Ingen sommar utan bränslebyte

Vårt kärnbränsle består främst av uran som är placerat i bränsleelement i reaktorn. Varje element används cirka i fem år, vid varje revision byts en fjärdedel av det använda bränslet ut och ersätts med nytt.

Vid ett bränslebyte flyttas allt bränsle från reaktortanken till de intilliggande bränslebassängerna i kärnkraftverkets bränslebyggnad. Magnus Sandberg, underhållsingenjör på Ringhals bränslegrupp, berättar hur det går till.

– För att flytta ett element från reaktortanken till bränslebassängen krävs det stor noggrannhet. Många aktiviteter ska genomföras för att kontrollera och mäta hur bränslet har förändrats under en driftsäsong.

Det första som händer efter att elementet har lämnat reaktortanken är att det placeras i en bränsletransportör som kallas uppresaren. Bränsleelementet förs sedan liggande under vatten in i bränslebyggnaden som är sammanlänkad med reaktorbyggnaden med en kanal. Uppresaren ställer sedan bränslet upp inne i bränslebassängen, alltjämt under vatten som är en effektiv strålningsbarriär. Där genomför Magnus och hans kollegor en längdmätning med hjälp av kamerautrustning. Statistiskt "växer" bränsleelementet ca tio millimeter under sin livstid. Därefter gör personalen vid bränslegruppen en visuell besiktning av alla fyra sidor av elementet och tittar efter synliga skador.

En viktig mätning är den där man ser hur bränslet har böjt sig. I år testar bränslegruppen en ny metod som kallas patrongeometrimätning. Genom att använda laserstrålar som träffar elementet vid åtta olika punkter räknas ett resultat fram som visar böjningens storlek och form. Den nya metoden är utvecklad av Ringhals tillsammans med Vattenfall bränsle och företaget MABEMA.

 
Magnus Sandberg

– Den nya mätmetoden fungerar alldeles utmärkt och har inneburit att vi har kunnat mäta samtliga bränsleelement på mycket kortare tid än förut – vi har sparat in cirka ett dygn i tidplanen, säger Magnus Sandberg, som har speciellt fokus på de inspektioner som genomförs av bränslet.

När alla undersökningar är gjorda återstår tvätt av de 120 bränsleelement som ska återladdas.

– Det kan ju tyckas konstigt att något som står i vatten hela tiden måste tvättas, men i ett bränsleelement samlas alltid partiklar som finns i processvattnet, så kallad crud. Om man inte tvättar bort dem finns risk att de nöter på bränslekapslingen och på så sätt kan vi få en bränsleskada.

I år startade återladdningen av bränslet i Ringhals 3 den 12 juni kl 4, och ett dygn senare var det full aktivitet bland bränslebytarna.

- Vi beräknar att vi är helt klara i kväll, ett och ett halvt dygn efter start, säger Magnus Sandberg nöjt.

Bilder – från tvätt till åter i bassäng

Bränsleelement i position för tvätt. På bilden ser vi Christer Knutsson, tekniker, som flyttar bränslet till och från tvätt.

Bränslet efter tvätt. Här ser man tydligt den så kallade Tjerenkov-effekten: ett vackert ljusblått sken. Fenomenet uppstår när en laddad partikel rör sig fortare än ljushastigheten i det material som partikeln rör sig genom.

Här är bränslet på väg ner på sin plats i bränslebassängen i väntan på återladdning - nu ”fit for fight” i ytterligare ett år i reaktorn.