Unik studie: fåglar undviker vindkraftverk

Sjöfåglar är bra på att undvika vindkraftverkens rotorblad till havs – det visar en ny studie av flygvägarna för tusentals fåglar runt vindkraftverk i Nordsjön. Under två års övervakning med kameror och radar registrerades inte en enda fågel som kolliderade med ett rotorblad.

Vattenfall_biodiversity_black_legged_kittiwake-hero.jpg

Risken för att fåglar kolliderar med vindkraftverkets vingar används ibland som argument mot vindkraftutbyggnad.  Nu visar en ny rapport – den mest omfattande och tekniskt avancerade på området hittills – att sjöfåglar utanför Storbritanniens kust är bättre på att undvika vindkraftverksvingar än man tidigare har trott. 

Med hjälp av radar och kameror kunde forskarna i två års tid övervaka hur fåglar betedde sig i Aberdeenbukten i Nordsjön vid Skottlands östkust. Gråtrutars, havssulors, tretåiga måsars och havstrutars rörelser kring den havsbaserade vindkraftparken utanför Aberdeen detaljstuderades mellan april och oktober när fågelaktiviteten är som störst. 

Fåglarnas beteende skiljde sig

Resultaten visade att fåglarna börjar anpassa sitt rörelsemönster efter rotorbladen från cirka 120 meter och på ett mer exakt sätt ju närmare fåglarna kommer rotorerna. Det fanns också vissa variationer mellan de sjöfåglar som studerades. Gråtrutar och tretåiga måsar uppvisade horisontellt undvikande längre bort från rotorbladen, 90–110 respektive 140–160 meter, medan havssulorna och havstrutarna ändrade sitt beteende vid 40 respektive 50 meter från rotorbladsspetsarna.

Under studien registrerades inte en enda kollision mellan en fågel och ett rotorblad, även om fåglar riskerar att komma i kontakt med vindkraftverkets vingar.

– Det är det viktigaste fyndet, säger Henrik Skov, som ledde projektet.  Det har hävdats att det krävs mycket dyra lösningar för att förhindra att fåglarna kolliderar med vindkraftverkens vingar, men de arter vi har övervakat är väldigt bra på att undvika dem. Fåglarna verkar mycket kapabla att överleva i en vindkraftsmiljö, tillägger Henrik Skov. 

Unik teknisk lösning

Tidigare har det inte bedrivits så mycket forskning till havs angående fåglars kollisionsrisk med vindkraftverk. På land är det förhållandevis enkelt att övervaka effekterna av vindkraftverk, men ute till havs, där det dessutom kan råda tuffa väderförhållanden, är det svårare.

Den unika tekniska lösning som för första gången användes i den här studien bestod av att man kombinerade radardata med kameror för att identifiera vilka sjöfågelarter det rörde sig om samt att skapa en tredimensionell bild av fåglarnas flygmönster och hur de undviker rotorblad.  

 – Det intressanta med kombinationen av dessa två var att vi alltid kunde ha koll på var varje enskild fågel befann sig, vilket är viktigt när man vill förstå hur en fågel beter sig, och hur den rör sig genom vindkraftparken, förklarar Henrik Skov.  

– Med två och en halv sekunds mellanrum vet vi exakt var fåglarna befinner sig i en tredimensionell värld, och vi kan beskriva hur de beter sig i förhållande till vindkraftverken, vilket avstånd de håller till dem samt aktuell väderlek. 

På baksidan av turbinerna, på läsidan, uppstår också turbulens som inverkar på fåglars beteende. Det är alltså ytterligare en faktor att ta med i beräkningarna, utöver väder och vind. Den här typen av detaljerade studier har aldrig gjorts tidigare. 

Förbättrad förmåga att förutsäga kollisionsrisk

Resultaten skulle potentiellt kunna bana väg för enklare tillståndsprocesser för havsbaserad vindkraft.  

– Det finns betydande oklarheter när det gäller kollisionsrisker i miljöbelastningsanalyser, säger Robin Cox, Vattenfalls projektledare för studien.  

– Detta har lett till en onödigt försiktig inställning till frågan, och i mer eller mindre varje projekt har risken för att fåglar ska kollidera med vingarna överdrivits. Inom forskningsvärlden har man trott att påverkan i form av kollisioner är större än vad populationen av dessa sjöfåglar klarar, vilket naturligtvis har negativ inverkan på tillståndsprocesser. I och med det här projektet har vi kunnat samla in data som vi hoppas kan användas för att förbättra vår möjlighet att förutsäga kollisionsrisker på ett mer exakt sätt, vilket i sin tur göra det möjligt att ta fram mer realistiska siffror för uppskattningar av påverkan av vindkraftparker i Nordsjön. 

Detaljerade beteendestudier

Enligt Robin Cox har man hittills för kollisionsriskberäkning använt statiska modellindata och grundläggande antaganden. I den nya studien har man kunnat fokusera mer i detalj på enskilda fåglars flygbeteende. Projektet genomfördes också under en längre tid i syfte att få fram ett så korrekt resultat som möjligt.  

– Vi ville att projektet skulle pågå i två år så att vi kunde se variationer i aktivitet och beteende över tid, förklarar Robin Cox.  

– Vi förväntade oss också att det skulle kunna uppstå problem med tekniken i de inledande faserna av projektet, vilket vi försökte lösa genom att börja samla in data innan projektet faktiskt hade startat. Detta lyckades vi med, även om det förekom en del tekniska och logistiska problem under de första månaderna. Därför var det bra att ha två år på sig att genomföra projektet. Vi lyckades också rulla ut förbättrade spårningsenheter under det andra året, vilket gjorde det möjligt för oss att samla in mer och bättre data.

Ny standard för fågelstudier

Resultaten väntas även öppna upp för nya studier. Robin Cox menar att modellen med en kombination av radar och kameror kan sätta en ny standard för kollisionsriskberäkningar och säger att det fortfarande finns en stor mängd data att analysera.   

Henrik Skov understryker också att endast fyra fågelarter har studerats hittills. Modellen kan dock tillämpas på fler sjöfågelarter, eller på landbaserad vindkraft – vilket förstärker projektets betydelse.   

– Det här är första gången som någon typ av fågelart har undersökts noggrant och utförligt vid en havsbaserad vindkraftpark. Och de här fåglarna är väldigt bra på att undvika vindkraftverken. Nu behövs studier på fler arter, säger Henrik Skov, och tillägger att undersökningar av fåglars beteenden är en del av det övergripande målet om att undvika att bygga vindkraftparker i en flygkorridor.  

Dansk studie som förebild

Studien vid den havsbaserade vindkraftparken utanför Aberdeen bygger på en tidigare dansk studie på spetsbergsgäss och tranor som publicerades 2020. De viktigaste skillnaderna mellan de två rapporterna är att den danska studien gjordes på landbaserad vindkraft, att man använde en mer fysisk metod (området runt vindkraftverken undersöktes upprepade gånger för att hitta fågelkadaver) och att man fokuserade på gäss och tranor. Båda rapporterna visar dock på att fåglar är bättre på att undvika vindkraftverksvingar än vad man tidigare har trott. 

Klicka här för att läsa pressmeddelandet om den aktuella studien vid den Aberdeen Offshore Wind Farm

Rapporten, 'Resolving Key Uncertainties of Seabird Flight and Avoidance Behaviours at Offshore Wind Farms', utfördes av forskare från DHI Group och RPS Group.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vill du läsa fler spännande berättelser om klimatsmart energi och hållbarhet? 
Klicka här för att prenumerera på vårt månatliga nyhetsbrev THE EDIT

Se även

Robert Mattsson, projektledare för koldioxidavskiljningsanläggningen i Jordbro.

Vattenfall tar stort steg mot negativa utsläpp i Jordbro

Nu tas ett viktigt steg mot Vattenfalls första fullskaliga anläggning för skapandet av negativa utsläpp i och med att en ansökan om miljötillstånd lämnas in. Målet är att år 2028 ha en anläg...

Läs hela artikeln
3D-visualisering av CSS vid Sleipner, Norge. Copyright: Equinor
Equinor

I Sleipnerfältet i Norge har koldioxid pumpats ner i berget sedan 1996

Samtidigt som debatten om avskiljning och lagring av koldioxid (carbon capture and storage, CCS) går varm på andra håll, har koldioxid lagrats djupt under Nordsjön utanför Norges kust sedan ...

Läs hela artikeln
Lätta moln som speglas i en sjö

Vattenfall ser över HySkies-projektet

Vattenfall och Shell ser över omfattningen av elektrobränsleprojektet HySkies med ambitionen att hitta nya partners till Vattenfall.

Läs hela artikeln