Batterilagring vid en landbaserad vindkraftspark.

Batteriboom: Är detta genombrottet vi har väntat på?

  • Efterfrågan på batterilagring accelererar när vind- och solkraft ökar.
  • Sjunkande kostnader och behovet av nätstabilitet driver utvecklingen.
  • Hybridparker som kombinerar förnybart och batterier blir standard.
  • Nya leasingmodeller ger snabbare tillgång till storskalig lagring.

Europas batteriboom accelererar snabbt och ger den flexibilitet som förnybara energikällor behöver. I takt med att vind- och solkraft ökar kraftigt börjar storskalig lagring få sin avgörande roll.

Fram till nyligen har batterilagringslösningar vuxit stadigt men blygsamt. Nu, när vind- och solkraft byggs ut i snabb takt har behovet av effektiv energilagring blivit allt viktigare. Som svar på detta ökar både antalet stora batterier och deras kapacitet kraftigt i hela Europa.

SolarPower Europe prognosticerar en tillväxt på nästan 500 procent på den europeiska batterimarknaden mellan 2024 och 2029 – ett tydligt tecken på att denna teknik kan vara på väg att ta fart på riktigt.

Ett energisystem i förändring

Batterier ger flexibel kraft med den precision som krävs för att stabilisera elnätet, så att det blir motståndskraftigt och balanserat även under perioder med överskott av förnybar kraftproduktion. Smarta algoritmer spelar också en avgörande roll för att optimera energiproduktionen och anpassa den till kortsiktiga marknadssignaler om utbud och efterfrågan.

I regioner utan vattenkraft kan batterier vara avgörande för att hantera överproduktion och förhindra att förnybar energi begränsas – en utmaning som är särskilt tydlig i Tyskland och Nederländerna, där negativa elpriser förekommer relativt ofta.

Med batterilagring kan industrikunderna hantera sin förbrukning på ett mer flexibelt sätt genom så kallad peak shaving. Denna teknik sänker nätbelastningen under perioder med hög efterfrågan, vilket bidrar till att sänka kostnaderna.

Under åtminstone de kommande 10 åren kommer det att vara mycket ekonomiskt att bygga och optimera batterier.

Viktiga faktorer

Den främsta drivkraften bakom trenden är den ökande andelen intermittenta energikällor. I takt med att vind- och solkraftsparkerna byggs ut blir perioder av överskottsproduktion allt vanligare, vilket leder till prisvolatilitet och till och med nollpriser eller priser under marknadspris, och till att produktionen från förnybara energikällor behöver begränsas. Batteriernas förmåga att lagra överskottsenergi och frigöra den när efterfrågan ökar tryggar värdet av förnybar kraft.

En annan drivkraft är förändrade konsumtionsmönster, till exempel hushåll som installerar solpaneler eller ökad laddning av elbilar. Detta innebär ytterligare påfrestningar på elnätet, vilket gör att stabiliseringstekniker är nödvändiga.

Ett tredje skäl är den kraftiga nedgången i batterikostnader, vilket gör lagringsinvesteringar mycket mer attraktiva. Enligt International Renewable Energy Agency (IRENA) har priserna på batterilagring sjunkit med så mycket som 93 procent mellan 2010 och 2024.

Vattenfalls Erik Suichies, chef för Wholesale Customers, kommenterar:

– Under det senaste decenniet har vi sett att kostnaden för batteriteknik har minskat enormt. I kombination med det växande värdet av att flytta belastningen mellan olika timmar på dygnet utgör stora batterilager nu en ekonomiskt sund lösning för nätflexibilitet. Under åtminstone de kommande 10 åren kommer det att vara mycket ekonomiskt att bygga och optimera batterier.

Hybridparker tar vara på det bästa av varje energikälla

Stora batterilagringssystem i kombination med vind- och solkraftparker blir allt vanligare i Europa. Dessa integrerade system, som även kallas hybridparker, balanserar inmatningen i nätet och bidrar till stabiliteten.

Hybridparker kombinerar olika energislag för att maximera deras styrkor och levererar kritiska systemtjänster.

Vattenfall äger eller driver flera hybridparker runt om i Europa. Ett exempel är Sveriges första kommersiella hybridkraftpark i Hjuleberg, som utvecklats i samarbete med det svenska pensionsbolaget Skandia. Parken, som togs i drift sommaren 2024, är en av de mest avancerade i sitt slag i Europa. Den består av tolv vindkraftverk med en total kapacitet på 36 MW och ett batterilagringssystem på 30 MW, som alla styrs av avancerade, specialbyggda algoritmer.

Andra Vattenfallprojekt är hybridparkerna Höge Väg i Halland och Bruzaholm i Småland, samt Ray i norra England, Pen y Cymoedd i Wales och Haringvliet Energy Park i Nederländerna.

– Hybridprojekt är det nya normala för oss. Det handlar inte längre om huruvida man ska lägga till ett batteri i en park för förnybart, utan hur stort det batteriet ska vara, säger Nicola Kleihues, chef för Portfolio & Asset Management inom BA Wind.

Batterier i vindpark

Vattenfalls nybyggda Haringvliet Energy Park i Nederländerna är Europas största hybridpark.

Nya affärsmodeller

I takt med att behovet av flexibilitet ökar växer nya affärsmodeller fram. Under 2025 tecknade Vattenfall tre hyresavtal som säkrade sammanlagt över 200 MW batterilagringskapacitet för optimering. Att hyra batterikapacitet snarare än att äga de faktiska batterierna återspeglar ett skifte i synsätt. Det kortar projekttiderna och ger snabbare tillgång till flexibilitet utan att binda kapital i byggnationer.

Det senaste kontraktet gäller det nederländska Leopard-batteriet där Vattenfall kommer att kunna lagra upp till 400 MWh och ladda eller ladda ur med en maximal kapacitet på 100 MW. I maj tecknades ett avtal om kapacitetsoptimering med det schweiziska företaget terralayr för ett distribuerat nätverk av batterilagringssystem. Det sjuåriga kontraktet, som utvecklats och paketerats via en flexibilitetsplattform, omfattar 55 MW fördelat på åtta tyska anläggningar. Samma månad ingick Vattenfall ett åttaårigt avtal med energilagringsföretaget Return om att driva en storskalig batteripark i södra Nederländerna – 50 MW effekt och 100 MWh kapacitet – ansluten till TenneT:s högspänningsnät. TenneT är den nederländska motsvarigheten till Svenska kraftnät.

– Projekten kommer att tas i drift under 2026 och 2027. Genom att hyra kapacitet från dessa batterier kan vi använda dem snart och undvika långa ledtider för utveckling, säger Erik Suichies.

Inom räckhåll

Efter år av stadiga framsteg är storskalig batterilagring nu på väg att leverera den flexibilitet som Europas energisystem länge har behövt och som även banar väg för ytterligare utbyggnad av väderberoende kraftkällor.

– Vi är helt inställda på att göra energisystemet fossilfritt. Batterier är avgörande för att skapa stabilitet i systemet, och det är något vi ser åtminstone under de kommande 10 åren. Batterilagring är inte bara en teknisk lösning – det är en strategisk möjliggörare i Europas energiomställning och när vi går framåt kommer det att säkerställa tillförlitlighet, överkomliga priser och hållbarhet, säger Erik Suichies.

Fördelar inom hela energisystemet

Fördelarna med batterilagring är många och sträcker sig över hela energisystemet.

  • Stabilitet i elnätet: Batterier hjälper till att upprätthålla frekvens och spänning, vilket säkerställer en tillförlitlig strömförsörjning även under fluktuationer.
  • Integration av förnybara energikällor: Lagring av överskott av vind- och solenergi som kan användas när produktionen sjunker.
  • Peak shaving: Minskning av nätbelastningen under perioder med hög efterfrågan.
  • Reservkraft: Kan ge kritisk motståndskraft under avbrott och skydda verksamheter och samhällen
  • Minskade koldioxidutsläpp: Batterier gör det möjligt att införa mer förnybar energiproduktion, vilket minskar beroendet av fossila bränslen.

Se även

Insidan av ett reaktortryckkärl.

Nedmonteringen av kärnkraftverket i Brunsbüttel: En titt bakom kulisserna

Med den slutliga stängningen av kärnkraftverket i Brunsbüttel 2011 började ett av de mest krävande tekniska projekten i norra Tyskland: att planera och senare genomföra avvecklingen och demo...

Läs hela artikeln
Siluetterna av tre personer inne i lagringsanläggningen för använt kärnbränsle.

Ett av världens första slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Forsmark

Sverige är ledande när det gäller hantering av kärnavfall. Medan många länder fortfarande söker långsiktiga lösningar visar Sverige vägen  genom Svensk Kärnbränslehantering.

Läs hela artikeln
GEAB logotyp

Vattenfall avser förvärva Region Gotlands ägarandel i Geab

Region Gotland har efter en översyn av sitt ägande i Gotlands Energi AB, Geab, beslutat att överlåta sin 25-procentiga andel i bolaget till Vattenfall, som äger resterande 75 procent.

Läs hela artikeln