Samtalet om klimatet

Samtalet om klimatförändringar och dess inverkan på mänskligt beteende – en rapport från Vattenfall.

Vi läser, ser och hör om klimatförändringar i medier och sociala medier varje dag. Det är också ett vanligt samtalsämne. Därför är det ingen överraskning att klimatet i ökande grad formar vårt beteende och vår konsumtion i vardagen.

Vi ville få en djupare förståelse av hur samtalet om klimatförändringar påverkar oss. Därför genomförde vi en undersökning med 7 220 vuxna personer på våra sju huvudmarknader. Vi analyserade också hur klimatförändringar framställs i medierna. Nedan presenterar vi de viktigaste resultaten.

Ladda ner rapporten och kommentar

Samtalet om klimatförändringar och dess inverkan på mänskligt beteende.

Insikter om ökningen av klimatångest

Dr. Renee Lertzman, expert på klimatförändringspsykologi och vår externa rådgivare, delar sina tankar om klimatångest.

Hur känner människor inför klimatförändringar?

För att få en korrekt bild undersökte vi i vilken grad människor upplever att klimatförändringar är ett akut problem och i vilken utsträckning det oroar dem.

En ikon som visar ett hjärta

En växande oro

Cirka 1 av 3 (32 %) ser klimatförändringar som vår tids största problem.

Ett diagram med tre staplar med värdena 32 %, 23 % och 25 %

Klimatförändringar ses inte bara som ett stort problem bland många. Det ses av den största andelen svarspersoner i vår undersökning som det mest akuta problemet i vår tid jämfört med andra globala problem, däribland Krig och konflikter (23 %) och Brist på mat/vatten för vissa människor (15 %).

Klimatångest – ett verkligt problem

Så många som 68 % av svarspersonerna beskriver sig själva som "ganska" eller "mycket" oroade över klimatförändringar.

Ett cirkeldiagram med talet 68 % i mitten

De senaste rapporterna om det växande fenomenet klimatångest, som först definierades av The American Psychological Association 2017 som “en kronisk rädsla för miljöundergång”, visar också problemets betydelse. Flera akademiska uppsatser visar att klimatångesten har exploderat i västvärlden. Våra resultat bekräftar att detta stämmer i de sju länder där vi gjort vår undersökning.

Ett problem över generationsgränserna

Klimatförändringar är långt ifrån ett problem som endast berör unga människor.

Handslag-ikon

Vår undersökning visar att 64 % av personer i åldrarna 55-64 år är oroliga över hotet från klimatförändringar, jämfört med 74 % av personer i åldrarna 16-24 år. Även om det är något mer uttalat i den yngre åldersgruppen, delas oron kring klimatförändringar av alla generationer.

Stora aktörer bör leda förändringen

Svarspersoner ser i hög grad klimatförändringar som ett problem som stora företag, regeringar och energisektorn har störst möjlighet att påverka.

En ikon med olika byggnader

61 % av svarspersonerna anger att stora företag har möjlighet att minska klimatförändringar genom att införa åtgärder i sina verksamheter. 42 % ser att regeringar har en stark roll genom att upprätta klimatvänliga policyramverk. 32 % ser att energiföretag kan ha störst påverkan genom att göra mer fossilfri energi tillgänglig. Däremot anser endast 26 % att enskilda personer är de som har störst möjlighet att minska klimatförändringar.

Hur talas det om klimatförändringar?

Efter att ha undersökt människors inställning till klimatförändringar, tittade vi på hur klimatet framställs i medierna och hur människor minns nyheter i ämnet.

En ikon som visar en pratbubbla

Fokus på negativ utveckling

Vi identifierade tre typer av medierapportering: negativa nyheter av saklig natur, negativa nyheter av känslomässig natur samt nyheter om positiva framsteg.

Ett cirkeldiagram med talet 61 % i mitten

Majoriteten av medierapporteringen om klimatförändringar är negativ (61 %), uppdelat i två segment – medierapportering som är av saklig natur (38 %) och mer känslomässig medierapportering (23 %). Det finns också en stor andel medieinnehåll som klassificeras som positivt (37 %), som innehåller specifika exempel på framsteg och åtaganden som görs av många olika aktörer.

Var finns nyheterna om positiva framsteg?

79 % av artiklarna i nationella och internationella medier har negativ tonalitet (saklig och känslomässig rapportering sammanräknade).

Ett cirkeldiagram med talet 79 % i mitten

De större nationella och internationella medierna rapporterar i hög grad om klimatförändringarnas negativa utveckling. Nyheter om positiva framsteg är mer framträdande i lokala medier samt branschtidningar. Övervikten av negativ rapportering i nationell och internationell press är betydande med tanke på hur många som läser dessa publikationer och deras roll i att sätta medieagendan.

Människor tror att siffran är ännu lägre

Endast 12 % av svarspersonerna minns att de sett positiva nyheter kring klimatförändringar.

En ikon som visar ett öga och talet 12 %

Vi ser att det som människor minns av rapporteringen om klimatförändringar är ännu mer negativt än själva rapporteringen. Medan över en tredjedel (37 %) av den faktiska rapporteringen är positiv till sin natur, anger drygt 1 av 10 svarspersoner i vår undersökning (12 %) att de minns nyheter om positiv utveckling.

Samma trend i sociala medier

På samma sätt ser vi att diskussionen i sociala medier är övervägande negativ och detta är i linje med hur människor minns det.

En ikon som visar en mobiltelefon

I vår analys såg vi att negativa diskussioner i sociala medier är fler än positiva diskussioner med en kvot på nästan 3:1. På samma sätt som med medierapportering är det mycket få (13 %) som minns socialt innehåll som övervägande positivt, vilket tyder på att sociala medier kompletterar cykeln av negativa berättelser.

Hur påverkar allt detta vårt beteende?

Slutligen ville vi undersöka hur samtalet om klimatförändringar påverkar känslor och beteenden.

En ikon som visar en person

Samtalet påverkar oss känslomässigt

Den höga förekomsten av negativ rapportering och diskussioner i sociala medier får många människor att känna ångest, ilska och maktlöshet.

En ikon som visar ett ansikte med ögon och mun

40 % av svarspersonerna i vår undersökning säger att klimatförändringar får dem att känna "ångest över vad som kan hända med vår planet". Denna känsla ingår i ett bredare spektrum av känslor som inkluderar ilska "över bristen på ansträngningar för att få stopp på klimatförändringar" (35 %) och känslor av maktlöshet ”när det gäller att kunna göra något för att stoppa klimatförändringarna" (27 %). Detta indikerar en komplex känslomässig reaktion på ämnet och samtalet runt det.

Spelar åtgärder från enskilda personer roll?

Det faktum att människor inte ser tillräckligt engagerande nyheter om de positiva framstegen som görs, leder till minskade handlingsnivåer.

En ikon som visar ett frågetecken

Utöver praktiska hinder för att ändra beteende, som t.ex. kostnad och praktisk genomförbarhet, ser vi att ett genomgående tema i alla typer av beteenden är tron att åtgärder på individnivå har försumbar påverkan på klimatförändringar. Denna känsla är särskilt uttalad bland dem som minns en högre andel negativa nyheter.

Positiv påverkan inspirerar!

Som dessa resultat visar är inspiration från vad andra gör för att hantera klimatförändringar tydligt kopplad till en högre andel positivt klimatbeteende.

En ikon som visar en jordglob

Att se andra – företag, regeringar eller individer – som föregår med gott exempel inspirerar till ytterligare åtgärder. Vi ser också att positiva känslor förstärks i hög grad av att se mer positiv nyhetsrapportering om klimatförändringar. Den andra sidan av myntet är att rapportering som framkallar känslor av maktlöshet är kopplade till lägre handlingsnivåer.

Vi behöver ett balanserat samtal

Människor som känner sig inspirerade av vad de ser andra göra, eller ilska över vad som inte görs, är mer benägna att vidta åtgärder själva.

En ikon som visar en balansvåg med två skålar

En negativ ton i nyhetsrapporteringen är inte dålig i sig – den behövs för att beskriva problemets allvar. Den framkallar en känslomässig reaktion kopplad till handling. Men vi tror att vi behöver balansera samtalet med positiva framsteg för att ytterligare inspirera till ett beteende som främjar klimatet.

Vattenfall: Vårt mål och vägen dit

Som ett ledande europeiskt energiföretag spelar vi en viktig roll i arbetet med att motverka klimatförändringarna. Vårt mål är därför att göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation. För att förverkliga målet för såväl individer som företag har vi siktet inställt på att helt fasa ut fossila bränslen.

Vi har ställt om vår produktionsportfölj och har en tydlig plan för utfasningen av återstående fossila kraftverk. I linje med denna plan görs alla investeringar av ny produktionskapacitet i förnybara energislag. Vi ser också att vi har möjlighet att bidra till att sänka koldioxidutsläppen i andra branscher, som exempelvis transport- och industrisektorn. Vi inser att vi bara är en aktör bland många – både inom vår bransch och inom näringslivet i stort. Vårt mål med att genomföra denna studie var att förstå det större system som vi är verksamma inom. Mediers, regeringars, företags och individers komplicerade interaktioner utgör kontexten i vilken vi planerar att göra förändringen.

Vi har delat våra insikter från rapporten. Vi uppmuntrar nu andra att komma med sina tankar, inspel och analyser för att få nya perspektiv. Samtidigt hoppas vi att ni vill vara med oss på resan mot ett fossilfritt liv inom en generation – och att vi samtidigt delar de framsteg vi faktiskt gör med såväl vår omvärld som varandra. Tillsammans har vi möjlighet att skapa förändring.

Insikter kring samtalet om klimatet

Dr. Renee Lertzman delar sina tankar kring samtalet om klimatförändringar och dess inverkan på mänskligt beteende.

Ladda ner rapporten och kommentar

Samtalet om klimatförändringar och dess inverkan på mänskligt beteende.

Se även

Två barn som leker med en bilbana

Vi samarbetar med kunder och partner för att minska koldioxidutsläppen.

En grupp barn på en kulle

Vi vill göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation.

En kvinna som cyklar genom centrala Stockholm

Vi har ett ansvar för hur vi påverkar miljö och samhälle.