Tio förslag för att möta Sveriges ökade elbehov

I en debattartikel i Dagens Nyheter listar Vattenfall tio förslag som vi tror är avgörande för att möjliggöra den elektrifiering som krävs för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt och klara klimatomställningen.

Anna Borg, vd och koncernchef Vattenfall

Anna Borg, vd och koncernchef Vattenfall.

Debattartikel i Dagens Nyheter lördag 4 december 2021:

Sverige står inför en omställning av samhället som bara kan liknas vid den industriella revolutionen. Skillnaden är att den nu ska genomföras på bara 20 år med ett helt annat utgångsläge, med respekt för demokrati, äganderätt och en modern miljölagstiftning. En fördubbling av elanvändningen till 2045 är en förutsättning för att Sverige ska lyckas nå klimatmålen och svensk industri vara konkurrenskraftig i den nya gröna ekonomin. Sverige har unika möjligheter att klara detta. Men det kräver att vi agerar klokt, att vi agerar tillsammans och att vi agerar nu.

Omställningen till ett fossilfritt samhälle kommer att innebära förändringar för oss alla. Förutsättningarna och konkurrenssituationen för företag förändras och farliga klimatutsläpp måste fasas ut. Industrin och transportsektorn ställer om i snabb takt. I många fall innebär det att industriella processer kommer att elektrifieras. Fossilfri el ersätter fossila bränslen. Att vara tidigt ute med nya affärsmodeller skapar konkurrenskraft och arbetstillfällen. 

Sverige har mycket goda förutsättningar med så gott som helt fossilfri el redan idag, en hög leveranssäkerhet i elnäten och ett elsystem som avlastas av fjärrvärmen. Svensk industri vill och kan gå i täten. När andra länder behöver ställa om el- och värmesystemet samtidigt som elektrifieringen ska ta fart, kan Sverige fokusera på att bygga ut elsystemet och ställa om industri och transporter. Det ger oss ett försprång. Än så länge. För även om ett elektrifierat samhälle skapar arbetstillfällen, har låga klimatutsläpp, renare luft och tystare städer så är resan dit krävande. 

Redan fram till 2030 förväntas den årliga elanvändningen att öka till ca 185 TWh, från dagens dryga 140 TWh. Utvecklingen drivs framför allt av etableringar av nya elintensiva industrier (till exempel batterifabriker), de första stegen i omställning av industrin (till exempel Hybrit för fossilfritt stål) och en ökad elektrifiering av transportsektorn.  

Det finns inte en enkel lösning för att möta det ökade behovet. Vi kommer att behöva mycket mer elproduktion, mer elnät och mer flexibilitet. Dessutom måste kostnaden för kunderna hållas så låg som möjligt. Att el i Sverige kostar mindre än i andra delar av Europa är en konkurrensfördel.

Det svenska elsystemet har en mix av vattenkraft, kärnkraft och i allt högre utsträckning vindkraft. I kombination med ett välfungerande elnät är det en mix som fungerar bra och där de olika kraftslagens egenskaper kompletterar varandra.

Ny kärnkraft är osannolik under de närmaste 10–15 åren, både eftersom det tar lång tid att få ett nytt storskaligt kärnkraftverk på plats och att dagens tillgängliga teknik är dyrare att bygga än alternativen. Fram till mitten av 2030-talet är det framför allt vindkraft som kommer att möta de ökade elbehoven. Det kräver att vi i hög takt kan bygga ut elnätet och att vindkraft får tillstånd i bra vindlägen. Det krävs också att den planerbara kraft vi har idag tas tillvara, såsom vattenkraft och kärnkraft, och att marknaden för stödtjänster utvecklas.

I mitten av 2030-talet förväntas elanvändningen ta ytterligare fart för att 2045 nå minst en fördubbling jämfört med dagens användning. Eftersom vi inte vet vilken teknik som då kommer att vara mest konkurrenskraftig är det viktigt att redan nu skapa förutsättningar för alla fossilfria kraftslag att kunna utvecklas, inklusive ny kärnkraft. 

Därför listar Vattenfall tio förslag som vi tror är avgörande för att möjliggöra den elektrifiering som krävs för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt och klara klimatomställningen: 

1. Skapa acceptans för omställningens konsekvenser. Trots ett starkt stöd för klimatomställningen är det få som önskar elledningar eller vindkraftverk i sin närhet. Samtidigt förutsätter Sveriges omställning att det går att snabbt bygga ut elproduktion och elnät. Det är inte möjligt att göra utan att det märks. För att öka acceptansen behöver Sverige en gemensam målbild för elektrifieringen och ett samhällskontrakt mellan viktiga intressenter för hur målbilden ska uppnås.

2. Förkorta tillståndsprocesserna. En hel del har redan gjorts för att korta tillståndsprocesserna . Det är bra, men kommer inte att räcka. Det behövs tydlig vägledning för myndigheter i hur intressekonflikter ska avgöras. Ett exempel är luftledning kontra markkabel vid elnätsutbyggnad, ett annat är hur klimat- eller samhällsnytta ska vägas mot miljöintressen och hur försvarets lågflygningsområden ska balanseras mot behovet av utbyggnad av vindkraft och elnät. Utan den typen av vägledning fastnar besluten lätt i utdragna juridiska processer.

3. Kartlägga elbehovet och ta fram en plan för HUR utbyggnaden ska gå till. Även om tiden för tillståndsprocesserna halveras är det inte tillräckligt för att möta Sveriges behov i tid. Kartlägg när, var och hur mycket elbehoven förväntas öka fram till 2045 och vilka krav det ställer på produktion, elnät, flexibilitet och andra stödtjänster.  Ta därefter fram en plan för hur elektrifieringen ska gå till tillsammans med berörda intressenter och ge Svenska Kraftnät i uppdrag att bygga ut stamnätet proaktivt.  

4. Skapa rätt incitament för elnätsinvesteringar. Dagens elnätsreglering är skapad för ett färdigbyggt system, men den är inte anpassad för att hantera den stora omställning som vi nu är i början av. Utveckla därför regleringen så att den ger affärsmässiga och långsiktigt förutsägbara villkor för   nödvändiga investeringar i elnäten - för utbyggnad, flexibilitet och ny teknik – samt möjliggör proaktiva investeringar. 

5. Värna vattenkraften. Vattenkraften, Sveriges största batteri, är och kommer fortsatt vara helt central för att balansera den mer väderberoende vindkraften. Det finns dock en stor risk att de nödvändiga miljöprövningar som vattenkraften nu genomgår leder till att tillgången till vattenkraft minskar mer än vad riksdagen kommit överens om. Säkerställ att den nationella planen som tydligt begränsar den totala förlusten av vattenkraft till max 1,5 TWh får fullt genomslag vid prövningarna.

6. Utveckla marknaden för stödtjänster. I tillägg till överföringskapacitet krävs så kallade stödtjänster (t ex frekvens, reaktiv effekt och svängmassa) för att elsystemet ska vara robust och kunna upprätthålla en hög överföringsförmåga både inom Sverige och mellan länder. Genomför utan dröjsmål Svenska Kraftnäts nyligen presenterade förslag för utvecklade marknader för stödtjänster, såsom spänningsreglering och svängmassa.

7. Planera för havsbaserad vindkraft. Det behövs mer kraft i hela Sverige när elkonsumtionen tar fart och havsbaserad vind kommer att behövas redan inom 10 år. Det är därför välkommet att Svenska Kraftnät har fått i uppdrag att ta fram en plan för var och när havsbaserad vindkraft kan byggas.

8. Besluta om slutförvar av kärnavfall. Det är centralt att beslut fattas snarast som möjliggör den fortsatta prövningen av slutförvaret av kärnavfall. Dagens kärnkraft kommer att vara konkurrenskraftig långt in på 40-talet och det finns en färdig lösning för att hantera avfallet. 

9. Möjliggöra för nya fossilfria teknologier. Det är för tidigt att idag säga vilka fossilfria teknologier som kommer att vara mest konkurrenskraftiga i framtiden och därför är det viktigt att inte stänga några dörrar. Förtydliga och utveckla regelverk för att möjliggöra för flexibilitet, fossilfri vätgas och små modulära kärnkraftsreaktorer, så kallade SMR.

10. Säkra kompetensförsörjningen. Klimatomställningen skapar jobb och kräver nya typer av kompetens. Redan i grundskolan behöver intresset för den nya ekonomins tillväxtyrken öka, kompetensväxling bland vuxna behöver uppmuntras och utbildningsplatser på grund, yrkeshögskole- och högskolenivå behöver matcha med behoven. Kompetensbristen är redan ett faktum inom många yrkesgrupper. 

Sverige står alltså inför en ny industriell revolution som tar avstamp i klimatomställningen och den växande fossilfria ekonomin. Vi har goda förutsättningar att göra det möjligt för svensk industri att vara vinnare i den konkurrensen. Men då krävs omedelbar handlingskraft. Framtiden är inte något som bara händer, den är något vi skapar här och nu.   

Anna Borg, vd och koncernchef Vattenfall 

Mer information

Anna Borg i Ekots Lördagsintervju

Lyssna även på utfrågningen av Vattenfalls vd Anna Borg i Ekots Lördagsintervju. Programmet finns på Sveriges Radios webbplats från lördag morgon den 4 december.

Se även

Fritidshus med solpaneler på taket

Elpriser och klimatoro pekar på investeringsboom: Majoriteten av fritidshusägarna satsar på klimatet i sommar

Hemester-trend, pandemi och mer distansarbete har gjort fritidshus hetare än någonsin. Höga elpriser och oro för klimatet driver nu klimatsmarta lösningar även på landet.

Läs hela artikeln
Mood-området i Stockholm. Foto: AMF Fastigheter

Vattenfall i samarbete med AMF Fastigheter: Första fastighetsbolaget att säkra sin fossilfria el med timmatchning

Vattenfall och AMF Fastigheter har inlett ett samarbete för att testa den digitala lösningen 24/7-matchning i ett pilotprojekt.

Läs hela artikeln
Två havsbaserade vindkraftverk i Vattenfalls vindkraftspark DanTysk

Vattenfall investerar i två havsbaserade vindkraftsprojekt utanför Göteborg

Vattenfall köper majoritetsandelen i två havsbaserade vindkraftsprojekt utanför Göteborgs kust av vindkraftsbolaget Zephyr.

Läs hela artikeln