Fem bättre saker att göra av koldioxid

Kolbaserade molekyler finns i nästan alla material vi använder i vår vardag. Bränslen, plast, förpackningar, möbler, kläder och till och med läkemedel och kosttillskott har kol som råvara. Idag kommer nästan allt kol som behövs för dessa produkter från fossil olja och gas och det mesta släpps i slutändan ut i atmosfären i form av CO₂, alltså koldioxid, med kända konsekvenser för klimatet och livsvillkoren på jorden.

Men att släppa ut koldioxid i atmosfären är inte bara dåligt för klimatet – det är också ett stort slöseri. För kolet skulle kunna fångas in från luften och användas igen för att tillverka nya produkter. Och de goda nyheterna är att detta redan görs.

Norge är ledande inom CCS (carbon capture and storage) – den term som används för tekniken att fånga in och lagra koldioxid djupt under jorden. Men Norge är också basen för Nordic Consortium for CO₂ Conversion (NordCO2). I detta konsortium ingår universitet i Norge, Danmark, Sverige, Finland och Island och de fokuserar på CCU (carbon capture and usage), alltså att fånga upp kol och sedan använda det för att tillverka nya ämnen och material. 

Ainara Nova, forskningsprofessor vid Center for Materials Science and Nanotechnology och huvudforskare vid Hylleraas Center på universitetet i Oslo i Norge leder NordCO2:

– Att fånga upp koldioxid och lagra den under jord är nödvändigt och kommer att vara viktigt tills vi hittar renare energikällor. Men det är också kostsamt och vi får ingen annan nytta tillbaka. Därför är det bättre att använda kolet och omvandla det till bränslen och kemikalier så att kretsloppet sluts. Och eftersom vi måste sluta använda fossilt kol är detta även ett sätt att hitta en alternativ kolkälla för de produkter som behöver det, säger Nova.

En förening som är relativt lätt att tillverka av koldioxid är metanol. Det krävs bara att man slår samman koldioxid (CO₂) och vätgas (H₂), där vätet tillverkats av förnybar el och vatten. Metanol har central betydelse eftersom det är kan transformeras vidare till andra kemikalier eller bränslen.

– Det pågår just nu mycket forskning på hur man på det mest energieffektiva sättet kan tillverka mer komplexa molekyler av metanol, som grön diesel eller andra bränslen, även kallade e-bränslen. Då kan vi också producera de kemikalier vi behöver, för industrin vet redan hur man går från bränslen till andra kemikalier och är redan redo för detta. Så det här är en lovande strategi, säger hon.

Tricket och utmaningen är att kunna göra denna omvandling på ett sätt som inte kräver för mycket energi, och naturligtvis att bara använda fossilfri energi. Men redan idag pågår kommersiella projekt. 

Ett exempel är Vattenfall som arbetar i flera partnerskap i Sverige för att fånga upp CO₂ och slå samman den med vätgas för att producera elektrobränslen till flygplan. Men det har börjat röra på sig på många platser över hela världen.

– På Island fångar industrier redan in CO₂ och tillverkar metanol i stor skala. De exporterar också tekniken till andra länder. Även på andra platser i Europa och i Kina finns det olika planer och projekt som syftar till att implementera denna teknik. Det pågår också forskning om fasta material. Dessa rör tillverkning av kolfiber och även betong till byggprojekt.

Enbart kolavskiljning kommer emellertid inte att lösa klimatproblemet. De fossila bränslena måste försvinna.

– Om vi fortsätter som i dag kommer kolavskiljningen aldrig att kunna sänka CO₂-utsläppen till den nivå som krävs för att stoppa klimatförändringarna. Så på längre sikt måste vi också sluta använda fossila bränslen.”  

Tre huvudsakliga positiva effekter från CCU-tekniken: (www.co2value.eu)

• Den bidrar till de globala klimatmålen
• Den ger mer av den kolråvara som behövs för växande samhällen. 
• Den gör det möjligt att utveckla en cirkulär koldioxidekonomi.

Bild: Vattenfall