Vattenfall och Videberg Kraft arbetar för att möjliggöra ny kärnkraft på Väröhalvön bredvid Ringhals. Att presentera en metod för mellanlagring visar att vi kan ta ansvar för hanteringen av kärnbränslet tills ett nytt nationellt system finns på plats. Förslaget innebär att det först sker genom våtförvaring, som idag, och sedan i torrförvaring på verksamhetsområdet, vilket är nytt för Sverige.
Staten utreder just nu hur ett slutförvar för ett nytt kärnkraftsprogram ska utformas.
– Idag finns det inget beslut om hur ett nytt nationellt system för hantering av använt bränsle ska se ut, exempelvis om det byggs ett nytt centralt mellanlager för det nya kärnkraftsprogrammet. Vi är öppna för en sådan lösning, men till dess att vi får klarhet i hur det nya nationella systemet ser ut för använt bränsle så är vårt huvudspår mellanlagring på sajt i torrförvar, vilket är en säker och vedertagen metod internationellt. Jag vill understryka att detta inte är något slutförvar, eller ersättning för ett sådant. För att vi ska ta investeringsbeslut måste det vara klart hur och av vem det nya slutförvaret för använt bränsle ska realiseras, säger Martin Darelius, chef för ny kärnkraft på Vattenfall.
Lagring av kärnavfall och mellanlagring av kärnbränsle sker i all kärnkraftsverksamhet och det förekommer på alla kärnkraftverk som är i drift i Sverige. Idag förvaras använt kärnbränsle på Ringhals och Forsmark innan det skickas till mellanlagret Clab i Oskarshamn.
Mellanlagring sker i två steg. Först lagras det använda kärnbränslet i reaktorns bränslebassäng tills mer än 90 procent av dess radioaktivitet har klingat av. Därefter flyttas bränslet till ett mer långsiktigt mellanlager där det fortsätter att avklinga i väntan på att slutförvaret är redo att ta emot det.
– Mellanlagring av använt kärnbränsle är en naturlig del av all kärnkraftsverksamhet. Det nya ur ett svenskt perspektiv är att kärnbränslet efter sin avklingningstid i bränslebassängen även behöver mellanlagras på sajten i avvaktan på ett nytt slutförvar. Mellanlagringen kommer att ske i ett så kallat torrförvar, en metod som är ny för Sverige, men väl beprövad och vanlig utomlands, säger Martin Darelius.
Torrförvar innebär förvaring i strålsäkra stålcisterner som exempelvis kan placeras i betongkonstruktioner eller i byggnader. Stålcisternerna väger från några till tiotals ton och är extremt tåliga mot yttre påverkan. De används idag till exempel i Kanada, Japan, Tyskland och USA och flera andra länder.
Frågor och svar:
Varför kan ni inte använda slutförvaret i Forsmark?
De befintliga och planerade slutförvaren är dimensionerade utifrån det radioaktiva avfall som uppkommer från dagens reaktorer och tillstånden gäller enbart avfall från dagens reaktorer.
Varför byggs det inget nytt slutförvar?
Det kommer att behövas nya slutförvar för avfallet från de nya reaktorerna, ansvaret för dessa och hur de ska realiseras utreds just nu av staten, men inga beslut är fattade. Bland annat kommer ett nytt legalt ramverk för att få det nya avfallssystemet på plats. Systemet kommer också att skilja sig från det nuvarande eftersom det i dag är oklart hur många nya reaktorer som kommer att byggas och av vilka aktörer, utöver Videberg Kraft. Dock finns det en tekniskt godkänd metod utvecklad för nuvarande reaktorer, KBS3, vilken kommer att kunna användas även för de reaktorer som planeras av Videberg.
Det är dessutom samhällsekonomiskt bättre att bygga ett slutförvar först när det är tydligt hur stort detta behöver bli, det vill säga hur mycket kärnavfall och kärnbränsle som ska slutförvaras.
Varför kan det inte kärnbränslet från ny kärnkraft på Väröhalvön transporteras till Clab i Oskarshamn för mellanlagring?
Clab ingår i nuvarande systemet för det radioaktiva avfall som uppkommer från dagens reaktorer. Systemet är dimensionerat för och har tillstånd enbart för avfall från dagens reaktorer.
Kommer ni att förvara uttjänt kärnbränsle på sajten?
Det kommer precis som idag finnas mellanlagring för använt kärnbränsle i bränslebassäng på sajten. Däremot finns det vissa skillnader jämfört med hur det ser ut idag på Ringhals. I dag förvarar vi bränslet i bassänger under en period innan vi förflyttar det via allmän väg till hamnen, där det lastas på ett fartyg och transporteras till Oskarshamn för att mellanförvaras på Clab. I vårt förslag, som ännu inte är beslutat, kommer mellanlagringen efter bassäng i stället att ske på sajten i ett så kallat torrförvar. Det är en internationellt beprövad och säker metod, innan bränslet skickas för slutförvar.
Hur länge ska kärnbränslet i så fall förvaras där?
Vi kan idag inte ge ett exakt svar på hur lång tid det kan mellanlagras, men bedömningen är att det kan bli under flera årtionden. Tidsramen påverkas av hur lång tid det tar för staten att ta fram en lösning för ett nytt nationellt avfallssystem. Vi kan förvara det säkert på sajten tills staten har fattat ett beslut och ett eventuellt nytt centralt mellanlager och slutförvar finns på plats.
Kommer strålsäkerheten att kunna garanteras?
Metoden med torrförvar är den internationellt sett vanligaste lösningen för nya reaktorer av använt kärnbränsle och är därmed en beprövad säker metod. Som med all annan kärnkraftsverksamhet i Sverige kommer myndigheter att pröva och godkänna den metod som väljs för mellanlagring.
Efter lagring i bassäng placeras bränslet i godkända behållare som i sig ger fullgott strålskydd. Behållaren består av flera skyddande och strålsäkra lager.
Hur förvaras låg- och medelaktivt kärnavfall?
Allt låg- och medelaktivt avfall kommer precis som idag att lagras i säkra och godkända byggnader i väntan på fortsatt hantering. Avfallssystemet för ny kärnkraft är inte beslutat ännu men det vanligaste både i Sverige och internationellt är att avfallsbyggnaderna för låg- och medelaktivt avfall placeras i nära anslutning till kärnkraftverket.
Se även
Nedmonteringen av kärnkraftverket i Brunsbüttel: En titt bakom kulisserna
Med den slutliga stängningen av kärnkraftverket i Brunsbüttel 2011 började ett av de mest krävande tekniska projekten i norra Tyskland: att planera och senare genomföra avvecklingen och demo...
Desirée Comstedt tillförordnad vd i Videberg Kraft AB på heltid
Desirée Comstedt går in som tillförordnad vd i projektbolaget för ny kärnkraft, Videberg Kraft AB, och kommer under perioden vara tjänstledig från Vattenfall.
Hur algoritmer stärker den tyska pumpkraften
Att pumpa vatten för vattenkraftproduktion har gjorts i årtionden. I Tyskland används nu algoritmer för att göra produktionsmetoden ännu mer värdefull för elsystemet.