Energieffektivitet norr om polcirkeln

– Det var läget som gjorde att jag ville ha den här lägenheten, säger Johanna Lindgren och njuter av utsikten från sin balkong.

Sjön Luossajärvi ligger i närheten, och dess iögonfallande djupblå vatten har inte hunnit frysa till riktigt ännu. I fjärran verkar de snöklädda bergstopparna – bland dem Kebnekaise – nästan smälta samman med molnen.

– Från början var allt annat en bonus, säger hon.

Detta ”allt annat” som Johanna Lindgren syftar på är de innovativa energieffektiviseringssystemen i huset i bostadsrättsföreningen Fjällvyn där hon bor. Med tydliga temperaturgränser för radiatorer och varmvatten, treglasfönster och ett system som återanvänder 70 procent av den cirkulerande luften har energianvändningen minskat till 96 kWh per kvadratmeter och år. Genomsnittet i Sverige är 129 kWh.

– En av de största skillnaderna jämfört med andra lägenheter jag bott i är isoleringen, den har dubbel effekt: värmeförbrukningen minskar och det blir också otroligt tyst. Här kan du spela musik ganska högt utan att störa grannarna!

Helheten avgörande

Lars Lundgren är marknadsområdeschef på Riksbyggen som byggt och förvaltar Fjällvyn och intilliggande Fjällblicken. Han har sett hur energieffektiviteten har påverkat sättet branschen bygger fastigheter på, och kanske i ännu högre grad hur den styr dem.

– Vi bygger tätare nu med tjockare väggar och mer energieffektiva fönster, men jag tror inte att detta är den viktigaste förändringen – den handlar mer om i vilken utsträckning vi följer upp vad vi bygger. Detta gäller förstås elanvändningen men också varm- och kallvatten, ventilation och väggtäthet. Målet är att maximera effektiviteten. Genom att i mycket större utsträckning mäta energi- och värmeanvändningen och isoleringens funktion kan vi optimera hur byggnaden används, säger Lars Lundgren.

Lars Lundgren och hans kollega på Riksbyggen, miljö- och energichefen Mari-Louise Persson, vet att det är här som nästa stora steg inom energieffektivisering ska tas.

– Mycket handlar om att hålla reda på och anpassa det vi redan har. Frågan om beteende är också viktig. Genom att till exempel mäta varmvattenförbrukningen kan vi minska den. Detta blir ett sätt att öka medvetenheten om hur allt hänger ihop, hur din morgonduschs längd och temperatur påverkar planeten.”

Mikael Risberg forskar om energiteknik vid Luleås tekniska universitet. Han menar att helheten är avgörande när man gör byggnader energieffektiva.

– Det är ingen idé att montera massor av mycket avancerad isolering och sedan sätta in dåliga fönster. Man kan inte bara optimera en sak eller ett område, man måste se på byggnaden som en helhet. Det är också viktigt att kontrollera de system man har installerat för att säkerställa att de fungerar som avsett. Till exempel behöver ventilations- och värmesystem ofta justeras, förklarar Mikael Risberg.

20 mil ovanför polcirkeln

Minskad energianvändning har positiva effekter även ur ett ekonomiskt perspektiv. De senaste årens stigande energipriser har påverkat Fjällvyn mycket mindre än många andra bostadsrättsföreningar.

– Det här har en positiv effekt på våra kostnader, säger föreningens ordförande Jan Sydberg. Det finns andra ekonomiska utmaningar, som ständigt stigande räntor på stora lån eftersom byggnaderna är nybyggda, men den låga elanvändningen är i sig extremt positiv. De dagliga driftskostnaderna är låga, säger Jan Sydberg.

Att kunna bygga och leva energieffektivt i Kiruna visar också på potentialen. Det är långt till polcirkeln – 20 mil söderut, snön ligger ofta kvar från oktober till slutet av april. Under de kallaste vintermånaderna sjunker temperaturen under minus 30 grader. I byn Naimakka i närheten uppmättes minus 42,7 grader för två år sedan – en isig indikation på de extrema temperaturerna här, särskilt i december och januari.

Bor man så här långt norrut är man tvingad att tänka på energieffektiviteten, konstaterar Jan Sydberg. Man måste tänka på ventilationen, isoleringen, fönstren och mycket annat när man bygger. Det blir ett sätt att hänga med i tiden.

Justeringar av värmesystemet säkerställer jämn temperatur

När det gäller energieffektiviteten i flerbostadshus har Mikael Risberg stött på utmaningar kring hur man justerar och distribuerar värme.

– Sättet du bygger ditt värmesystem på är avgörande. Om du inte justerar in det ordentligt blir det för varmt för människor som bor högst upp i byggnaden och för kallt för dem längre ner. Dessa skillnader blir mycket mer accentuerade när byggnadens värmebehov är lägre generellt. Lite för mycket värme kan göra att det blir alldeles för varmt.

Samtidigt blir väder och vind i praktiken ett test för resten av EU. För kan man bygga energieffektiva byggnader i Kiruna borde det gå att göra i princip var som helst. Detta kommer också att behövas. Byggnader står för cirka 40 procent av EU:s energianvändning och 36 procent av områdets koldioxidutsläpp.

Nybyggda och energieffektiva bostäder samt energieffektiv renovering av det befintliga bostadsbeståndet kommer förhoppningsvis att sänka dessa siffror. Det sistnämnda har dock väckt kontroverser i EU på senare tid när EU-kommissionens förslag om skärpta krav på energieffektiva renoveringar kritiserades från andra länder som Italien.

– Det är roligt att vi börjat prata om att införa krav på det befintliga bostadsbeståndet, för det borde ge den här frågan större uppmärksamhet, säger Mari-Louise Persson. Det som krävs är att kraven är rimliga och lätta att tolka på ett enkelt och effektivt sätt.

En chans att göra om och göra rätt

Kirunas potential för energieffektiv nybyggnation beror till viss del på unika omständigheter. Eftersom järnmalmsbrytningen är så viktig för staden har det varit nödvändigt att flytta delar av Kiruna och närliggande Malmberget när gruvan växer. Hela byggnader har monterats ned och byggts upp igen på ny plats.

Johanna, som driver en butik som funnits i familjen och i staden i nästan 100 år har blandade känslor inför den pågående flytten.

– Det har varit kaos här. De flesta är glada över att de inte har byggt helt nya bostäder utan behållit Kirunakulturen genom att bevara fasader, konstruktioner och samiska inslag. De har vävt in detta på ett fint sätt i stadsbilden.

I nya Kiruna har man lagt mycket kraft på att hitta plats åt det gamla, och att på ett varsamt sätt introducera nya byggnader som Fjällvyn och Fjällblicken i omgivningen.

– Det är givetvis inte särskilt hållbart att bygga så mycket nytt, säger Lars Lundgren. Men vi har en unik situation i Kiruna och den ger oss en chans att förändra och göra saker och ting på rätt sätt. Här i Kiruna kan vi faktiskt bygga energieffektiva byggnader redan från början.