Egen analys – guld värd

Det handlar om en metod för att analysera innehållet i produkter som är tänkta att användas i anläggningarnas driftsystem, och där fel produkt i värsta fall kan få kostsamma konsekvenser.

– Den här metoden är ny för oss, berättar Maria Davidsson. Tidigare lämnade vi iväg alla sådana analyser, men när företaget som utförde testerna lade ner verksamheten beslöt vi oss för att göra dem i egen regi.

Metoden har man fått hjälp med från kärnkraftverket i Oskarshamn, OKG, som använt den sedan ett par år.

Maria och Ulrika har gjort 50 analyser av det här slaget sedan årsskiftet när metoden började användas. Varje analys som gjordes externt tidigare kostade ungefär 3-4 000 kr så det är ganska stora besparingar det handlar om.

Dags för "sprängning"

Ulrika och Maria demonstrerar hur det går till. Ett prov – i det här fallet en olja – placeras i en liten plastkopp som sätts in i en metallcylinder.

– Nu fyller vi cylindern med vätgas under högt tryck: det är den som kallas "bomben", förklarar Maria. Sedan placerar vi den bakom en plåtskärm och "spränger" – det vill säga antänder gasen elektriskt.

I den höga temperatur som bildas inne i cylindern förgasas allt material, inklusive den lilla plastkoppen. Efter att cylindern fått svalna en stund släpps gaserna ut genom en vätska varvid de ämnen som man söker efter fastnar i vätskan.

Eftersökta ämnen

– Vi har en lista på ämnen som vi ska söka efter, säger Ulrika. Det handlar om till exempel klorider, sulfater och fluorider, och också en del metaller. En del ämnen är korrosiva och dem vill vi så klart inte ha in i anläggningen. Det finns metaller kan bli radioaktiva om de bestrålas, och sådana vill vi inte heller ha i systemen.

Det lilla vätskeformiga provet som blivit resultatet av sprängningen körs nu i en så kallad jonkromatograf – ett instrument som elektroniskt analyserar beståndsdelarna och visar innehållet i form av en graf på en skärm.

– De här topparna är det vi letar efter, säger Maria och pekar på skärmen. Nu registrerar vi nivåerna och sedan skickar vi resultaten till miljöenheten som får avgöra om produkten kan användas eller inte.

För att få reda på vilka metaller en substans innehåller används en annan metod. Provet löses upp i syra och i en speciell micro. Sedan analyseras proven i en ICP-OES. Det är ett optiskt instrument där en del av provet hettas upp till 5000 grader.

Tusentals kemiska produkter

Alla kemiska produkter som används på Ringhals och Forsmark ska vara godkända och uppmärkta. Det är mer som hamnar inom begreppet kemiska produkter än vad man kan tro. Förutom oljor och vätskor av olika slag, kan det vara packningar, tejp, etiketter, tuschpennor med mera.

Förutom analyser av nytillkommande produkter analyseras också befintliga produkter på nytt vart femte år. På Ringhals och Forsmark finns det flera tusen kemiska produkter, många är givetvis samma och det finns en strävan att man framöver ska använda samma produkter vid båda anläggningarna. Hundratals av dessa används inne i anläggningen och är då föremål för analys.