Frågor och svar om landbaserad vindkraft i Sverige

För att rotorbladen på ett vindkraftverk ska börja snurra måste det blåsa minst tre till fyra sekundmeter. Rotorbladen driver en generator där rörelseenergin omvandlas till el. Innan elen kan matas ut på elnätet måste den passera en transformator som transformerar upp spänningen. Generatorn och annan känslig utrustning sitter skyddat i maskinhuset, nacellen, högst upp på vindkraftverkets torn.

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Stora insatser görs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. För att målet ska kunna nås måste utsläppen av växthusgaser halveras till 2030 och klimatneutralitet måste uppnås senast i mitten av århundradet. En omställning med elektrifiering av industrin och transportsektor pågår och stora satsningar görs för att öka andelen förnybar och fossilfri elproduktion.

Vindkraft är en förnybar energikälla då den utnyttjar den energi som kommer från luftens naturliga rörelser. På de höjder där vindkraftverkets rotorblad rör sig blåser det mest under årets kallare delar. Förhållandena för vindkraft är därför bäst under höst och vinter – det vill säga under den del av året då energibehovet är som störst. Vindkraften släpper inte ut växthusgaser under drift och marken är lätt att återställa efter vindparkens livstid.

Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme, när det gäller nybyggnation av elproduktion i Europa. Vindkraft är därmed ett viktigt energislag för att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen och nå våra gemensamma klimatmål, samtidigt som vi behåller konkurrenskraftiga elpriser.

I en analys av samhällets elektrifiering till år 2045 framtagen gemensamt av Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Trafikverket år 2022 spås elbehovet kunna uppgå till 280 TWh redan år 2035, vilket är en fördubbling av dagens elanvändning, för att nå 370 TWh 2045. Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion.

Ingen elproduktion är helt fri från miljöpåverkan, men vindkraften har i jämförelse med andra kraftslag mycket liten negativ påverkan. Sedan 20 år tillbaka har vi arbetat med livscykelanalyser för att se hur vår produktion påverkar naturen och hur vi kan arbeta för att minska påverkan.

När vi planerar nya vindkraftsparker är påverkan på naturmiljön en central fråga och ibland avgörande för om vi får tillstånd att bygga vindkraft. För landbaserad vindkraft är det framför allt risken för påverkan på fåglar, fladdermöss och rennäringen som kan vara avgörande.

Vattenfall har antagit ett miljömål om att vi år 2030 ska vara nettopositiva vad gäller påverkan på biologisk mångfald. Eftersom klimatförändringar är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden är våra investeringar i en fossilfri framtid ett mycket viktigt bidrag till att minska påverkan. Genom olika typer av åtgärder, både på befintliga anläggningar och vid nybyggnationer, bidrar vi också till att upprätthålla stabila ekosystem.

Vi arbetar tillsammans med våra leverantörer och vi använder ny teknik och utvecklar innovativa lösningar för skydda och främja arter och naturmiljöer. Exempel på detta är att vi vid avverkning lämnar kvar död ved vilket är viktigt för den biologiska mångfalden i skogen och i ett vindkraftsprojekt på Gotland, Näsudden Öst, planeras ett av vindkraftverkens rotorblad målas svart för att lättare upptäckas av förbiflygande fåglar.

När det är svag vind eller vindstilla står vindkraftverken i vänteläge. När det blåser tillräckligt mycket, ungefär tre till fyra sekundmeter, startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet.

Vid cirka 12–14 sekundmeter ger verken full effekt. Vid kraftig blåst då vindhastigheten överstiger ungefär 25 sekundmeter är de mekaniska lasterna så stora att vindkraftverken minskar effekten och till sist stannas för att inte orsaka onödigt slitage.

Vid goda vindar med en normal årsfördelning producerar våra vindkraftverk el under cirka 95 procent av årets timmar.

Vindkraftverken med fundament dimensioneras för att klara även kraftig storm och så kallade 50-årsstormar med vindhastigheter över 40 sekundmeter. Vindkraftverken stängs dock av vid ungefär 25 sekundmeter på grund av säkerhet.

Ett modernt vindkraftverk som är i drift idag kan årligen producera el till cirka 4 000 hushåll. Generellt kan man säga att ett vindkraftverk producerar cirka 80 gånger mer energi än vad som förbrukas vid tillverkning, uppförande, underhåll och rivning. Detta innebär att ett vindkraftverk har under de första sex månaderna producerat motsvarande mängd energi som förbrukas under dess livscykel. Därefter kan vindkraftverket fortsätta producera utsläppsfri el under sin cirka 25 år långa livstid.

Framtidens vindkraftverk kommer att vara ännu effektivare då vi ser en snabb teknikutveckling.

Att investera i ny elproduktion är mycket kostsamt, oavsett energikälla. De senaste åren har vindkraften genomgått en mycket snabb utveckling. Med tillräckligt bra vindläge är landbaserad vindkraft i stora delar av Europa nu den billigaste formen av ny elproduktion och kan byggas utan subventioner. Vindkraften är därför central för att göra en kostnadseffektiv omställning till ett fossilfritt Europa möjlig.

I Sverige har vi mycket goda förutsättningar för vindkraft med starka vindar och stora landytor.

Energimyndigheten har, på uppdrag av regeringen, pekat ut riksintressen för vindbruk, och många av Sveriges kommuner har en vindbruksplan som fungerar vägledande för vindkraftsetableringar. Vattenfall söker områden med goda vindlägen och så få motstående intressen som möjligt. Men den viktigaste förutsättningen för vindkraft är att vindförhållandena är goda. Det ska blåsa starkt och med jämn hastighet.

I våra förstudier försäkrar vi oss också om att områdena har goda förutsättningar för att uppfylla andra viktiga kriterier som berör elnätanslutning, närboende, infrastruktur samt natur- och kulturmiljö. Vindkraft bidrar till stor klimatnytta oavsett var i landet den byggs.

Vid vindkraftsprojektering är det lokala vindläget och valet av vindkraftverk det viktigaste. Designen på verket ska passa för vindläget och klimatet som råder på platsen för att få så stor elproduktion som möjligt. Medelvinden är betydelsefull, men också på vilket sätt vinden skiftar över tiden. Det är viktigt att studera platsens lokala förhållanden. Det görs via vindmätningar som visar hur vinden beter sig. Just vindmätningen är grunden till vilken typ av vindkraftverk som är lämpligast på just den specifika platsen.

Den turbin som är dominerande idag (snabblöpande horisontalaxlad) har störst möjlighet att producera el ekonomiskt och säkert. Många andra varianter har testats under årens lopp och nya lösningar testas hela tiden, men inga alternativ har ännu visat sig kommersiellt gångbara. Vi följer kontinuerligt teknikutvecklingen för nya typer av vindkraftverk.

Vi mäter oftast initialt vinden med en så kallad Sodar (som mäter vinden med hjälp av ljud) för att se om det blåser tillräckligt bra i området. För att få än mer tillförlitliga vindmätningar sätter vi sedan upp en vindmätningsmast i området. En vindmätningsmast är normalt cirka 120–140 meter hög. I senare skeden kompletterar vi också vanligtvis mätningen med Lidar, vilket är en liknande teknik som Sodar men som istället mäter vinden med hjälp av ljus eller laser.

Från att vi hittar en lämplig plats för en vindkraftspark och skriver avtal med markägarna, till att vi har ett lagakraftvunnet miljötillstånd och påbörjar byggnationen tar det lång tid, i de flesta fall sju till tio år. Grundliga undersökningar av både natur- och kulturmiljöer, liksom geotekniska förutsättningar görs av området för vindkraftverken och där vägar och internt elnät behöver anläggas. Eventuell påverkan på människor, djur och växter i området bedöms. Samråd och dialog hålls med myndigheter, närboende, allmänhet och andra berörda för att samla in synpunkter.

Vindkraftsparker kräver så gott som alltid tillstånd enligt miljöbalken. Resultatet av undersökningarna och synpunkterna från samråden sammanställs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som lämnas in till en av de miljöprövningsdelegationer som finns spritt i landet tillsammans med en ansökan om miljötillstånd.

Miljötillståndet kan bara ges om kommunen där projektet ligger tillstyrkt ansökan. Tillståndet innehåller alltid villkor som ägaren av vindkraftsparken måste uppfylla. Ett villkor brukar till exempel reglera hur höga ljudnivåer som tillåts vid bostadshus i närheten. Tillståndet kan överklagas till högre instans.

Byggnationen kan starta när miljötillståndet vunnit laga kraft (det vill säga inte längre kan överklagas) och Vattenfall, efter upphandlingsförfaranden, bedömer att projektet är tillräckligt lönsamt.

1. Utredningar (1-4 år)
   Varje projekt inleds med undersökningar av det potentiella projektområdet. Vilka förutsättningar och begränsningar finns på den här platsen? Särskild hänsyn tas till människor, djur, växter och landskap. Vi kontaktar nyckelintressenter i området för tidig dialog. Kompletterande utredningar görs sedan under hela projektets livstid.
   
   
2. Samråd (0,5-1 år)
   Tidigt i processen bjuder vi in till samråd med myndigheter, närboende, allmänhet och andra berörda av vindkraftsprojektet. Samråd är den del av tillståndsprocessen där de som berörs av projektet kan ställa frågor och bidra med viktig information och synpunkter. All information vi får in från samrådsprocessen sammanställs i en samrådsredogörelse som ingår i ansökan.
   
   
3. Ansökan och MKB (2-3 år)
   En ansökan om miljötillstånd för vindkraftsparken lämnas till miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen för prövning. Till ansökan bifogas också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver vilka effekter vindkraftsparken kan få för människors hälsa och miljö. Miljötillstånd kan endast ges om kommunen har tillstyrkt ansökan. Processen från inlämnad ansökan och MKB till meddelat beslut tar cirka 2-3 år.
   
   
4. Prövning (2-5 år)
   Miljöprövningsdelegationens beslut om tillstånd för vindkraftsparken kan överklagas till nästa instans, mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolens dom i målet kan i sin tur överklagas till sista juridiska instans, Mark- och miljööverdomstolen, som då beslutar om målet får prövningstillstånd eller inte. Nekas målet prövningstillstånd vinner domen laga kraft och kan inte överklagas.
   
   
5. Detaljprojektering (1 år)
   Om projektet får ett lagakraftvunnet tillstånd går vi vidare med förberedelser inför upphandling och byggnation. Projektet anpassas efter tillståndets förutsättningar och villkor. Vindturbinernas placeringar och design för vägar och hårdgjorda ytor fastställs inför nästa fas.
   
   
6. Upphandling (1 år)
   När projektet upphandlas inför byggnation delas det in i ett antal olika huvudkontrakt. Vattenfall upphandlar alltid på affärsmässiga grunder och följer FN:s Global Compacts principer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och kampen mot korruption.
   
   
7. Investeringsbeslut
   Om projektet får tillstånd och Vattenfalls styrelse bedömer att projektet är tillräckligt lönsamt tas ett investeringsbeslut och byggnation påbörjas kort därefter. Finansieringen kan ske tillsammans med externa investerare.
   
   
8. Byggnation
   Att bygga en vindkraftspark tar 1-3 år, beroende på vindkraftsparkens komplexitet och storlek. I grova drag sker följande steg: avverkning, markberedning, väg- och kabelarbeten, fibernät och jordlinor, fundament. Sista steget är monteringen av vindkraftverken, som installeras, testas och slutligen sätts i drift.
   
   
9. Drift
   Vattenfalls vindkraftsparker producerar förnybar el under cirka 95 procent av årets alla timmar, i ungefär 25 år. Löpande service och underhåll av anläggningarna utförs på plats. Dessutom fjärrövervakas vindkraftsparkerna dygnet runt.
   
   
10. Återställning
    När verken har tjänat ut monteras de ner. Platsen återställs och det mesta av materialet kan återvinnas. För att säkerställa att avvecklingen kan genomföras regleras i tillståndet att pengar ska garanteras och avsättas för avveckling redan innan vindkraftsparken byggs.

Det maximala antalet vindkraftverk vi anger i tillståndsansökan beror mycket på vad vi kommer fram till i de inventeringar, analyser och utredningar som görs. Vi ansöker i de flesta fall om tillstånd där det inte anges exakt på vilka platser vindkraftverken kommer att byggas.

I dagsläget går teknikutvecklingen inom vindkraft snabbare än tillståndsprocessen. Tekniken går mot högre, effektivare vindkraftverk som kan få ut mer elproduktion från vinden än sina föregångare.

Att inte låsa exakt placering av vindkraftverken i ansökan möjliggör för Vattenfall att använda bästa möjliga teknik och optimera områdena den dag vid byggnation. Detta arbetssätt innebär både att vi kan producera mer energi men också att vi miljömässigt kan anpassa anläggningen på ett bättre sätt och minimera den påverkan som vindkraftsparken ger.

På Vattenfall ser vi kommunikationen och dialogen med alla intressenter som mycket viktig för att kunna förverkliga våra vindkraftsprojekt. Vi arbetar aktivt med att skapa dialog och mötesplatser för att få in synpunkter och lokal kunskap om området där vi verkar. Till exempel arrangerar vi informationsmöten, utställningar av informationsmaterial och studiebesök vid befintliga vindkraftsparker, utöver de formella samrådsmöten som ingår i tillståndsprocessen. Vi deltar dessutom gärna i föreningsmöten och liknande arrangemang på orten. Vi anpassar ofta våra projekt utifrån den information och de synpunkter vi får. Aktuell information om varje vindkraftsprojekt finns att läsa på vår hemsida.

Byggfasen brukar pågå i cirka 1–3 år, beroende på vindkraftsparkens storlek, komplexitet och eventuellt vilka byggperioder tillståndet tillåter. Under byggnationen är delar av området en byggarbetsplats och kommer att vara avstängda. Vid byggnationen informerar vi fortlöpande till närboende och andra intressenter om det som händer i processen.

• Avverkning
  Träd inom arbetsområdet avverkas och omhändertas i regel som vid normalt skogsbruk.
  
  
• Markberedning
  Vegetation, jordtäcke och morän schaktas. Eventuella berghällar knackas eller sprängs vid behov bort. Det schaktas även för kabeldiken och för fundamenten till vindkraftverken.
  
  
• Vägar och transport
  Nya vägar bryts och gamla vägar förbättras, förstärks och breddas vid behov. För att kunna frakta de stora delarna till vindkraftverken från fabrik till parken kan det behövas tillfälliga extraordinära åtgärder som till exempel ombyggnader eller omledning av trafik.
  
  
• Kablar, fibernät och jordlinor
  Förläggning av kablar, fibernät och jordlinor utförs och kopplingsskåp uppförs. Anslutningsledningen och nätstationer anläggs normalt av elnätsägaren.
  
  
• Fundament
  Det finns olika typer av fundament: bergsförankrade och gravitationsfundament. Bergsförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar medan gravitationsfundament används där jorddjupet är större och fundamentet i sig blir en motvikt till vindkrafterna. Fundamenten gjuts minst en månad innan vindkraftverken monteras.
  
  
• Montering
  Vindkraftverken transporteras i delar och sätts ihop på plats. Delarna kommer på specialbyggda lastbilar och monteras ihop med hjälp av stora lyftkranar.
  
  
• Inkoppling och driftsättning
  Vindkraftsparken ansluts till elnätet med nedgrävd kabel eller med luftledning.
  
  
• Städning och återställning
  Schaktade ytor planeras och efter något år etablerar sig vegetationen igen.
  
  
• Drift och underhåll
  Regelbunden service utförs av turbintillverkarens personal eller av Vattenfalls egen servicepersonal.

Vindkraftsparken ansluts till elnätet via markförlagd kabel eller luftledningar på olika spänningsnivå. Ett elnätsföretag ansvarar för anslutningen från vindkraftsparken till närliggande existerande elnät. Elnätsanslutningen är en separat tillstånds- och projekteringsprocess som drivs av elnätsföretaget. Elnätsföretaget upprättar markavtal, genomför samråd och tar fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för att få igenom sitt tillstånd. Energimarknadsinspektionen prövar och beslutar om anslutning till existerande elnät.

Byggnationen av en vindkraftspark genererar en ökad mängd trafik och transporter på vägarna kring anläggningen. Transporterna avser bland annat material till byggnation av vägar och fundament samt frakt och montering av vindkraftverken. Under vindkraftsparkens drift består trafiken av enstaka persontransporter med servicebil. Vem som är ansvarig för att underhålla vägarna i området regleras i markavtalen, men det vanliga är att den verksamhetsutövare som använder vägen underhåller och återställer den.

Vattenfalls förhoppning är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar. Vi arbetar aktivt för att sammanlänka lokala och regionala företag med de huvudentreprenörer som kommer att utföra arbeten i och kring vindkraftsparken. Vi kan inte garantera jobb till orten, men av erfarenhet vet vi att vid en vindkraftsetablering behövs en mängd olika yrken, bland annat inom projektering, markarbeten, elnät, transporter, fundament samt service till arbetare och företag såsom hotell, frisörer, caféer/catering och träningsmöjligheter. Som företagare finns det goda möjligheter att erbjuda tjänster vid en vindkraftsetablering.

Lokalsamhället, långsiktigt engagemang och ansvarstagande är mycket viktigt för oss. Vår förhoppning och ambition är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar.

Stöd till lokal utveckling (SLU) är ett av Vattenfalls sätt att ge tillbaka till bygden omkring en vindkraftspark. Stödet är ett frivilligt åtagande från Vattenfalls sida och utformningen av stödet sker utifrån varje projekts unika förutsättningar. Pengarna ska komma de lokala intressen till nytta. Syftet är att främja bygdens kultur, näringsliv, service och livsmiljö. Stödet ska inte ersätta kommunens politiska uppdrag eller gå till någon enskild person. Beslut om fördelning av medel sker i samråd med Vattenfall, antingen via en ekonomisk förening eller kommunen.

I tidigare vindkraftsparker Vattenfall byggt har det ekonomiska stödet bland annat gått till:

• belysning
• bredband
• lokala idrottsklubbar
• upprustning av by- och jaktstugor
• förstärkning av vägar
• stöd till näringslivsutveckling.

Att främja, åstadkomma och upprätthålla hög säkerhetsstandard för att skydda alla som arbetar i byggnation och i drift av våra vindkraftsparker har högsta prioritet i Vattenfall. Vi säkerställer att de vindkraftverk som upphandlas håller högsta säkerhetsstandard och är anpassade för vindbruk i vårt svenska klimat.

Vattenfall lägger stor vikt på försiktighetsåtgärder i tillståndsansökan för våra projekt.

Brand i vindkraftverk har förekommit men det är mycket ovanligt. I de få fall brand har uppstått  har den uppstått på grund av tekniska fel i den elektriska utrustningen. I våra vindkraftsparker har vi, innan uppförandet och under driften, kontakt med räddningstjänsten för att gå igenom rutiner och öva för eventuell olycka.

Alla nya turbiner är utrustade med branddetektorer som är direktkopplade till övervakningscentralen (vår eller turbinleverantörens) som bevakar turbinerna dygnet runt. Övervakningscentralen kan i sin tur kontakta räddningstjänst samt lokal Vattenfallpersonal. Branddetektorerna är även konfigurerade så att turbinerna stänger av sig själva om larmet skulle gå. I regel går räddningstjänsten inte in i en turbin som brinner utan begränsar området och ser till att branden inte sprider sig.

Nedisning av rotorbladen sker vid temperaturer under 0 grader och framför allt vid högre luftfuktighet och när molnen står lågt. Riskerna att träffas av fallande eller kastad is är generellt väldigt små. Man ska vara aktsam vid lägre temperaturer och då det finns snö och is i parken. Störst risk är det inom de närmaste tiotalet meterna runt tornet och få isbitar har setts längre än 100 meter från något vindkraftverk.

Vid risk för eventuell nedisning tar Vattenfall fram säkerhetsrutiner, exempelvis varningsskyltar och information till särskilt berörda. I sista hand kan det bli aktuellt att fälla vägbommar. Det pågår många olika forskningsprojekt för utveckling av metoder för att minska eller undanröja riskerna för iskast från rotorbladen genom uppvärmningsslingor och andra lösningar.

Möjligheterna att nyttja ett specifikt område för jakt är kopplat till jakträtten, vilken normalt följer med ägandet av marken. När en vindkraftspark väl är i drift finns generellt inga hinder för att där bedriva jakt. Både forskning och vår erfarenhet hittills säger att djur vänjer sig mycket snabbt vid vindkraftverken.

Den största påverkan på jakten i en vindkraftspark sker under byggfasen. För att minska störningarna med de begränsningar som gäller för en byggarbetsplats strävar Vattenfall alltid efter att upprätta en tidig och kontinuerlig dialog med berörda jaktlag, jakträttshavare och jakträttsägare.

Att särskilt tänka på i en vindkraftspark är att det kan förekomma mer mänsklig aktivitet än tidigare.

Det går bra att köra skoter, rida och vandra i området kring vindkraftsparken när den är i drift. En del befintliga leder kan eventuellt behöva dras om och det sker i så fall i dialog med berörda ansvariga parter.

I en driftsatt vindkraftspark gäller allemansrätten precis som vanligt. Generellt finns inga särskilda säkerhetsavstånd att förhålla sig till och det är fritt att röra sig i och omkring området.

Under byggfasen är delar av området en byggarbetsplats och dessa delar är då avstängda. Detsamma kan hända om större servicearbeten, till exempel byte av delar i ett vindkraftverk, behöver utföras under drifttiden.

Vattenfalls vindkraftverk producerar el cirka 95 procent av tiden, men det händer ibland att vindkraftverk står stilla. Det beror oftast på planerade serviceinsatser på vindkraftverket eller att vindkraftverket har tekniska fel och står stilla i väntan på servicetekniker. Att vindkraftverk står stilla kan också bero på att det inte finns plats för mer el på elnätet för tillfället. Då stängs verken av via vår driftcentral på begäran av elnätsägaren.

När solen står lågt kan skuggor från de roterande bladen träffa omgivningen. Enligt rättspraxis bör den faktiska tiden för exponering av rörliga skuggor vid bostäder inte överskrida åtta timmar per år. Vattenfall gör alltid beräkningar över hur lång skuggtiden kan bli. Om det finns risk för att skuggtiden blir oacceptabelt lång utrustas vindkraftverken med automatisk skuggurkoppling, det innebär att vindkraftverket stängs ned för att inte överstiga praxis. Påverkan från skuggkast avtar med avståndet och är normalt försumbara längre än två kilometer från vindkraftverken.

Vindkraftverk ger ifrån sig ljud, främst när rotorbladen rör sig genom luften. På vilket sätt och hur starkt ljudet hörs kan variera och beror bland annat på väderförhållanden. Hur man upplever ljud från vindkraftverk skiljer sig också åt mellan olika individer, vilket gäller för alla typer av ljud. Enligt rättspraxis får ljudet från vindkraftverk som huvudregel inte överstiga 40 decibel utanför bostäder.

Det finns klimatologiska fenomen, främst vintertid, som vi inte kan styra över och som gör att ljud kan transporteras längre. Detta fenomen gäller dock alla ljud, till exempel ljud från vägar, järnvägar, flygplan, skogsmaskiner et cetera.

Lågfrekvent ljud, mellan frekvenserna 20 och 200 hertz, är i många fall hörbart. Lågfrekvent ljud produceras av de flesta bullerkällor i samhället, exempelvis trafik. Det lågfrekventa ljudet är inte skadligt för människor i de nivåer Folkhälsomyndighetens riktlinjer anger. Enligt rättspraxis får vindkraftsparkernas lågfrekvent ljudnivå inte överstiga dessa nivåer.

Enligt den forskning som finns tillgänglig idag finns ingen risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud från vindkraft, varken i nuläget eller i framtiden, förutsatt att de riktvärden Folkhälsomyndigheten rekommenderar efterföljs.

Alla föremål som är högre än 45 meter ska ljusmarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. I en vindkraftspark där vindkraftverkens totalhöjd är 150 meter eller högre ska de vindkraftverk som utgör parkens yttersta gräns markeras med högintensivt vitt, blinkande ljus, medan de inre vindkraftverken markeras med ett medelintensivt, rött fast ljus.

Vindval är ett forskningsprogram om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Enligt Vindvals syntesrapport från år 2021 ger forskningen inte en enhetlig bild av om det finns samband mellan vindkraftsutbyggnad och fastighetsprisers utveckling. Det finns internationella studier som har funnit en negativ inverkan på fastighetspriser medan andra studier inte kunnat finna några tydliga samband. Det finns även studier som pekar på att graden av motstånd mot en vindkraftutbyggnad kan avspegla sig i fastighetsprisernas utveckling.

En svensk studie från år 2021 har pekat på en påverkan på priser på enfamiljshus med störst påverkan 0-2 km för att avta vid 6-8 km från vindkraftverk. Studien har fått kritik att man utgått från genomsnittsvärden, att man inte undersökt fastighetsvärden före och efter vindkraftsutbyggnad samt att någon undersökning av regionala variationer inte gjorts. Vidare är det sannolikt att det finns faktorer som studien inte kontrollerat som exempelvis närhet till samhällsservice som också påverkar fastighetspriserna. Samma forskare har på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund genomfört en uppdaterad studie under år 2022. Även denna studie tyder på att vindkraftverk påverkar fastighetsvärden, dock i en något mindre utsträckning än deras första studie på detta tema. Effekterna per fastighet bedöms som relativt marginella, men de sammantagna effekterna av en vindkraftsetablering kan bli stora om de ligger i tätbebyggda områden.

Frågan om samband mellan vindkraftsetablering och fastighetspriser har även undersökts  i en finsk studie, som påvisar att vindkraftsetablering inte har någon signifikant påverkan på fastighetsvärdena, utan att det snarare är andra faktorer som påverkar fastighetsvärdet. Detta resultat indikerar återigen att vindkraftens eventuella påverkan på fastighetspriser generellt sett inte är absolut och konstant, utan kan bero på en rad olika omständigheter, däribland storleken på lokalt motstånd samt skapande av lokal nytta.

I varje tillstånd som ges för en vindkraftspark finns villkor för hur marken ska återställas när vindbruket upphör. För att garantera avvecklingens genomförande måste pengar avsättas eller garanteras  innan byggnationen av vindkraftsparken påbörjats. Beloppet fastställs i vindkraftsparkens tillstånd av tillståndsmyndigheten. Det är ägaren och verksamhetsutövaren som är ansvarig för vindkraftsparkens avveckling.

Vindkraftverk som köps in har en normal livslängd på cirka 35 år. Under denna tid kan vissa komponenter behöva bytas ut. Efter 35 år kan verken fortfarande nyttjas men behöver då genomgå omfattande renoveringar. Andra alternativ är att ersätta det gamla verket med ett nytt men då krävs ett nytt tillstånd.

Vid rivning av vindkraftverk monteras alla delar ned för återvinning. Vindkraftverk återvinns i dagsläget upp till 85-90 %. Nu finns även utvecklade metoder som möjliggör återanvändning eller återvinning av rotorblad. Vattenfall har  2021 beslutat om ett deponiförbud av blad från bolagets avvecklade vindkraftsparker. Vidare har Vattenfall som mål att år 2025 ska minst 50 % av bladen återvinnas och år 2030 ska 100 % återvinnas.

Den el som produceras i Sverige säljs till och används i första hand av elkonsumenter i Sverige. I händelse av överskott på el kan elen också exporteras vidare till våra grannländer och ut i Europa. På samma sätt importerar Sverige el om det skulle uppstå ett underskott i landet.

El från vindkraft gör stor klimatnytta oavsett var den produceras. När den exporteras ut i Europa tränger den undan kolkraft som är en av de vanligaste energikällorna på kontinenten.

Behovet av el kommer att öka markant under de närmaste åren på grund av den elektrifiering av bland annat fordon och industrier som sker just nu. Utbyggnad kommer att ske av flera kraftslag. I Sverige har vi bland de bästa förutsättningarna i världen för vindkraft, samtidigt som hela Europa har ett stort behov av förnybar el.

Från ett tidigt skede i planeringen av en vindkraftspark tar Vattenfall alltid stor hänsyn till de naturvärden som finns i området. Inventeringar av bland annat fågel och fladdermöss görs tidigt i projektet för att utreda områdets förutsättningar. Vi följer de lagar, regler och riktlinjer som krävs för minsta möjliga påverkan på människor och miljö i våra projekt, fåglar och fladdermöss inkluderat.

För att skydda vissa mer känsliga fågelarter tillämpas ofta skyddsavstånd till boplatser eller andra för arten viktiga områden. Skyddsavstånd tillämpas även till identifierade koloniplatser för fladdermöss. Skyddsavstånden varierar oftast mellan en och två kilometer. Vid behov kan extra skyddsåtgärder tillämpas i form av stoppreglering (så kallat bat mode), som innebär att vindkraftverken stängs ned under vissa förhållanden när fladdermössen är aktiva.

Studier på Näsudden på Gotland visar att större vindkraftverk medför färre fågelkollisioner per producerad kilowattimme än mindre vindkraftverk.

Vindkraft är en energikälla som berör, därför finns både åsikter och fakta att läsa i ämnet. Här finns några tillförlitliga faktabaserade informationskällor om vindkraft:

Energimyndigheten
Vindbrukskollen
Vindval
Svenska kraftnät
Naturvårdsverket

Ja, om de ska producera el med låg kostnad, pressa elpriset, möjliggöra klimatomställningen och stärka konkurrenskraften för svensk industri.

Vindkraften har utvecklats, och fortsätter att utvecklas, snabbt. Vindkraftstornen har blivit högre så att en starkare och jämnare vind kan utnyttjas. Bladen har blivit längre och svepytan större. Turbineffekten har gått upp och livslängden har ökat.

Vindkraftverken som byggs idag har 25% lägre produktionskostnad och producerar mer än tre gånger så mycket el än de vindkraftverk med totalhöjd 150 meter som byggdes kring år 2015.

Den norska branschorganisationen NORWEA har granskat och analyserat påståendet att vindkraftverkens rotorblad genererar stora mängder mikroplaster per år. Granskningen visar att bladens viktförlust främst utgörs av färg och uppgår till 2,25 kg per vindkraftverk under 15 år, vilket innebär 0,15 kg per vindkraftverk och år.