Ringhals 4 en 31-åring som levererar

Sedan starten 1983 har blocket producerat 200 TWh, en summa som man har all anledning att uppmärksamma.

200 TWh motsvarar elförbrukningen i hela Sverige under cirka ett och ett halvt år. Trots en imponerande mängd producerad el är Ringhals 4 knappt halvvägs in i förväntad produktionsvolym. Dessutom finns en möjlighet att höja effekten efter det genomförda förnyelseprogrammet.

Erfarenhetsåterföring har stor betydelse

Det finns flera anledningar till att Ringhals 4 har gått så bra. Eftersom blocket är det senaste som tagits i drift har man kunnat nyttja erfarenheter från de andra. Framförallt är det Ringhals 2 och 3 som man har kunnat dra lärdomar från. Detta berättar Sven-Anders Andersson, ställföreträdande produktionschef för samtliga block på Ringhals.

När problem identifierats i de äldre blocken så har de kunnat rätta till dem och skapa stabila och bättre förutsättningar för Ringhals 4. Detsamma gäller ändrings- och underhållsarbeten under revisionerna som ofta redan har införts på övriga block. Det har inneburit att problem och revisionsförlängningar kunnat undvikas.

Sven_Anders Andersson

 - Det är ett kvitto på att erfarenhetsåterföring ger frukt över tid, säger Sven-Anders och tillägger att naturligtvis har de också kompetent personal.

- Alla på Ringhals bidrar till att det går så här bra, fortsätter Sven-Anders.

Stabil drift del av framgången

Ringhals 4 har haft en jämn och hög tillgänglighet. För att komma upp i en så pass bra tillgänglighet krävs att man håller sina revisionslängder och att man har få oplanerade produktionsstörningar.

R4 har bara haft två längre revisioner, en 2011 då ånggeneratorerna byttes ut under det omfattande förnyelseprogrammet och en 2001 när tekniska problem uppstod.

- Nu arbetar vi med att färdigställa de sista ändringarna för att kunna genomföra effekthöjningen. Då får vi full nytta av vårt förnyelseprogram och vi kommer att kunna leverera ännu mer el till Sverige, säger Sven-Anders.

Se även

Flygfoto av Biotestsjön

Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare

Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...

Läs hela artikeln
En fågel på en metallkonstruktion framför en havsbaserad vindkraftspark

AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind

Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...

Läs hela artikeln
En satellit i rymden

Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden

Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?

Läs hela artikeln