Solenergi det billigaste energislaget 2025

Endast en liten andel av världens el genereras med solenergi och det som bromsat en mer utbredd användning har främst varit de höga kostnaderna. Men detta håller på att ändras i snabb takt. De senaste tio åren har kostnaderna för solenergi minskat med 80 procent.

– Vår nya studie visar att solenergi har blivit billigare mycket snabbare än de flesta experter hade förväntat sig. Priserna kommer dessutom att fortsätta att falla. Andelen solenergi blir mycket större än vad som förväntas enligt de flesta aktuella prognoser, säger Patrick Graichen, chef för den tyska tankesmedjan Agora Energiewende som nyligen släppte en rapport i ämnet.

Starka drivkrafter för teknikutveckling

Enligt den nya studien fortsätter den branta kostnadsminskningen till 2025 och mycket längre än så, även enligt mer återhållsamma scenarier.

– Med ganska pessimistiska antaganden tror vi att totalkostnaden för storskalig solenergi i centrala och södra Europa kommer att minska till mellan 40 och 60 euro per MWh till 2025. Om man kombinerar detta med uppskattningar om utvecklingen av batterier kommer kostnaden för att producera och lagra 1 MWh solel i Tyskland att bli 110 euro år 2025, säger Johannes N. Mayer, rapportens huvudförfattare.

Om siffrorna står sig, skulle solkraft bli den billigaste energikällan för den som bygger nya kraftverk. Och även när kostnaden för full lagring är inkluderad skulle kostnaden för solkraft vara på en jämförbar nivå som konventionella kraftslag. Som jämförelse kostar el från nya kol- och gaseldade kraftverk mellan 50 och 100 euro per MWh och så mycket som 110 euro per MWh från ny kärnkraft.

Som jämförelse kostar el från nya kol- och gaseldade kraftverk mellan 50 och 100 euro per MWh och så mycket som 110 euro per MWh från ny kärnkraft.

Ruud Hendriks, chef för Portfolio Analysis vid Vattenfall Strategy, håller med om de övergripande slutsatserna.

– Kostnadsnivåerna har sjunkit mycket snabbare än vi trodde. Det faktum att solceller redan produceras och används globalt i mycket högre grad än exempelvis havsbaserad vindkraft är en stark drivkraft för teknikutvecklingen. Jag förväntar mig en kraftig minskning av kostnaderna och att detta gör solceller till en mycket mer konkurrenskraftig energikälla redan 2025.

Grafiken visar hur stor yta solpaneler som behövs för att möta elförbrukningen för varje land i m² per person. Sveriges och Finlands höga siffror förklaras av små befolkningar med stora industrier.

Framtida subventioner behövs i Europa

Men även om Agora Energiewendes prognoser stämmer kommer storskaliga solenergianläggningar troligen att behöva subventioneras för att kunna slå sig in på de europeiska elmarknaderna 2025. Anledningen är att det är svårt att konkurrera med befintliga energikällor på en marknad med mycket låga energipriser och överkapacitet. Vissa äldre kraftverk får idag mindre betalt från marknaden än vad det kostar att köra dem, men de måste köras för att minimera förlusterna för ägarna. Så även om solkraft skulle vara det billigaste alternativet för att bygga nya anläggningar, betyder det lite om det inte finns något behov av ny kraft.

– Idag ligger elmarknadspriset i Tyskland på lite över 30 euro per MWh. Det betyder att det krävs en mycket stor prisökning för att solceller ska bli en lönsam investering med intäkter endast från själva elmarknaden, säger Hendriks.

Men medan många europeiska marknader lider av överkapacitet finns det andra platser i världen där det kommer att behövas en utökad elproduktion i framtiden.

– Det stämmer att det i Europa kommer att fortsätta att krävas subventioner för att solenergi ska kunna komma in på marknaden. Men i många delar av världen kommer solenergi att vara det billigaste alternativet när nya anläggningar byggs. Våra antaganden har redan bekräftats av nyligen avslutade affärer i Saudiarabien och Brasilien, säger Mayer.

Varför solenergins framtida roll ofta underskattas

Slutsatserna i Agora-studien är mycket mer optimistiska än i andra rapporter i ämnet, men enligt Mayer är detta inte tecken på någon verklig kontrovers.

– Stora studier förlitar sig på gamla data och kan ta två år att slutföra. Då utvecklingen går så snabbt är dessa studier föråldrade redan när de publiceras, säger han. 

Mer information
Agora-rapporten