Rivningen av den 85 meter höga skorstenen vid Svafos gamla forskningsreaktor R2 på Studsviksområdet är nu klar. Skorstenen invigdes 1960 och var ett av de sista kvarvarande föremålen från R2-anläggningen, men också ett välkänt landmärke för sjöfarare.
Skorstenens uppgift var att rena luften som kom från reaktorbyggnaderna. Den var inte radioaktiv men höjden, platsen och användningsområdet gjorde rivningen speciell. Höga kranar lyfte upp en arbetsplattform och maskiner samt hissade upp rivningsmedarbetare i en korg. Allteftersom rivningen fortskred flyttades plattformen ner.
– På grund av höjden planerade vi rivningsmetoderna så att de var säkra även vid hård vind och kraftiga regn. Fastspänningen är A och O, den ska i alla lägen vara tillräcklig och samtidigt erbjuda en god arbetsmiljö där människor kan röra sig utan problem, säger Svafos projektledare Fredrik Wenström.
Materialet var armerad betong och 15 meter aluminium på toppen. Aluminiumdelen sågades av i ringar som lyftes ner med en kran, och betongen tuggades ner med en rivmaskin. Rivningen genomfördes under sommaren totalt tog den en knapp månad, och sorteringen av rivningsmaterialet ytterligare en dryg vecka.
– Nu när även skorstenen är riven är det bara mindre rivningsarbeten kvar. Dessa rivs under hösten och bedöms bli klara i höst och då är alla Svafos byggnader som kopplar till R2-anäggningen rivna, det radioaktiva materialet är i säkra mellanlager, miljöfarligt material är omhändertaget och resten återanvänt, säger Fredrik Wenström.
Det rivna materialet från skorstenen sorterades och betongen används som fyllnadsmassa på plats medan metallen återvanns. Svafos miljömål om att återanvända eller återvinna minst 85 procent av rivningsmaterialet nås därmed med råge.
– Jag är otroligt stolt över hur Svafos medarbetare tar sig an dessa komplexa uppgifter och därmed bevisar att vi tillsammans med den övriga kärntekniska branschen i Sverige kan ta hand om kärnkraftens hela livscykel på ett bra sätt, säger Svafos vd Anna Wikmark.
Så byggdes skorstenen
Skorstenen vid Studsvik byggdes med hjälp av glidformsgjutning, vilket vid tiden var en ny och avancerad metod i Sverige. Glidformsgjutning innebär att en form kontinuerligt flyttas uppåt medan betongen gjuts, vilket möjliggör en snabb och sömlös konstruktion. De översta 15 metrarna aluminium tillkom när skorstenen var färdigbyggd, som en extra säkerhetsåtgärd för att minska spridningsrisken vid ett eventuellt haveri i reaktorn.
Anläggningen utrustades även med ett för sin tid mycket avancerat luftreningssystem. Reningssystemet var uppbyggt i flera steg och inkluderade partikelfilter, kemisk rengöring och ett system med reservfilter som kunde aktiveras vid driftstörningar.
Fakta
- Skorstenen mätte 85 meter över mark och 100 meter över havet.
- Bottendelen bestod av cirka 320 kubikmeter armerad betong, och toppen av cirka 20 kubikmeter aluminium.
- Skorstenens syfte var att efter rening, filtrering och kontroller släppa ut luften från reaktorbyggnaderna. Med hjälp av skorstenspipornas koniska utformning vid mynningen hade luften en utblåsningshastighet på närmare 20 m/s. År 1999 lyftes skorstenspiporna ur på grund av korrosion, med helikopter.
- En 100 meter lång spolvattenledning gick från foten upp till toppen av skorstenen för att möjliggöra avspolning av trummorna ifall de skulle bli kontaminerade.
R2-anläggningen är sedan tidigare riven och rengjord från radioaktivitet. Läs mer på:
Studsviksreaktor riven och friklassad – första sedan 1980-talet - Vattenfall
Svafo är ett bolag i Vattenfallkoncernen. Svafos verksamhet består i att avveckla kärntekniska anläggningar som inte längre används samt omhänderta och mellanlagra kärnavfall i väntan på slutförvar.
Se även
Ågestaverket – Sveriges första kommersiella kärnkraftverk är nu nedmonterat
Efter drygt fem års arbete är Vattenfall nu färdiga med att montera ner Sveriges första kommersiella kärnkraftverk – Ågestaverket utanför Stockholm.
Framtidstro i förstudien om drifttidsförlängning av Vattenfalls kärnkraftsreaktorer
Det är tekniskt möjligt att förlänga reaktorernas drifttid och det extra avfallet ser ut att kunna hanteras i det befintliga systemet. Betydande investeringar kommer dock krävas och konkurre...
Ett av världens första slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Forsmark
Sverige är ledande när det gäller hantering av kärnavfall. Medan många länder fortfarande söker långsiktiga lösningar visar Sverige vägen genom Svensk Kärnbränslehantering.