Svensk kärnenergi 60 år
Sommaren 1954, lyckades forskare vid Kungliga Tekniska Högskolans (KTH) reaktor R1 under Drottning Kristinas väg, för första gången åstadkomma en självupprätthållande kedjereaktion i en kärnreaktor i Sverige. Händelsen markerar startpunkten för utvecklingen av det svenska kärnkraftsprogrammet. Du som är intresserad av kärnenergins historia är välkommen att fira svensk kärnenergi 60 år med föreläsningar på KTH.
Jubileet är ett samarrangemang av Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS), Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH).
Föreläsningarna kommer att hållas i den tidigare reaktorhallen, drygt 20 meter under marken.
Tid: 22 september klockan 16:00
Plats: Drottning Kristinas väg 51, Stockholm
För program och anmälan, se bifogad pdf-inbjudan nedan.
Välkommen!
Brocshyr om Forsmarks historia 30 års drift i Forsmark (PDF 1 MB)
Om SKS och SKC:
Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS)
Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) är en ideell förening för alla med intresse för kärnteknik. SKS bildades 1958 och är den svenska representationen i European Nuclear Society som härbärgerar totalt 20 000 medlemmar. SKS anordnar frekventa föredrag och studiebesök med kärnteknisk anknytning och utgör remissinstans i kärnteknikrelaterade frågor.
Till SKS hemsida
Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC)
Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) stödjer utbildning och forskning inom kärntekniska tillämpningar vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Chalmers Tekniska Högskola samt Uppsala Universitet. Syftet är att attrahera, utveckla, och behålla den kärntekniska kompetens som krävs för fortsatt säker och effektiv drift av våra kärnkraftverk och för att kunna delta i den fortsatta utvecklingen inom det kärntekniska området.
Svenskt Kärntekniskt Centrum
Se även
Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare
Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...
AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind
Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...
Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden
Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?