Frågor och svar om landbaserad vindkraft i Sverige

Här hittar du svaren på vanliga frågor om landbaserad vindkraft.

Se också förklaringar av ord och begrepp som är vanligt förekommande vid en vindkraftsetablering.

Frågor och svar

Q:

Hur fungerar vindkraft?

A:

För att rotorbladen på ett vindkraftverk ska börja snurra måste det blåsa minst tre till fyra sekundmeter. Rotorbladen driver en generator där rörelseenergin omvandlas till el. Den el som genereras i ett vindkraftverk har typiskt en spänning på 400–700 volt. Innan elen kan matas ut på elnätet måste den passera en transformator som transformerar upp spänningen till nivåer på 10–40 kilovolt. Generatorn och annan känslig utrustning sitter skyddat i maskinhuset, i den så kallade nacellen, högst uppe på vindkraftverkets torn.

Q:

Varför vindkraft?

A:

Det står klart att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. På nationella, regionala och globala nivåer tas därför beslut om åtaganden för att minska koldioxidutsläpp. Stora satsningar görs för att öka andelen förnybar elproduktion. Den svenska riksdagen har slagit fast ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040.

Vindkraft är en förnybar energikälla då den utnyttjar den energi som kommer från luftens naturliga rörelser, vilka i sin tur drivs av solen. På de höjder där vindkraftverkets rotorblad rör sig blåser det mest under årets kallare delar. Förhållandena för vindkraft är därför bäst under höst och vinter – det vill säga under den del av året då energibehovet är som störst. Vindkraften släpper inte ut växthusgaser under drift och marken är lätt att återställa efter vindparkens livstid.

Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme, när det gäller nybyggnation av elproduktion i Europa. Vindkraft är därmed ett av de viktigaste energislagen för att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen och nå våra gemensamma klimatmål, samtidigt som vi behåller konkurrenskraftiga elpriser.

Q:

Hur mycket vindkraft kommer att byggas?

A:

För att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem behöver den svenska vindkraften bli ungefär lika stor som vattenkraften, vilket motsvarar en årlig produktion om cirka 65 terawattimmar. 2018 fanns 3 569 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 7300 megawatt i Sverige. Beroende på teknikutvecklingen räknar man med att det kommer att finnas cirka 4 000–6 000 vindkraftverk år 2040.

Q:

Hur påverkas klimat och miljö av vindkraft?

A:

All el har en klimatpåverkan, sett ur ett livscykelperspektiv – från vagga till grav. Sedan 20 år tillbaka har vi arbetat med livscykelanalyser för att se hur vår produktion påverkar naturen och hur vi kan arbeta för att minska påverkan. Vattenfalls livscykelanalys för vindkraftsparken Blakliden Fäbodberget visar bland annat att klimatavtrycket för hela parken på 84 verk är 6–7 gram koldioxid per producerad kilowattimme.

När vi planerar nya vindkraftsparker är påverkan på naturmiljön ofta en central fråga och ibland avgörande för om vi får tillstånd att bygga vindkraft. Inom landbaserad vindkraft är det framför allt risken för påverkan på fåglar, fladdermöss och rennäringen som kan vara avgörande. Vi jobbar kontinuerligt med att anpassa våra projekt för att minska vår påverkan på den biologiska mångfalden så mycket som möjligt.

Q:

Vid vilka vindhastigheter producerar vindkraftverken el?

A:

När det är svag vind eller vindstilla står vindkraftverken i vänteläge. När det blåser tillräckligt mycket, ungefär tre till fyra sekundmeter, startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet. Vid cirka 12–14 sekundmeter ger verken full effekt. Vid kraftig blåst då vindhastigheten överstiger ungefär 25 sekundmeter är de mekaniska lasterna så stora att vindkraftverken minskar effekten och till sist stannas för att inte orsaka onödigt slitage. Vid goda vindar med en normal årsfördelning producerar våra vindkraftverk el under cirka 95 procent av årets timmar.

Q:

Vilka vindhastigheter kan ett vindkraftverk klara?

A:

Vindkraftverken med fundament dimensioneras för att klara även kraftiga stormoväder och så kallade 50-årsstormar med vindhastigheter över 40 sekundmeter. Ett sådant exempel är stormen Gudrun, 2005. Vindkraftverken stängs dock av vid ungefär 25 sekundmeter.

Q:

När har ett vindkraftverk ”betalat sig” energimässigt?

A:

Ett modernt vindkraftverk som är i drift idag kan årligen producera el till cirka 2 000 hushåll. Generellt kan sägas att ett vindkraftverk producerar cirka 80 gånger mer energi än vad som förbrukas vid tillverkning, uppförande, underhåll och rivning. För ett vindkraftverk med en livslängd på ungefär 25 år innebär detta att det tar omkring tre till fyra månader för vindkraftverket att producera den energi som den totalt förbrukar under sin livstid. Här spelar dock teknikutvecklingen stor roll och framtidens vindkraftverk kommer att vara ännu effektivare.  

Q:

Är vindkraft lönsamt?

A:

Att investera i ny elproduktion är mycket kostsamt, oavsett energikälla. För att vindkraften ska kunna vara konkurrenskraftig och lönsam krävs att den etableras där det blåser riktigt bra. I Sverige har vi mycket goda förutsättningar för vindkraft med starka vindar och stora landytor.

De senaste åren har vindkraften genomgått en mycket snabb utveckling. Landbaserad vindkraft är i stora delar av Europa nu den billigaste formen av ny elproduktion och kan byggas utan subventioner. Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme, när det kommer till nybyggnation av elproduktion i Europa. Vindkraften är därför central för att göra en kostnadseffektiv omställning till ett fossilfritt Europa möjlig.

Vattenfalls egna interna krav i pågående och kommande svenska landbaserade vindkraftsprojekt är att våra vindkraftsparker ska vara lönsamma utan något stöd som exempelvis elcertifikat.

Q:

Hur väljer Vattenfall ut de områden man vill bygga vindkraft på?

A:

Energimyndigheten har, på uppdrag av regeringen, pekat ut riksintressen för vindbruk, och många av Sveriges kommuner har en vindbruksplan som fungerar vägledande för vindkraftsetableringar. Men den viktigaste förutsättningen för ett vindkraftsprojekt är att vindförhållandena är goda. Det ska blåsa starkt och med jämn hastighet. Vi gör långa och noggranna vindmätningar i de områden som verkar intressanta för oss. I våra förstudier försäkrar vi oss också om att områdena har bra förutsättningar för att uppfylla andra viktiga kriterier som berör elnätanslutning, närboende, natur- och kulturmiljö samt infrastruktur. Vindkraft bidrar till stor klimatnytta oavsett var i landet den byggs. I dagsläget är Västra Götaland det län som har flest vindkraftverk i Sverige.

Q:

Hur gör ni när ni väljer vindkraftverk i era projekt?

A:

Vid vindkraftsprojektering är det lokala vindläget och valet av vindkraftverk det viktigaste. Designen på verket ska passa för vindläget och klimatet som råder på platsen för att få så stor elproduktion som möjligt. Medelvinden är betydelsefull, men också på vilket sätt vinden skiftar över tiden. Platsens lokala förhållanden är viktigt att studera. Det görs via vindmätningar som visar hur vinden beter sig. Just vindmätningen är grunden till vilken typ av vindkraftverk som är lämpligast på just den specifika platsen.

Den turbin som är dominerande idag (snabblöpande horisontalaxlad) har störst möjlighet att producera el ekonomiskt och säkert. Många andra varianter har testats under årens lopp och nya lösningar testas hela tiden, men inga alternativ har ännu visat sig kommersiellt gångbara. Vi följer kontinuerligt teknikutvecklingen för nya typer av vindkraftverk.

Q:

Hur mäts vinden i området?

A:

Vi mäter oftast initialt vinden med en så kallad sodar (som mäter vinden med hjälp av ljud) för att se om det blåser tillräckligt bra i området. För att få än mer tillförlitliga vindmätningar sätter vi sedan upp en vindmätmast i området. En vindmätmast är normalt cirka 120–140 meter hög. I senare skeden kompletterar vi också vanligtvis mätningen med lidar, vilket är en liknande teknik som sodar men som istället mäter vinden med hjälp av ljus eller laser.

Q:

Hur fungerar tillståndsprocessen för en vindkraftspark på land?

A:

Från att vi hittar en lämplig plats för en vindkraftspark och skriver avtal med markägarna, till att vi har ett lagakraftvunnet miljötillstånd och påbörjar byggnationen av vindkraftsparken tar det lång tid, i de flesta fall ungefär sju till tio år. Grundliga undersökningar av både natur- och kulturmiljöer, liksom geotekniska förutsättningar görs av området där vindkraftverken ska stå och där vägar och internt elnät behöver anläggas. Eventuell påverkan på människor, djur och växter i området bedöms. Samråd och dialog hålls med myndigheter, närboende och andra berörda för att samla in synpunkter.

Vindkraftsparker kräver så gott som alltid tillstånd enligt miljöbalken. Resultatet av undersökningarna och synpunkterna från samråden sammanställs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som lämnas in till en av de miljöprövningsdelegationer som finns i landet tillsammans med en ansökan om miljötillstånd.

Miljöprövningsdelegationen lämnar därefter sina krav på kompletteringar. När svaren inkommit kungörs handlingarna och berörda har möjlighet att komma med synpunkter innan miljöprövningsdelegationen tar beslut om tillstånd.

Miljötillståndet kan bara ges om kommunen tillstyrkt ansökan. Tillståndet innehåller alltid villkor som ägaren av vindkraftsparken måste uppfylla. Ett villkor brukar alltid reglera hur höga ljudnivåer som tillåts vid bostadshus i närheten. Tillståndet kan överklagas till högre instans.  

Byggnation kan starta när miljötillståndet vunnit laga kraft (det vill säga inte längre kan överklagas) och Vattenfall, efter upphandlingsförfaranden, bedömer att projektet är tillräckligt lönsamt.

Q:

Hur bestäms antal vindkraftverk och placering av dem?

A:

Det maximala antalet vindkraftverk vi anger i tillståndsansökan beror mycket på vad vi kommer fram till i de inventeringar, analyser och utredningar som görs. Vi ansöker i de flesta fall om tillstånd där det inte anges exakt på vilka platser vindkraftverken kommer att byggas.

I dagsläget går teknikutvecklingen inom vindkraft snabbare än tillståndsprocessen. Vi måste se till att använda bästa möjliga teknik som finns på marknaden den dag vindkraftsparken ska byggas. Detta innebär att vi redan i tillståndsansökan måste planera för framtidens vindkraftverk. Tekniken går mot högre, effektivare vindkraftverk som kan få ut mer elproduktion från vinden än sina föregångare.

Tanken med att inte låsa fast vindkraftverkens placering i ansökan är att möjliggöra för oss på Vattenfall att använda bästa möjliga teknik och optimera områdena den dag vi får lov att börja bygga. Detta arbetssätt innebär både att vi kan producera mer energi men också att vi miljömässigt kan anpassa anläggningen på ett bättre sätt och minimera den påverkan som vindkraftsparken ger.

Q:

Hur informerar ni om era projekt?

A:

På Vattenfall ser vi kommunikationen och dialogen med alla intressenter som mycket viktig för att kunna förverkliga våra vindkraftsprojekt. Vi arbetar aktivt med att informera och skapa mötesplatser för att få in synpunkter och lokal kunskap om området vi är intresserade av. Vi anpassar ofta våra projekt utifrån den information och de synpunkter som kommer oss till del. Vi arrangerar därför olika former av informationsmöten med våra intressenter, utöver de formella samrådsmöten som ingår som en del av tillståndsprocessen. Vi deltar gärna i föreningsmöten och liknande arrangemang på orten.

Aktuell information om varje projekt finns att läsa på projektens hemsidor. Vi arbetar även med en rad andra informationsaktiviteter i olika faser av projektet. Det kan exempelvis vara utskick av brev eller nyhetsbrev, utställning av informationsmaterial, studiebesök vid befintliga vindkraftverk, annonser och artiklar.

Om du har synpunkter eller idéer om hur vi når ut med information gällande ett specifikt projekt, hör gärna av dig till en projektkommunikatör. Kontaktuppgifter finns på projektets hemsida.

Q:

Hur byggs en vindkraftspark?

A:

Byggfasen brukar pågå i cirka 1–3 år, beroende på vindkraftsparkens storlek, komplexitet och eventuellt vilka byggperioder tillståndet tillåter. Under byggnationen är delar av området en byggarbetsplats och kommer att vara avstängda. Vid byggnationen är vi noga med att informera närboende och andra intressenter om vad som händer i processen.

  • Avverkning
    Träd inom arbetsområdet avverkas och omhändertas i regel som vid normalt skogsbruk.
  • Markberedning
    Vegetation, jordtäcke och morän schaktas. Eventuella berghällar knackas eller sprängs vid behov bort. Det schaktas även för kabeldiken och för fundamenten till vindkraftverken.
  • Vägar och transport
    Nya vägar bryts och gamla vägar förbättras, förstärks och breddas vid behov. För att kunna frakta de stora delarna till vindkraftverken från fabrik till parken kan det behövas tillfälliga extraordinära åtgärder som till exempel ombyggnader eller omledning av trafik.
  • Kablar, fibernät och jordlinor
    Förläggning av kablar, fibernät och jordlinor utförs och kopplingsskåp uppförs. Anslutningsledningen och nätstationer anläggs normalt av elnätsägaren.
  • Fundament
    Det finns olika typer av fundament: bergsförankrade och gravitationsfundament. Bergsförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar medan gravitationsfundament används där jorddjupet är större och fundamentet i sig blir en motvikt till vindkrafterna. Fundamenten gjuts minst en månad innan vindkraftverken monteras.
  • Montering
    Vindkraftverken transporteras i delar och sätts ihop på plats. Delarna kommer på specialbyggda lastbilar och monteras ihop med hjälp av stora lyftkranar.
  • Inkoppling och driftsättning
    Vindkraftsparken ansluts till elnätet med nedgrävd kabel eller med luftledning.
  • Städning och återställning
    Schaktade ytor planeras och efter något år etablerar sig vegetationen igen.
  • Drift och underhåll
    Regelbunden service utförs av turbintillverkarens personal eller av Vattenfalls egen servicepersonal.
Q:

Hur ansluts vindkraftsparken till elnätet?

A:

Vindkraftsparken ansluts till elnätet via markförlagd kabel eller luftledningar på olika spänningsnivå. Vattenfall ansvarar för det interna elnätet inom vindkraftsparken och ett elnätsföretag ansvarar för anslutningen från vindkraftsparken till närliggande existerande elnät. Elnätsanslutningen är en separat process som drivs av elnätsföretaget. Elnätsföretaget upprättar markavtal, genomför samråd och tar fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för att få igenom sitt tillstånd. Energimarknadsinspektionen prövar och beslutar om anslutning till existerande elnät.

Q:

Vem är ansvarig för underhållet av vägarna i området?

A:

Byggnationen av en vindkraftspark genererar en ökad mängd trafik och transporter på vägarna kring anläggningen. Transporterna avser bland annat material till byggnation av vägar och fundament samt frakt och montering av vindkraftverken. Vem som är ansvarig för att underhålla vägarna i området regleras i avtalen, men det vanliga är att den verksamhetsutövare som använder vägen underhåller och återställer den.

Q:

Kan vindkraftsparker skapa nya jobb till orten?

A:

Vattenfalls förhoppning är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar. Vi arbetar aktivt för att sammanlänka lokala och regionala företag med de huvudentreprenörer som kommer att utföra arbeten i och kring vindkraftsparken. Vi kan inte garantera jobb till orten, men av erfarenhet vet vi att det vid en vindkraftsetablering behövs en stor mängd olika yrken, bland annat inom projektering, markarbeten, elnät, transporter, fundament samt service till arbetare och företag såsom frisörer, mat och träningsmöjligheter. Som företagare gäller det att vara på tårna och ta tillvara möjligheterna en vindkraftsetablering ger!

Exempel från Fredrika, Åsele kommun:
På vår vindkraftspark i Stor-Rotliden strax norr om Fredrika i Åsele kommun arbetar totalt sju personer med service och underhåll av 40 vindkraftturbiner. Ett flertal av dem har valt att bosätta sig i Fredrika. Utöver det skapas det också indirekta jobb i form av entreprenad- och servicetjänster för plogning och underhåll av vägar, städning av lokaler, med mera.

Vattenfall kan naturligtvis inte styra var de anställda bor, men vi kan skapa förutsättningar för fler jobb i bygden genom våra satsningar på vindkraft.

Q:

Utgår det ersättning till orten om vindkraftsparker byggs?

A:

Lokalsamhället, långsiktigt engagemang och ansvarstagande är viktigt för oss. Vår förhoppning och ambition är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar.

”Stöd till lokal utveckling” är ett av Vattenfalls sätt att ge tillbaka till bygden omkring en vindkraftspark. Stödet är ett frivilligt åtagande från Vattenfalls sida och utformningen av stödet sker utifrån varje projekts unika förutsättningar. Pengarna ska komma lokala intressen till nytta. Syftet är att främja bygdens kultur, näringsliv, service och livsmiljö. Stödet får aldrig gå till kommunen eller enskild person och beslut om fördelning av stöd sker i samråd med Vattenfall.

I tidigare vindkraftsparker Vattenfall byggt har det ekonomiska stödet gått till bland annat

  • belysning
  • lokala idrottsklubbar
  • upprustning av by- och jaktstugor
  • förstärkning av vägar
  • stöd till näringslivsutveckling.

Hör gärna av dig till oss om du har funderingar eller synpunkter kring hur stödet kommer bäst till användning i området.

Q:

Hur arbetar ni med säkerheten gällande vindkraftverk?

A:

Att främja, åstadkomma och upprätthålla hög säkerhetsstandard för att skydda alla som arbetar med oss, för oss och de som kan påverkas av vår verksamhet är grundläggande i vårt arbete. Vattenfall är angelägna om att de vindkraftverk som kommer att upphandlas håller en hög säkerhetsstandard och att de är anpassade för vindbruk i aktuellt klimat.

Vattenfall lägger stor vikt på försiktighetsåtgärder i vår tillståndsansökan för våra projekt.

Q:

Kan vindkraftverk börja brinna?

A:

Brand i vindkraftverk har förekommit men är mycket ovanligt. Oftast har den uppstått på grund av tekniska fel i den elektriska utrustningen. I våra vindkraftsparker har vi, innan uppförandet och under driften, kontakt med räddningstjänsten för att gå igenom rutiner och öva för eventuell olycka.

Alla nya turbiner är utrustade med branddetektorer som är direktkopplade till övervakningscentralen (vår eller turbinleverantörens) som bevakar turbinerna dygnet runt. Övervakningscentralen kan i sin tur kontakta räddningstjänst samt lokal Vattenfallpersonal. Branddetektorerna är även konfigurerade så att turbinerna stänger av sig själva om larmet skulle gå. I regel går räddningstjänsten inte in i en turbin som brinner. Istället begränsar man området runt den brinnande turbinen och ser till att branden inte sprider sig.

Q:

Kan det uppstå iskast från vindkraftverken?

A:

Nedisning av rotorbladen sker vid temperaturer under 0 grader och framför allt vid högre luftfuktighet och när molnen står lågt. Riskerna att träffas av fallande eller kastad is är generellt väldigt små. Man ska vara aktsam vid lägre temperaturer och då det finns snö och is i parken. Störst risk är det inom de närmaste tiotalet meterna runt tornet och få isbitar har setts längre än 100 meter från något vindkraftverk. Vid risk för eventuell nedisning tar Vattenfall fram säkerhetsrutiner, exempelvis varningsskyltar och information till särskilt berörda. I sista hand kan det bli aktuellt att fälla vägbommar.

Q:

Kan man bedriva jakt i en vindkraftspark?

A:

Möjligheterna att nyttja ett specifikt område för jakt är kopplat till jakträtten, vilken normalt följer med ägandet av marken. När en vindkraftspark väl är i drift finns generellt inga hinder för att där bedriva jakt. Både forskning och vår erfarenhet hittills säger att djur vänjer sig mycket snabbt vid vindkraftverken.

Den största påverkan på jakten i en vindkraftspark sker under byggfasen. För att minska störningarna med de begränsningar som gäller för en byggarbetsplats strävar vi alltid efter att upprätta en tidig dialog med berörda jaktlag, jakträttshavare och jakträttsägare.

Att särskilt tänka på i en vindkraftpark är att det kan förekomma mer mänsklig aktivitet än tidigare.

Q:

Vad händer med skoter-, rid- och/eller vandringsleder i området?

A:

Det går bra att köra skoter, rida och vandra i området kring vindkraftsparken när den är i drift. En del befintliga leder kan eventuellt behöva dras om. Detta sker i så fall i dialog med berörda ansvariga parter.

Q:

Gäller allemansrätten i vindkraftsparken?

A:

I en driftsatt vindkraftspark gäller allemansrätten precis som vanligt. Generellt finns inga särskilda säkerhetsavstånd att förhålla sig till och det är fritt att röra sig i och omkring området. Med rätten följer också krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor.

Under byggfasen är delar av området en byggarbetsplats och dessa delar är då avstängda. Detsamma kan hända om större servicearbeten, till exempel byte av delar i ett vindkraftverk, behöver utföras under drifttiden.

Q:

Varför står vindkraftverken ibland stilla, trots att det blåser?

A:

Vattenfalls vindkraftverk producerar el cirka 95 procent av tiden, men det händer ibland att vindkraftverk står stilla. Det beror oftast på planerade serviceinsatser på vindkraftverket eller att vindkraftverket har tekniska fel och står stilla i väntan på servicetekniker. Att vindkraftverk står stilla kan också bero på att det inte finns plats för mer el på elnätet för tillfället. Då stängs verken av via vår driftcentral på begäran av elnätsägaren.

Q:

Vad innebär skuggor från vindkraftverk?

A:

När solen står lågt kan skuggor från de roterande bladen träffa omgivande byggnader. Enligt rättspraxis bör den faktiska tiden för exponering av rörliga skuggor vid bostäder inte överskrida åtta timmar per år. Vattenfall gör alltid beräkningar över hur lång skuggtiden kan bli. Om det finns risk för att skuggtiden blir oacceptabelt lång stänger vi av verket för att inte överstiga praxis. Påverkan från skuggkast avtar med avståndet och är normalt försumbara längre än två kilometer från vindkraftverken.

Q:

Kommer det att låta från vindkraftsparken?

A:

Vindkraftverk ger ifrån sig ljud, främst när rotorbladen rör sig genom luften. På vilket sätt och hur starkt ljudet hörs kan variera och beror bland annat på väderförhållanden. Hur vi upplever ljudet från vindkraftverk skiljer sig också åt mellan olika människor. Det är inget som är speciellt för vindkraftsljud utan gäller för alla typer av ljud.

Enligt rättspraxis får ljudet från vindkraftverk som huvudregel inte överstiga 40 decibel utanför bostäder. Är ljudnivån för hög när vindkraftverken sätts i drift går den att reglera ned. Eftersom våra vindkraftsparker måste vara lönsamma ligger det i Vattenfalls eget intresse att verken ska kunna utnyttjas fullt ut utan att de ska behövas regleras ned på grund av för hög ljudutbredning till närmsta bostad. Därför planerar vi placeringen av verken mycket noggrant.

Det finns klimatologiska fenomen, främst vintertid, som vi inte kan styra över och som gör att ljud kan transporteras längre. Detta fenomen gäller dock alla ljud, till exempel ljud från vägar, järnvägar, flygplan, skogsmaskiner etc. Det finns inget samband mellan vindkraftverkets storlek och hur mycket det låter.

Q:

Kan närboende påverkas av lågfrekventa ljud/infraljud?

A:

Lågfrekvent ljud, mellan frekvenserna 20 och 200 hertz, är i många fall hörbart. Lågfrekvent ljud produceras av de flesta bullerkällor i samhället, exempelvis trafik. Det lågfrekventa ljudet är inte skadligt för människor i de nivåer Folkhälsomyndighetens riktlinjer anger.

Infraljud brukar definieras som ljud mellan frekvenserna 1 och 20 hertz, vilket är icke hörbart varken nära vindkraftverken eller vid bostäder kring vindkraftsparken. Enligt en kunskapssammanställning som Naturvårdsverket publicerat finns inga belägg för att infraljud bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter.

Enligt den forskning som finns tillgänglig idag finns ingen risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud från vindkraft, varken i nuläget eller i framtiden, förutsatt att de riktvärden Folkhälsomyndigheten rekommenderar efterföljs.

Q:

Vad är hinderbelysning?

A:

Alla föremål som är högre än 45 meter ska ljusmarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. I en vindkraftspark där vindkraftverkens totalhöjd är 150 meter eller högre ska de vindkraftverk som utgör parkens yttersta gräns markeras med högintensivt vitt, blinkande ljus, medan de inre vindkraftverken markeras med ett medelintensivt, rött fast ljus.

Q:

Påverkas värdet på mark och intilliggande fastigheter av en vindkraftsetablering i området?

A:

Generellt kan man säga att värdet på omkringliggande fastigheter i Sverige inte påverkas alls av vindkraftsetableringar.

Den undersökning som gjorts i Sverige för att ta reda på om värdet påverkas av vindkraftsetableringar har granskat 42 000 försäljningar, från 2001 fram till 2009, av småhus inom fem kilometer från 120 nya vindkraftsanläggningar. Priserna på sålda fastigheter i närhet av en vindkraftspark hade samma värdestegring som sålda fastigheter i motsvarande områden som inte hade någon vindkraftspark i sin närhet.

Teknikkonsultbolaget ÅF tog på uppdrag av Svensk Vindenergi fram en rapport 2010 som handlade om värdet på fastigheter i vindkraftens närområde. ÅF kunde inte hitta något direkt samband mellan närheten till vindkraftverk och fastigheters/bostäders värdeminskning.

Q:

Vem är ansvarig när vindkraftsparken avvecklas?

A:

I varje tillstånd som ges för en vindkraftspark finns villkor för hur marken ska återställas när vindbruket upphör. För att garantera att avvecklingen kommer att gå att genomföra måste Vattenfall avsätta eller garantera pengar redan innan byggnationen av vindkraftsparken får påbörjas. Beloppet fastställs av tillståndsmyndigheten.

Q:

Hur avvecklas en vindkraftspark?

A:

Vindkraftverk som köps in har en normal livslängd på cirka 25 år. Under denna tid kan vissa komponenter behöva bytas ut. Efter 25 år kan verken fortfarande nyttjas men behöver då i de flesta fall genomgå omfattande renoveringar. Andra alternativ är att ersätta det gamla verket med ett nytt. Då krävs ett nytt tillstånd.

Vid rivning av vindkraftverk monteras alla delar ned för återvinning. Rotorbladen, som består av fiberarmerad plast är dock svåra att återvinna. I dagsläget läggs rotorbladen vanligtvis på deponi, men andra alternativa metoder är under utveckling.

Praxis vad gäller fundament på platser som inte är jordbruksmark är att de får lämnas kvar och ska övertäckas. Skulle den praxisen ändras så är det fortfarande verksamhetsutövaren som har det fulla återställningsansvaret.

Q:

Säljer ni el utomlands som produceras i Sverige?

A:

Den el som produceras i Sverige säljs till och används i första hand av elkonsumenter i Sverige. I händelse av överskott på el kan elen också exporteras vidare till våra grannländer och ut i Europa. På samma sätt importerar Sverige el om det skulle uppstå ett underskott i landet.

El från vindkraft gör stor klimatnytta oavsett var den produceras. När den exporteras ut i Europa tränger den undan kolkraft som är en av de vanligaste energikällorna på kontinenten.

Behovet av el kommer att öka under de närmaste åren på grund av den elektrifiering av bland annat fordon och industrier som sker just nu. I Sverige har vi bland de bästa förutsättningarna i världen för vindkraft, samtidigt som hela Europa har ett stort behov av förnybar el. Elexport är en bra affär, både för svensk ekonomi och för klimatet.

Q:

Hur mycket kostar ett vindkraftverk?

A:

Hur mycket ett vindkraftverk kostar beror på många faktorer, exempelvis storlek, fabrikat och antal verk som köps in. De vindkraftverk som byggs idag kostar cirka 30 miljoner kronor. Anläggningsarbeten, vägar och elnät beräknas kosta ytterligare omkring 10 miljoner per vindkraftverk. Utöver detta tillkommer kostnader för projektutveckling, arrenden, drift, underhåll, med mera.

Q:

Hur gör ni för att minska antalet fåglar som kolliderar med vindkraftverk?

A:

Från ett tidigt skede i planeringen av en vindkraftspark tar Vattenfall alltid stor hänsyn till de naturvärden som finns i området. Vi följer de lagar, regler och riktlinjer som krävs för minsta möjliga påverkan på människor och miljö i våra projekt, fåglar inkluderat.

För att skydda vissa mer känsliga fågelarter tillämpas ofta skyddsavstånd till boplatser eller andra för arten viktiga områden. Dessa skyddsavstånd varierar oftast mellan en och två kilometer. Studier på Näsudden på Gotland visar att större vindkraftverk medför färre fågelkollisioner per producerad kilowattimme än mindre vindkraftverk.

Q:

Var kan jag hitta tillförlitlig information om vindkraft?

A:

Vindkraft är en energikälla som berör, därför finns både åsikter och fakta att läsa i ämnet. Här finns några tillförlitliga faktabaserade informationskällor om vindkraft:

Vindkraftcentrum
Energimyndigheten
Vindval
Svenska Kraftnät
Naturvårdsverket
Vindbrukskollen

Ordlista

Här förklarar vi några ord och begrepp som är vanligt förekommande vid en vindkraftsetablering:

Ansökansområde

Ett område som omfattas av ansökan om tillstånd för en vindkraftspark där vindkraftverk och infrastruktur, såsom elkablar, internt vägnät, uppställningsytor med mera avses placeras.

Effekt

Den mängd elenergi som ett visst föremål förbrukar eller producerar i varje ögonblick. Effekt mäts i watt (W).

Effektbrist

Effektbrist är när efterfrågan på el vid en viss tidpunkt är större än vad utbudet är.

Elcertifikat

Ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el.

Energi

Energi är den el som produceras av till exempel vindkraftverk, och som vi sedan använder när den levereras till oss genom elnätet. Elenergi mäts oftast i kilowattimmar (kWh).

Faktiskt skuggtid

Den faktiska tiden som en specifik plats nås av rörlig skugga.  

Fotomontage

Fotografi taget på platser i anslutning till projektområdet, där vindkraftverk datoranimerats in för att ge exempel på hur vindkraftsparken kan komma att se ut.

Fundament

Grund/bas på vilken vindkraftverket byggs. Består ofta av betong och kan även vara förankrat i berg.

Hinderbelysning/hindermarkering

Hindermarkering används för att varna och förhindra att luftfarkoster flyger in i till exempel byggnader, master och vindkraftverk. Vindkraftverk markeras med belysning. Se specifikation i avsnittet om hinderbelysning.

Installerad effekt

Om ett vindkraftverk har en installerad effekt på 7 megawatt (MW) betyder det att verket kan producera 7 megawatt som mest.

Kapacitetsbrist

Uppstår när elnäten  inte har kapacitet att ansluta och leverera el i den utsträckning som efterfrågas. Det snabbt ökande behovet av el tillsammans med allt längre ledtider för tillstånd att bygga elnät gör att elnäten redan idag, inom vissa områden, är hårt ansträngda och nyanslutningar till elnäten tar längre tid.

Kilowattimme, kWh

Mått som används för att mäta hur mycket el som används. Om du har på infravärmen på balkongen under 4 timmar med effekten 1000 W förbrukar du 4 kWh.

Layout

Skiss av var, inom ett specifikt område, vindkraftverken planeras att stå och vägar dras.

MKB

Miljökonsekvensbeskrivning. Ett dokument som måste vara en del av tillståndsansökan för en vindkraftspark. MKB beskriver vilka effekter vindkraftsparken kan få för människors hälsa och miljö.

Miljöprövningsdelegation (MPD)

En självständig del av länsstyrelsen. MPD fattar bland annat beslut om tillstånd till miljöfarlig verksamhet och ändring av tillstånd eller villkor.

Nacell

Maskinhuset längst upp på tornet på vindkraftverket.

Navhöjd

Vindkraftverkets höjd från marken till nacell (maskinhus).

Elnätskoncession

Tillstånd för att få bedriva elnätsverksamhet. Ansökan om elnätskoncession görs hos Energimarknadsinspektionen.

Samråd

Enligt miljöbalken obligatorisk och lagstadgad del av projekteringsarbetet som går ut på att samla in tidig kunskap och information om eventuella hinder eller problem som det planerade projektet kan komma att stöta på. Inkomna synpunkter sammanställs sedan i en samrådsredogörelse.

Stoppområde

Ett begrepp som Vattenfall använder vid ansökan om tillstånd för vindkraftsparker. Det är områden som markerats på karta där inga åtgärder kommer att vidtas med hänsyn till exempelvis natur- eller kulturvärden.

Rotorblad

Vingarna på vindkraftverket.

Tillstyrkan

Generellt använt för kommunens godkännande av tillståndsansökan.

Totalhöjd

Vindkraftverkets höjd från marken till översta vingspetsen när vingen pekar rakt uppåt.

Turbin

Vindkraftverk.

Vindbruksplan

Vindbruksplan är ett tematiskt tillägg till en kommuns översiktsplan. Vindbuksplaner upprättas med avsikt att underlätta styrningen av etableringar av vindkraftverk till de mest lämpliga platserna.

Översiktsplan

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Upp

Se även

Vindkraftverk

Läs om Vattenfalls svenska vindprojekt på land och till havs.

Medarbetare i helikopter ser ut över vindkraftverk vid Horns Rev

Vattenfall är ett ledande europeiskt energiföretag.

Närbild på Idbäcksverket.

Vattenfall investerar i en större andel förnybar produktion.