Vattenfall tar stort steg mot negativa utsläpp i Jordbro

Robert Mattsson, projektledare för koldioxidavskiljningsanläggningen i Jordbro.

I kraftvärmeverket i Jordbro utanför Stockholm förbränns biobränslen, främst träflis och träavfall, för att förse invånarna i närliggande kommuner med fjärrvärme samtidigt som el också produceras. Med den nya anläggningen kommer den biogena koldioxiden fångas in för att sedan lagras (bio-CCS, där CCS står får carbon capture and storage).

Då den biogena koldioxiden är en del av det naturliga kretsloppet för koldioxid och denna tas bort har ett negativt utsläpp skapats som kan användas för att neutralisera utsläpp som är svåra eller omöjliga att bli av med.

Vid anläggningen ska koldioxiden ska sedan trycksättas och kylas ner till mellan −25 och −30 grader så att den blir flytande och kan fraktas med tåg eller lastbil, och båt om lagring ska ske till havs. Den ska sedan pumpas ner i berggrunden på runt 3 000 meters djup, sannolikt till havs i Nordsjön eller möjligen på land i Danmark.

Koldioxiden blir en del av berget

Nere i berggrunden vill man ha porösa bergarter där koldioxidvätskan kan pumpas ner. Ovanpå ska det ligga en tätare bergart som kan fungera som ett lock och som gör att koldioxiden inte sipprar ut. Över tid kommer den flytande koldioxiden sedan mineraliseras och bli en del av berget, något som tar olika lång tid beroende på i vilken bergart den lagras.

Tekniken för infångning har funnits länge, utmaningen ligger i stället i kedjan som börjar när koldioxiden lämnar anläggningen fram till slutförvaret i berggrunden, då det till exempel varken finns båtar eller tågvagnar utvecklade för att frakta koldioxid på det här sättet och hamnarna inte är utrustade för att hantera den.

– Den kedjan finns inte. Där finns lite bitar här och där, men marknaden håller på att växa fram så att kedjan kan växa ihop. Det är där de stora utmaningarna i projektet ligger, säger Robert Mattsson, projektledare för koldioxidavskiljningsanläggningen i Jordbro.

Svenska staten satsar 36 miljarder kronor

Ett alternativ för att få intäkter till projektet är att delta i de omvända auktioner där svenska staten under 2026–2046 planerar att dela ut stöd till bio-CCS på totalt 36 miljarder kronor med Energimyndigheten som auktionsförrättare.

Att annat alternativ är att helt eller delvis sälja de negativa utsläppen till privata företag. De företag som i första hand är aktuella som det ser ut nu är sådana som kommit långt i sitt hållbarhetsarbete. De kan till exempel – liksom Vattenfall – ha satt mål enligt Science Based Target-initiativet (SBTi), och behöva neutralisera sina sista koldioxidutsläpp.

Det kan också handla om företag som köper negativa utsläpp nu för att bygga upp en portfölj som kan användas längre fram då det kan tänkas uppstå en bristsituation av negativa utsläpp när många företag närmar sig åren då de ska ha uppnått netto nollutsläpp.

Projektet i Jordbro startade 2021 och nu lämnas alltså en ansökan in till Mark- och miljödomstolen om att uppföra den fullskaliga anläggningen. Förutom miljöprövningen behövs också en ny detaljplan och mark behöver köpas av kommunen då den nya anläggningen kommer ta 5 000 – 7 000 ytterligare kvadratmeter i anspråk.

Robert Mattsson räknar med att allt kommer gå i lås, att de nödvändiga tillstånden kommer att komma på plats och att detaljplanen kommer gå relativt fort att få. Kommunen har varit oerhört hjälpsam säger han, och kommunledningen är mycket positiv till projektet.

– Vi ser en stor potential med en anläggning i Jordbro som möjliggör negativa utsläpp, en satsning som ligger helt i linje med kommunens ambitioner för minskad klimatpåverkan. Vi ser med spänning fram emot hur projektet utvecklar sig och hur vi gemensamt kan arbeta för ett mer hållbart samhälle, säger Nicole Forslund, kommunalråd för Liberalerna, med ansvar för miljö- och klimatfrågor, Haninge kommun.

Vattenfall ansöker om miljötillstånd för en anläggning för koldioxidavskiljning (Pressmeddelande)