Kärnkraft

Kärnkraft är en kraftkälla med låga koldioxidutsläpp som spelar en viktig roll för den pågående energiomställningen. Den understödjer elförsörjningen till vardags och den fortsatta elektrifieringen av samhället med fossilfri kraft. Kärnkraft erbjuder långsiktig och planerbar tillgång till el med mycket låga koldioxidutsläpp för ytterligare elektrifiering och hållbar tillväxt.

Våra kärnkraftsanläggningar

Vattenfall är storägare av kärnkraft i Nordeuropa och har omfattande erfarenhet av att driva kärnkraftverk, avveckla dem och hantera radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Kärnkraftssäkerhet är alltid det viktigaste för oss.

Vattenfall äger tio reaktorer varav fem är i kommersiell drift. Sju av reaktorerna finns i Sverige (fyra på Ringhals och tre på Forsmark) och resterande tre finns i Tyskland (Brunsbüttel, Krümmel och en minoritetsandel i Brokdorf). Tyskland har beslutat att fasa ut kärnkraften, och Vattenfalls kärnkraftstillgångar i landet kommer därför att avvecklas.

2022–2023 genomförde Vattenfall en förstudie om potentialen för två eller flera små modulära reaktorer (SMR) vid Ringhals.

Vattenfall beslutade 2015 att stänga de två äldsta reaktorerna vid Ringhals kärnkraftverk. Reaktorn Ringhals 2 stängdes permanent 2019 och reaktorn Ringhals 1 i slutet av 2020, enligt plan och efter förberedelser efter beslutet 2015. Båda reaktorerna befinner sig nu i ett långt framskridet avvecklingsskede. Under tio års tid har Vattenfall investerat i omfattande moderniseringsprogram så att Ringhals 3 och 4 samt Forsmark 1, 2 och 3 nu kan användas i flera årtionden till.

2022 stod kärnkraften för nästan 30 % av Sveriges elproduktion. Vattenfalls kärnkraftsreaktorer Ringhals och Forsmark producerade 39,5 TWh av företagets totala elproduktion på 108,9 TWh.

Hantering av kärnavfall

Högaktivt radioaktivt avfall med lång halveringstid, som i huvudsak består av använt kärnbränsle, måste inneslutas mycket omsorgsfullt vid hantering och transport. Det tar omkring 100 000 år för radioaktiviteten att börja sjunka till de nivåer som finns naturligt i uranmalmen som bränslet ursprungligen hämtades ifrån. Det avfall som uppstår vid drift av kärnkraftverk klassas som radioaktivt om det har kontaminerats eller aktiverats under processen.

Hantering av kärnavfall i Sverige

I Sverige tilldelas kärnavfall en av fyra nivåer, och beroende på halten radionuklider i avfallet klassas det också som långlivat eller kortlivat avfall. Det svenska avfallshanteringssystemet har utvecklats av SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, ett företag som ägs av de svenska kärnkraftsföretagen. Systemet består av flera slutförvaringsanläggningar för olika typer av avfall baserat på dess aktivitet och livstid. Myndigheterna har tillsynsansvaret över slutförvaringen av använt kärnbränsle.

Säkerhetsarbetet vid Vattenfalls anläggningar i Sverige står under tillsyn av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Hantering av kärnavfall i Tyskland

2016 godkände tyska förbundsdagen en lag som innebar att ansvaret för mellan- och slutförvaring av kärnavfall övergick till staten. I gengäld skulle kärnkraftsoperatörerna göra betalningar till en offentlig fond.

Hittills finns det varken ett slutförvar för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall eller för använt kärnbränsle. Ett slutförvar för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall håller på att byggas i en tidigare järnmalmsgruva (Schacht Konrad) och förväntas bli tillgängligt 2027. Till dess lagras avfallet i mellanlager vid kärnkraftverken. En särskild förvaringsanläggning har uppförts vid vårt kärnkraftverk Brunsbüttel, och den ska öppna under 2022. Därefter överlämnas den till det statligt ägda BGZ (Gesellschaft für Zwischenlagerung) som ansvarar för driften av alla mellanlager för radioaktivt avfall i Tyskland. En liknande förvaringsanläggning håller på att uppföras vid vårt kärnkraftverk Krümmel.

Processen för att hitta en plats att placera slutförvaret för det använda kärnbränslet pågår. Fram till dess en sådan förvaringsanläggning blir tillgänglig lagras det använda kärnbränslet i mellanlager som finns vid alla kärnkraftverk.

Säkerhetsarbetet vid Vattenfalls anläggningar i Tyskland står under tillsyn av Schleswig-Holsteins socialministerium.

Hur påverkar kärnkraft miljön?

Koldioxidutsläppen från kärnkraft är låga under hela livscykeln. Högaktivt avfall, som använt kärnbränsle, måste lagras i säkra förvar under en oerhört lång tid. Anläggningarna måste uppfylla kraven för strålskydd i upp till 100 000 år. Det är operatörens ansvar att ha tillförlitliga lösningar för hantering av kärnavfallet på plats.

Brytning av det uran som krävs för att tillverka kärnbränsle påverkar naturen. Moderna gruvbrytningsmetoder innebär att landskapet kan återställas när brytningen upphör. För att bygga nya kärnkraftverk måste energiintensiva material användas, till exempel metall och betong, men så snart kraftverket tagits i drift släpper det ut extremt små mängder koldioxid.

För att få en fullständig översikt över kärnkraftens totala utsläpp har vi tagit fram en certifierad miljövarudeklaration (EPD). Den här typen av deklarationer uppdateras regelbundet, och de hjälper oss att avgöra vilka insatser vi behöver genomföra framöver för att fortsätta reducera våra utsläpp.

Avveckling av kärnkraft

Vattenfall har bildat den nya affärsenheten Nuclear Decommissioning för att kunna genomföra en säker och effektiv avveckling av reaktorer i Tyskland och Sverige. Arbetet med att skaffa tillstånd för ett svenskt slutförvar för använt kärnbränsle pågår som planerat. Nästa steg är att regeringen godkänner SKB:s ansökan. Denna ansökan gäller både platsen för framtida förvaring i Forsmark och den så kallade KBS-3-metoden som ska fungera som ett internationellt rättesnöre för slutförvaring av kärnbränsle. Metoden är resultatet av över 30 års forskning och testning som SKB har utfört.