En resa genom revisionsjobben

Vi börjar längst ned i reaktorbyggnaden, omgivna av metertjocka betongväggar, ovanför oss: den enorma reaktortanken där vattnet kokas och blir till ånga. Här nere, i reaktorinneslutningen, sitter drivdonen som för in och ut styrstavarna i reaktorhärden för att reglera effekten. Styrstavarna innehåller bor som fångar upp neutroner och därigenom styr atomklyvningsprocessen.

– Under årets revision bytte vi 35 drivdon, fyra per dygn, berättar Jonny Larsson vid Forsmarks mekanikavdelning.

Med ångan mot turbinerna
Vi reser vidare. När drivdonen har dragit ut styrstavarna ur härden startar atomklyvningsprocessen, som värmer vattnet i den stora reaktortanken. Vi rör oss snabbt flera våningar uppåt. Vattnet som kokar blir ånga som färdas mot de båda turbinerna på Forsmark 1. Ångan träffar turbinbladen, varav några har bytts ut och andra inspekterats.

– Turbinbladen kallas för skovlar och de sitter i sex steg på turbinrotorn. Vi har inspekterat skovlarna i steg fem och bytt de i steg sex, som kallas för avloppsskovlar, berättar Andreas Björck som leder projektet.

Vi följer med ångan ned genom turbinen, avloppskovlarna träffas sist av ångan innan den fortsätter ned mot kondensorn. Här blir ångan till vatten igen, tack vare det kylande havsvattnet som strömmar igenom de många, långa rören.

I den här processen har två stora arbetsinatser genomförts under årets revision – och för att börja i rätt ände ger vi oss ut genom betongväggarna till solen och sedan ned under jorden till Forsmarks enorma kylvattenvägar med havsvatten.

– Här har vi reparerat betong, berättar projektledaren Peter Bergström och fortsätter:

– Betongtjockleken mellan armeringsjärnen och den yttre ytan är för tunn och då tränger vatten in. Skadorna uppkommer eftersom armeringsjärnen korroderar och spränger loss betongen. Täckskiktet togs fram på 1970-talet och efter de normerna, idag hade den nog gjorts dubbel så tjock.

Sista stoppet: via kylvattnet till förvärmarna
Genom kylvattenvägarna åker vi tillbaka in till kärnkraftverket igen – till vattenkamrarna. De finns på varsin sida av kondensorn, en sida där havsvattnet kommer in och en där det kommer ut. I fyra av vattenkamrarna har man bytt ut gummit som skyddar mot korrosion.

– Det finns cirka 42 kvadratmeter gummi i varje kammare och under revisionen har vi bytt ut gummit i kamrarna på turbin 11, säger Torgny Helsing som leder projektet.

Hänger ni med? Vi är nu inuti kondensorn tillsammans med det vattnet som bildats genom kondensationsprocessen. Vi fortsätter längre ner – och in till lågtrycksförvärmarna, stora som bussar och med en vikt på 15 ton värmer de vattnet på vägen till reaktortanken.

– Vi har bytt ut fyra stycken lågtrycksförvärmare som varit igång sedan starten av Forsmark 1, 1981, berättar projektledaren Mikael Sandberg.

Lågtrycksförvärmarna som har bytts ut på båda av Forsmark 1:s turbiner utgör steg ett av tre i förvärmningsprocessen. Här slutar vår resa och vi lämnar vattnet som fortsätter sin väg tillbaka in till reaktortanken där allting börjar om – och om igen för att Forsmark ska fortsätta leverera el till kraftnätet.