Forsmark 3 i full produktion
Forsmark 3 nådde full reaktoreffekt måndag kväll efter avställningen för några veckor sedan. En analys av händelsen med de kortslutna dioderna har gjorts och det kunde konstateras att inget fel med gemensam orsak finns.
Forsmark 3 ställde av den 5 oktober på grund av misstanke om att fel med gemensam orsak, så kallad common cause failure (CCF) i hjälpkraftdieslarnas fältspänningskrets (dioder). Understoppet har också en del andra arbeten utförts, bland annat har ett skadat bränsleelement byttes ut.
Det var vid infasning med fasningsutrustning, som dock inte används vid skarpt läge, till en av Forsmark 3:s reservdieslar som några dioder kortslöts. Eftersom liknande problem uppstått förut ville man utreda om det kunde röra sig om ett så kallat common cause failure (CCF), alltså ett fel med gemensam orsak.
Forsmark 3 ställdes av för att utföra en analys av händelsen med dioderna och samtidigt passade man på att byta ut ett skadat bränsleelement, för att slippa göra en till avställning under vintersäsongen.
– Det skadade bränsleelementet är utbytt och utredningen av dioderna visade att det inte låg något common cause failure bakom kortslutningen. Dioderna blev godkända för fasning och Strålsäkerhetsmyndigheten gav oss tillstånd att fasa mot kraftnätet i lördags den 28 oktober, säger Jan Hallkvist, chef för driften på Forsmark 3.
Forsmark 3 nådde full reaktoreffekt i måndags kväll och alla Forsmarks tre reaktorer producerar nu för fullt.
Se även
Biotestsjön – unik plats för både havsörnar och klimatforskare
Vattnet i Biotestsjön är 10 grader varmare än genomsnittet året runt. Temperaturskillnaden, som beror på det uppvärmda kylvattnet från kärnkraftverket i Forsmark, gör att forskare kan studer...
AI sprider ljus över fågelkollisioner med havsbaserad vind
Hur farliga är havsbaserade vindkraftverk för fåglar? Faktum är att ingen vet exakt. Men nya studier i Nederländerna och Storbritannien använder den senaste spårningstekniken – och resultate...
Satelliter håller öga på den biologiska mångfalden
Data som samlas in från satelliter blir allt vanligare vid övervakning av biologisk mångfald. Hur kan satellitbilder användas på bästa sätt? Och vad kan vi lära oss av dem?