglar och rotorblad. Minst lika viktigt är att förstå hur fåglar rör sig i och runt vindkraftparker och hur olika arter använder landskap och havsområden över tid.

I tidigare studier har Vattenfall följt fåglar i flera olika miljöer, både till havs och på land. Bland annat har landbaserade studier i Danmark fokuserat på hur stora fåglar som tranor och gäss rör sig genom landskapet och passerar områden med vindkraft. Vid den havsbaserade vindkraftparken Hollandse Kust Zuid i Nederländerna genomförs studier för att dokumentera i vilken utsträckning flyttfåglar kolliderar med vindkraftverken och under vilka omständigheter. Den typen av studier används som underlag i tillståndsprocesser och bidrar till en bredare förståelse av fåglarnas rörelsemönster.

Trots många studier finns det däremot fortfarande frågor som behöver undersökas vidare.

– Det här är ett komplext område där det fortfarande finns kunskapsluckor. Det handlar om beteenden, rörelsemönster och hur olika arter använder landskapet över tid, säger Jesper Kyed Larsen.  

Kunskap som grund för beslut och tillstånd

Förutsättningarna för hur fåglar påverkas av vindkraft skiljer sig mellan olika platser, arter och miljöer. Därför kan resultaten från en enskild studie aldrig generaliseras rakt av, utan behöver sättas i ett bredare sammanhang.

I många länder är kunskap om fåglars rörelsemönster en central del av tillståndsprocesser för vindkraft, särskilt i områden där viktiga flyttstråk passerar eller där känsliga arter förekommer. Myndighetskrav, som till exempel tillfälliga stopp av vindkraftverk under flyttperioder, bygger ofta på försiktighetsprincipen. Detta innebär att kraven ibland baseras på ett värsta-fall-scenario eftersom kunskapen är begränsad. Därför är det viktigt att resultaten inte bara tas fram, utan också granskas och sätts in i ett större sammanhang.

– Vi är helt beroende av att samarbeta med forskare och andra experter inom området för att säkerställa att resultaten är vetenskapligt välgrundade. I Aberdeen visar långsiktig övervakning att risken för kollisioner med sjöfåglar är betydligt lägre än vad man antog före byggstart, vilket understryker vikten av verkliga data i beslutsfattande och projektgodkännande, säger Jesper Kyed Larsen.

Del av ett långsiktigt arbete

Både Cook och Larsen pekar på att forskningen fortsätter att utvecklas. Nya tekniker, som värmekameror och förbättrade AI-modeller, gör det möjligt att även studera nattflyttande fåglar och situationer med dålig sikt – områden där det fortfarande finns kunskapsluckor.

– Aberdeen-studien är ett viktigt resultat i sig, men också en del av ett långsiktigt arbete där data från många platser, arter och metoder vägs samman, säger Jesper Kyed Larsen.

Även Cook lyfter också värdet av investeringen i långsiktiga fågelstudier och hur resultaten hanteras.

– Det är värdefullt när energibolag investerar i långsiktiga studier med tydlig metodik och är öppna med resultaten. Den här typen av arbete bidrar med viktig kunskap som kan användas både i forskning och i framtida miljöbedömningar, säger Aonghais Cook.

Förhoppningen är att forskningen ska bidra med bättre faktaunderlag i frågor där både klimatnytta och hänsyn till biologisk mångfald behöver vägas in. Sammantaget tyder de studier som hittills genomförts på att många fågelarter är mycket duktiga på att undvika kollisioner med vindkraftverk. Samtidigt är kollisioner bara en aspekt av hur fåglarna kan påverkas. Potentiella fördrivningseffekter – där vindkraftparker får fåglar att undvika födoområden – måste också förstås bättre och är en viktig del av pågående och framtida forskning.