SSAB, LKAB och Vattenfall är redo att växla upp för fossilfritt stål
SSAB, LKAB och Vattenfall är redo att växla upp arbetet ytterligare och tidigarelägga bygget av Hybrits demonstrationsanläggning med tre år, skriver bolagens tre VD:ar i en debattartikel publicerad idag på svenska dagstidningen Dagens Nyheter inför FN:s klimatmöte i New York.
Jan Moström, vd och koncernchef LKAB, Magnus Hall, vd och koncernchef Vattenfall, Martin Lindqvist, vd och koncernchef SSAB.
”När FN nu samlas till ett nytt klimatmöte i New York den 23 september står vi beredda att växla upp vårt arbete för fossilfritt stål och tidigarelägga planerna på att minska koldioxidutsläppen. Vi är redo att öka insatserna från vår sida, men för att lyckas måste samhället och politiken göra detsamma.”, skriver Martin Lindqvist, vd och koncernchef SSAB, Jan Moström, vd och koncernchef LKAB och Magnus Hall, vd och koncernchef Vattenfall i artikeln.
”Redan nu ser vi över möjligheterna att bygga en demonstrationsanläggning tre år före plan och stå färdig under 2025 så att vi direkt därefter ska kunna producera järnmalmsbaserat fossilfritt stål för kommersiellt bruk. Vid 2035 är målet att sälja fossilfritt stål på bred front.”, skriver de.
De tre bolagen lyfter fyra viktiga förutsättningar för att den snabba omställningen ska lyckas.
- 1. Vi behöver stora mängder fossilfri el. För omställningen till Hybrit krävs enligt våra beräkningar motsvarande cirka 10 procent av Sveriges nuvarande elförbrukning. Därtill kommer efterfrågan på el från andra företag och konsumenter. En fortsatt god tillgång på fossilfri el med hög leveranssäkerhet, konkurrenskraftiga priser och satsningar på att skapa större flexibilitet exempelvis genom möjligheter till lagring av energi är några nödvändiga åtgärder. Det arbetet får inte bli försenat. Vi är beredda att medverka.
- 2. Det offentliga måste vara med och dela på risken. Att satsa på banbrytande teknologi, som HYBRIT, är ofta riskfyllt, tidskrävande och förknippat med stora investeringar. Samtidigt innebär projekten stor samhällsnytta med ökad forskning, kompetens och möjligheter att nå klimatmålen. Regeringens förslag att fördubbla Industriklivet under tre år är bra, men behöver säkras för lång tid framöver. En fond på EU-nivå behövs också och det kan även behövas stöd för att kunna skriva av och skrota gamla anläggningar så kallade stranded assets till förmån för ny hållbar teknik.
- 3. Som samhälle har vi inte råd att fortsätta släppa ut växthusgaser. Systemet för handel av utsläppsrätter i EU revideras just nu vilket innebär att kostnaderna för koldioxidutsläpp ökar. Systemet bör redan från 2020 utformas så att det gynnar de mest klimateffektiva vägarna från brytningen i berget till färdigt stål. Systemet behöver utvecklas även efter den kommande handelsperioden. Sverige och EU behöver också verka för att andra delar av världen inför liknande system. Modiga hållbara lösningar får inte hindras på grund av att delar av världen har lägre ambitionsnivå och därmed håller gammal teknik under armarna.
- 4. En effektiv och ändamålsenlig tillståndsprövning krävs för att inte kraftigt försena eller helt stoppa omställningsarbetet, inte minst för att kunna få tillräcklig el när vi nu har möjlighet att tidigarelägga demonstrationsfasen. Ibland kan det ta tio år att få ett miljötillstånd eller en koncession för att dra en elkabel och förstärka elnätet. Regeringen planerar vissa åtgärder men mer behövs.
”Stål är ett fantastiskt material. Det bygger samhällen, är slitstarkt och går i princip att återvinna oändligt många gånger. Men återvunnet stål kommer inte räcka. I takt med samhällsutvecklingen, befolkningsökningen och människors allt bättre levnadsstandard världen över kommer efterfrågan på nytt stål från järnmalm att öka. Därför behövs hållbara lösningar. Lösningar som inte bidrar till global uppvärmning, utan till global utveckling. Det bör vara Sveriges bidrag vid FN:s klimatmöte i New York.” skriver VD:arna i artikeln.