Samtalet om klimatet

Samtalet om klimatförändringarna och hur det påverkar mänskligt beteende – en rapport från Vattenfall.

Klimatförändringarna möter oss varje dag i medierna vi läser, tittar och lyssnar på, i de sociala medierna vi använder och i samtalen med människor runt omkring oss. Så det är ingen överraskning att de också i allt högre grad formar hur vi beter oss, vad vi konsumerar och hur vi bestämmer oss för att organisera vårt liv och vår vardag. Vi menar att det är viktigt att få en djupare kunskap om hur diskussionen om klimatförändringar påverkar oss. För att samla in fakta som kan hjälpa oss att förstå och analysera det, har vi genomfört två undersökningar som omfattar mer än 14 000 vuxna personer i våra sju nyckelmarknader.

En första basundersökning gjordes i december 2019, den följdes upp med ytterligare en undersökning i juni 2020. Samtidigt har vi analyserat hur klimatförändringar diskuteras i traditionella medier och sociala medier. All data som vi samlat in har gett oss möjligheten att utforska hur diskussionen om klimatförändringar påverkar oss, och också följa hur åsikterna i nyckelfrågor kring klimatförändringarna har förändrats under det senaste halvåret.

Ladda ner rapporten

Insikter om ökningen av klimatångest

Dr. Renee Lertzman, expert på klimatförändringspsykologi och vår externa rådgivare, delar sina tankar om klimatångest.

Hur känner människor inför klimatförändringar?

För att få en sann bild av uppfattningarna om klimatförändringar, undersökte vi i vilken grad människor känner att det är ett akut problem och i vilken grad det oroar dem.

En ikon som visar ett hjärta

En växande oro

I basundersökningen såg cirka 1 av 3 (32 %) klimatförändringar som vår tids största globala problem. Den nivån är i princip oförändrad, med bara en liten nedgång (28 %).

xValueyValue
Klimatet32
Krig23
Mat/vatten15

Klimatförändringar ses inte bara som ett viktigt problem bland många. Av den största andelen svarspersoner i vår studie ses de som det mest akuta problemet i vår tid, mer akut än alla andra globala problem, till exempel krig och konflikter, epidemier och brist på mat/vatten för vissa människor.

Klimatångest – ett verkligt problem

I vår basundersökning beskrev så många som 68 % av personerna sig själva som ganska eller mycket oroade över klimatförändringar. Sex månader senare är den siffran oförändrad (69 %).

xValueyValue
7
26
Ganska orolig46
Mycket orolig22

Den senaste debatten om det växande fenomenet klimatångest, som först definierades av The American Psychological Association 2017 som ”en kronisk rädsla för miljöundergång”, lyfter fram problemets betydelse. Flera akademiska uppsatser och rapporter på senare tid visar att klimatångest har exploderat i västvärlden och våra resultat bekräftar att detta stämmer för de sju undersökta länderna.

Ett problem över generationsgränserna

Klimatförändringar är långt ifrån ett problem som endast berör unga människor.

Handslag-ikon

Basundersökningen visade att 64 % av personerna i åldern 55-64 år var oroliga över hotet från klimatförändringar, jämfört med 74 % av personerna i åldern 16-24 år. Även om det är något mer uttalat i den yngsta åldersgruppen är klimatförändringar en oro som delas av alla generationer. Vi ser samma mönster ännu tydligare i undersökningen sex månader senare, där andelen oroade är 69 % i gruppen 55-64 år och 72 % i åldersgruppen 16-24 år.

Stora aktörer bör leda förändringen

Svarspersonerna ser i stora drag klimatförändringarna som ett problem som stora företag, regeringar och energiföretag är bäst lämpade att hantera.

En ikon med olika byggnader

61 % av svarspersonerna anger att stora företag har möjlighet att minska klimatförändringarna genom att införa förändringar i sina verksamheter. 42 % anser att regeringar har en stark roll genom att upprätta klimatvänliga policyramverk. 32 % ser att energiföretag kan ha störst påverkan genom att leverera mer fossilfri energi. Som kontrast anser endast 26 % att enskilda personer är de som har störst möjlighet att minska klimatförändringarna.

Hur talas det om klimatförändringar?

Efter att ha undersökt människors inställning till klimatförändringar, tittade vi på hur klimatet framställs i medierna och hur människor minns nyheter i ämnet.

En ikon som visar en pratbubbla

Fokus på negativ utveckling

Vi identifierade tre typer av medierapportering: negativa nyheter av saklig natur, negativa nyheter av känslomässig natur samt nyheter om positiva framsteg.

xValueyValue
37
Känslomässig23
Saklig38

Den största andelen av medierapporteringen om klimatförändringar är negativ (61 %) och är uppdelad i två undersegment – medierapportering som är av saklig natur (38 %) och mer känslomässig medierapportering (23 %). Det finns också en stor andel som klassificeras som positivt (37 %) och innehåller specifika exempel på framsteg och åtaganden som görs av många olika aktörer.

Var finns berättelserna om positiva framsteg?

79 % av artiklarna i nationella och internationella medier har negativ tonalitet (saklig och känslomässig rapportering sammanräknade).

xValueyValue
21
Negativ tonalitet79

De större nationella och internationella medierna rapporterar i hög grad om klimatförändringarnas negativa utveckling. Nyheter om positiva framsteg är mer framträdande i lokala medier samt branschtidningar. Övervikten av negativ rapportering i nationell och internationell press är betydande med tanke på hur många som läser dessa publikationer och deras roll i att sätta medieagendan.

Människor tror att siffran är ännu lägre

Undersökningsresultatet visar att bara 12 % av nyhetsrapporteringen blir ihågkommen som att handla om positiv utveckling.

En ikon som visar ett öga och talet 12 %

Vi ser att det som människor minns av rapporteringen om klimatförändringar är ännu mer negativt än själva rapporteringen. Medan över en tredjedel (37 %) av den faktiska rapporteringen är positiv till sin natur, anger drygt 1 av 10 svarspersoner i vår undersökning (12 %) att de minns nyheter om positiv utveckling.

Samma trend i sociala medier

På samma sätt såg vi att diskussionen i sociala medier också är övervägande negativ och detta är i linje med hur människor minns det.

En ikon som visar en mobiltelefon

I vår analys såg vi att negativa diskussioner i sociala medier är fler än positiva diskussioner med en kvot på nästan 3:1. På samma sätt som med medierapportering är det mycket få (13 %) som minns socialt innehåll som övervägande positivt, vilket tyder på att sociala medier kompletterar cykeln av negativa berättelser.

Hur påverkar allt detta vårt beteende?

Slutligen ville vi undersöka hur samtalet om klimatförändringar påverkar känslor och beteenden.

En ikon som visar en person

Samtalet påverkar oss känslomässigt

Den omfattande förekomsten av negativ rapportering och diskussioner i sociala medier får många människor att känna ännu mer ångest, ilska och maktlöshet.

En ikon som visar ett ansikte med ögon och mun

40 % av svarspersonerna i basundersökningen sa att klimatförändringar får dem att känna ”ångest över vad som kan hända med vår planet”. Sex månader senare är andelen lika hög (41 %), vilket tyder på att ångest hos många människor är en ihållande känsla kopplad till klimatförändringar. Denna känsla ingår i ett bredare spektrum av känslor som inkluderar ilska ”över bristen på ansträngningar för att få stopp på klimatförändringar” (35 % i december 2019 och 33 % i juni 2020) och att känna sig ”maktlös när det gäller att kunna göra något för att stoppa klimatförändringarna” (27 % i december 2019 och juni 2020). Detta visar på en komplex känslomässig reaktion på ämnet och samtalet runt det.

Spelar åtgärder från enskilda personer roll?

Det faktum att människor inte ser tillräckligt engagerande nyheter om de positiva framstegen som görs, leder till minskade handlingsnivåer.

En ikon som visar ett frågetecken

Utöver praktiska hinder för att ändra beteende, som till exempel kostnad och praktisk genomförbarhet, ser vi ett genomgående tema i alla typer av beteenden: tron att enskilda individers åtgärder bara försumbart påverkar klimatförändringar. Denna känsla är särskilt uttalad bland dem som minns en högre andel av negativa berättelser.

Positiv påverkan inspirerar!

Som dessa resultat visar är inspiration från vad andra gör för att hantera klimatförändringar tydligt kopplad till en högre andel positivt klimatbeteende.

En ikon som visar en jordglob

Att se andra – företag, regeringar eller individer – som föregår med gott exempel inspirerar till ytterligare åtgärder. Vi ser också att positiva känslor förstärks i hög grad av att se mer positiv nyhetsrapportering om klimatförändringar. Den andra sidan av myntet är att rapportering som framkallar känslor av maktlöshet är kopplade till lägre handlingsnivåer.

Vi behöver ett balanserat samtal

Människor som känner sig inspirerade av vad de ser andra göra, eller ilska över vad som inte görs, är mer benägna att vidta åtgärder själva.

En ikon som visar en balansvåg med två skålar

En negativ ton i rapporteringen är inte dålig i sig – den behövs för att rapportera om problemets allvar. Den framkallar en känslomässig reaktion kopplad till handling. Men vi menar att samtalet behöver balanseras med positiva framsteg för att ytterligare inspirera till ett beteende som främjar klimatet.

Vattenfall: Vårt mål och vägen dit

Som ett ledande europeiskt energiföretag spelar vi en viktig roll i arbetet med att motverka klimatförändringarna. Vårt mål är därför att göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation. För att förverkliga målet för såväl individer som företag har vi siktet inställt på att helt fasa ut fossila bränslen.

På Vattenfall har vi en tydlig plan för utfasningen av återstående fossila kraftverk. Vi investerar i förnybar energi och utvecklar ny teknologi för att leda övergången. Vi arbetar med våra partners för att fasa ut fossila bränslen i sektorer som transport och industri genom fossilfri elkraft. Vi inser att vi bara är en aktör bland många – både inom vår bransch och inom näringslivet i stort. Vårt mål med att genomföra undersökningarna var att förstå det större system som vi är verksamma inom. Mediers, regeringars, företags och individers komplicerade interaktioner utgör det sammanhang där vi planerar att genomföra förändringen.

Vi delar resultatet av undersökningarna och inser att det finns andra som är mer kvalificerade att studera dess implikationer än vad vi är. Vi välkomnar tankar, inspel och kommentarer. Samtidigt hoppas vi att du vill vara med oss på resan mot ett fossilfritt liv inom en generation – och att vi delar de framsteg vi gör på vägen. Tillsammans kan vi klara det.

Insikter kring samtalet om klimatet

Dr. Renee Lertzman delar sina tankar kring samtalet om klimatförändringar och dess inverkan på mänskligt beteende.

Ladda ner rapporten

Se även

Kvinna som justerar värmen via en termostat

Vår resa mot ett fossilfritt liv

Vi behöver mer balanserade samtal om klimatförändringar.

[Missing text '/newslistpagetemplate/NewsItemPage' for 'Swedish']
Två barn som leker med en bilbana

Vi samarbetar med kunder och partner för att minska koldioxidutsläppen.

En grupp barn på en kulle

Vi vill göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation.