Så kan SMR bli framtiden för kärnkraften

I den pågående diskussionen kring framtidens kärnkraft har en bokstavskombination blivit allt vanligare – SMR. Småskaliga modulära reaktorer ses som ett komplement till mer traditionella, större kärnkraftverk och ett relativt enkelt sätt att möta en framtid där icke-fossila kraftslag behöver klara skivan.

Desirée Comstedt, Vice President Fleet Development på Vattenfall.

Enligt Vattenfalls Desirée Comstedt är fördelarna med de mindre kärnkraftverken många: tekniska innovationer, bättre datamodellering och modern byggteknik gör reaktorkonstruktionerna enklare. Mängden komponenter minskar. Det gör SMR-reaktorer enklare att bygga, driva och underhålla, vilket också minskar kostnaderna. 

– En förutsättning för att man ska komma ner i kostnad är möjligheten till gemensam licensiering med ansvariga myndigheter i flera kärnkraftsländer, säger Desirée Comstedt. Gemensam licensiering kan minska projektriskerna genom att samma reaktordesign skulle kunna byggas i flera länder. Finansieringen underlättas ifall man kan reducera projekttid och projektrisker med smidigare licensiering. Förutsättningarna bör vara goda för att en SMR-reaktor skulle kunna sam-licensieras inom EU till skillnad från hur storskalig kärnkraft som uppförts fram tills nyligen licensieras. Det som kostar inom kärnkraft är dels finansieringen, dels licensieringskostnaden. Får man ner dessa två så blir det lättare att finansiera.

Fler användningsområden och större säkerhet

Vid sidan av minskade kostnader ser Desirée Comstedt också SMR:ens flexibilitet och många användningsområden som en vinst jämfört med större kärnkraftverk. Effekten på en SMR-anläggning är en dryg fjärdedel av en fullskalig (cirka 300 megawatt mot 1300), vilket gör dem mer användbara i till exempel elektrifiering av industrin.

– Man spiller inte lika mycket värme med en SMR och man kan använda dem i processindustrier. Man kan också använda dem till att producera värme eller vätgas.

En tredje uppenbar fördel med SMR:er är säkerheten, även om Desirée Comstedt vill understryka att dagens kärnkraftverk redan är väldigt säkra.

– En positiv egenskap med SMR-reaktorer är passiv säkerhet, ett sätt att konstruera en reaktor så att naturlagar gör att den helt enkelt går till ett säkert läge om det skulle bli ett svårt haveri. Praktiskt krävs ingen aktiv åtgärd, signalering, yttre elförsörjning eller annat för att det ska hända. Men även dagens stora reaktorer med aktiva system är väldigt säkra och har flera olika och dubblerade säkerhetssystem som kan slå till automatiskt vid en incident. I sista hand kan manuella åtgärder göras. Men idén med passiv säkerhet är just att det inte krävs någon extern input för att det ska fungera.

Projekt i Estland

Det är framför allt i Nordamerika som utvecklingen av SMR drivs på, Comstedt nämner specifikt Kanada som ett föregångsland som hoppas få en första anläggning i drift till 2028, men hon menar också att de flesta av världens stornationer vill vara tidigt ute och få just sin SMR-teknik på marknaden. Möjligheten att skala upp produktionen gör att man med rätt teknik skulle kunna få en relativt snabb lönsamhet i tillverkningen.

Sverige då? Kommer vi få SMR:er även här? Och när i så fall?

– Svaret ligger i hur elmarknad och industri utvecklas, efterfrågan på till exempel fossilfri el kan fördubblas till 2040-talet, vi ser ju en elektrifieringsrevolution framför oss. Vi ser och hoppas också på en nyindustrialisering med höga krav på leveranssäker, stabil elektricitet och väldigt sannolikt innovativa tillämpningar med till exempel vätgas. Att det händer anser vi väldigt troligt, som senast under 2030-talet tror vi att efterfrågan på el kommer att skjuta i höjden enormt. Det behövs helt enkelt för att klara klimat- och försörjningsmål. Då ligger SMR bra till inom flera tillämpningsområden. Exakt när det kan bli av är för tidigt att säga och beror på många faktorer. Naturligtvis måste det också vara en långsiktigt ekonomiskt hållbar och lönsam investering för att kunna övervägas och det kräver att förutsättningarna måste kunna analyseras i detalj

I mindre länder ses SMR:er som en möjlighet att skapa en bättre energimix. Vattenfall är inblandade i ett projekt i Estland, där bolaget Fermi Energia planerar att bygga en SMR-anläggning och Vattenfall kan kompetensutveckla personal inom SMR genom att vara med i processen under framtagandet av ansökan och därigenom kunna göra en utvärdering av vilka utbildningsbehov som kommer finnas när det handlar om till exempel teknik och byggnation.

Estland är med sin folkmängd på 1,3 miljoner, storlek, låga statsskuld och marknadsekonomi med fokus på IT en nation som är närmast perfekt för SMR:er. Elbehovet är inte tillräckligt stort för att man ska bygga ett stort kärnkraftverk, men en SMR-anläggning öppnar helt nya möjligheter. Inte minst gör bygget av SMR:en att Estland kraftfullt kan förbättra landets klimatpåverkan, då landet i dag är beroende av eldning av miljöboven skifferolja och har EU:s i snitt högsta koldioxidutsläpp per producerad kilowattimme el.

Del av system – inte lösningen på allt

Andra länder av liknande storlek skulle kunna titta på liknande lösningar, även om Comstedt tror att traditionella kärnkraftverk behövs i industritäta större länder som i dag saknar kärnkraft, som exempelvis Polen.  Dessutom understryker hon att SMR mer än att vara lösningen på allt är en potential del av ett större och mer hållbart energisystem.

– Har man en portfölj med mycket förnybart är det också viktigt att ha en planerbar kraft som kan balansera systemet. Det tror jag är viktigt för Estland och många andra länder i Europa. De flesta nationer har inte, som vi i Sverige, vattenkraft att förlita sig på, då blir SMR:er ett alternativ. Tittar man på hela systemet tror jag det är väldigt positivt både ur miljösynpunkt och ekonomiskt med SMR:er.