Frågor och svar om Kriegers flak

Årsmedelvinden vid Kriegers flak är beräknad till mellan 8,7 och 9,1 m/s. Den största genomsnittliga signifikanta våghöjden uppgår till 1,3–1,4 m i december/januari. Den maximala våghöjden uppgår till 6–7 meter.

Investeringskostnaden för havsbaserad vindkraft är som typiskt mellan två och tre miljoner euro per installerad megawatt. Beroende på slutlig utformning och storlek på svenska Kriegers flak uppskattas investeringen uppgå till 1,0–1,5 miljarder euro.

Fram till cirka 2022 sker främst arbete med återstående tillstånd: villkorsändringar, markavtal, ledningsrätt, tillstånd för vattenverksamhet, arkeologiska undersökningar etc.

När samtliga förutsättningar för vindkraftsparken samt exportkabelnätet är klara sker kompletterande geofysiska och geotekniska undersökningar. Upphandling av anläggningen kan ske under 2023 till 2025.

Slutligen sker tillverkning och installation under åren 2027–2029 med elproduktion från anläggningen under 2028 samt fullt driftsatt anläggning under 2029. 

Vindkraftsparken Kriegers flak har tillstånd från regeringen att bygga upp till cirka 50 turbiner med en maximal totalhöjd på 280 meter.

Vindkraftsparken kommer att kunna producera omkring 2,7 TWh per år, vilket motsvarar behovet av förnybar hushållsel för drygt 500 000 hem eller att ladda cirka 1 miljon elbilar.

En interconnector är en anslutning som binder samman elsystemen i två eller flera länder och som kan användas för export-import av el. Tidigt i projektutvecklingen av Kriegers flak undersöktes möjligheten att ansluta parken även till Tyskland och Danmark. Det tyska projektet vid Kriegers flak samt det danska Kriegers flak är sammankopplade och möjliggör en överföring av el mellan länderna. Tyvärr omgärdas handel av el mellan länder av omfattande EU-lagstiftning vilket i dagsläget gör att en sammankoppling även med det svenska projektet är mindre troligt.

Projektet erhöll 2006 av regeringen tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon att inom ett specificerat område vid Kriegers flak, i södra Östersjön, uppföra och driva en vindkraftspark med högst 128 vindkraftverk, med en totalhöjd om högst 170 meter. En ansökan om förlängning samt ökad totalhöjd lämnades in under 2018 och våren 2022 gav regeringen ett uppdaterat byggtillstånd för vindkraftsparken.

Energimarknadsinspektionen gav projektet nätkoncession för växelströmsanslutning till ställverken i Arrie och Trelleborg. Denna koncession överklagades men regeringen fastställde koncessionen vid ett beslut 2016. Vidare har projektet tecknat markavtal med cirka 95 procent av berörda markägare. Projektet har även haft tillstånd enligt kontinentalsockellagen vilket för tillfället uppdateras.

Våren 2021 fick projektet Natura 2000-tillstånd av länsstyrelsen i Skåne.

Hösten 2021 erhöll projektet ett tillstånd från mark- och miljödomstolen för nedläggning av exportkablar i territorialhavet, ett så kallat vattenverksamhetstillstånd.

Det är alltjämt en hel del tillstånd som återstår. Det är Vattenfalls självklara ambition att begränsa negativa miljöeffekter så långt som möjligt. För den skull har ett flertal samråd genomförts, där olika konsekvenser diskuteras och värderas. Berörda sakägare ska naturligtvis se till att relevant villkor kopplas till tillstånden. Om man anser att ett beviljat tillstånd är felaktigt, finns i många fall möjlighet att överklaga.

Leverantörerna av de stora delarna, turbiner, fundament, kabel och installationsfartyg, köps upp på en internationell marknad. Projektet kommer dock att främja att dessa leverantörer där så är möjligt, under marknadsmässiga premisser, använder lokala underleverantörer. I tidigare projekt har Vattenfall haft ambitiösa program för att länka mellan den lokala marknaden och de internationella leverantörerna. Exempel på lokala leverantörer som använts är: olika konsulttjänster, teknisk utrustning, installationsarbeten och service.

Se exempel på varor och tjänster under projektutveckling, genomförande och drift (PDF 261 kB)

Anläggningsarbetena på land är främst installation av kabel. Detta installationsarbete kan ta någon månad. Därtill kommer arbeten vid de befintliga transformatoranläggningarna. Slutligen behöver någonstans uppföras anläggning för drift och service.

Eftersom anläggningsarbeten till havs är mycket kostsamma, försöker man vid installation göra klart så mycket som möjligt på land. För detta använder man ofta en så kallad pre-assembly harbour, en hamn i närheten av anläggningen där en stor del av slutmonteringen kan ske innan utskeppning. Någon sådan hamn finns idag inte i Sverige men kan komma som en följd av framtida svenska havsbaserade projekt.

Under anläggningstiden kommer arbetsområdet till havs att avlysas. Säkerhetszonen når cirka en kilometer från vindkraftsparken. Även vid kabelläggning etableras en säkerhetszon. 

Fundamenten kommer troligen att vara antingen stålrörsfundament, monopile, eller gravitationsfundament. Stålrörsfundament pålas ner (eventuellt med förborrning), denna pålning medför ljud som kan komma att höras utomhus även på land. Pålning av ett fundament tar några timmar.  

Ja, Kriegers flak avser inte att avlysa området under driftskedet, dock kommer bolaget att ansöka om ankringsförbud.

De visuella konsekvenserna av placering av vindkraftverk i havet karaktäriseras av den fria utsikten som innebär att verken kan uppfattas på stora avstånd vid goda sikt- och ljusförhållanden.

Vid klart väder, eller i övrigt under goda siktförhållanden, kommer vindkraftverken att vara synliga från stora områden längs kusten.

En förändring i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering av byggnader, inklusive vindkraftverk. Det är sedan en subjektiv bedömning av betraktaren som avgör om förändringen är positiv eller negativ. Projektets närmsta vindkraftverk är beläget cirka 30 km från land.

Vi räknar med en total investeringskostnad på cirka 15-20 miljarder kronor för hela vindkraftsparken, inklusive fundament och anslutningar till det svenska elnätet. Om vindkraftsparken byggs räknar vi med en elproduktion på cirka 2,7 TWh. Det innebär hushållsel till drygt 500 000 hem.

När man ska jämföra två produktionstekniker för el är det inte bara investeringskostnaden per installerad megawatt som är intressant, utan även driftkostnader och elproduktion. Därtill kan finnas andra aspekter som har en ekonomisk bäring, till exempel resursanvändning och förnybarhet.

För att Vattenfall i slutändan ska investera i projektet och uppföra och driva vindkraftsparken, krävs att projektet ger en tillräckligt stor avkastning på investeringen. Motsvarande kommersiella krav föreligger även i andra av Vattenfalls investeringar.

Avkastningen styrs förutom av investeringskostnaden också av hur mycket el som produceras, den ekonomiska ersättningen för elen samt driftkostnaderna. I dagsläget beräknas inga gröna elcertifikat erhållas för detta projekt varvid projektet planeras att byggas på enbart intäkter från rådande elpris, det vill säga utan subventioner.

Av hänsyn till de kablar som ingår i anläggningen är inte ankring av fartyg, trålfiske och trålning vid botten möjligt i området för vindkraftsparken. Detta berör främst det storskaliga fisket, som dock är litet i området.

För att inte motverka det småskaliga kustnära fisket avser projektet att möjliggöra fiske inom vindkraftsparken, i enlighet med den diskussion som förts under samrådsmöten med lokalt verksamma fiskare. Fiskemetoder som kan utövas inom området är exempelvis garnfiske och handfiske.

Den planerade vindkraftsparken Kriegers flak omfattas inte av det kommunala vetot.

Kriegers flak ligger i Östersjön, tre mil söder om Trelleborg, i det som kallas svensk ekonomisk zon, därmed är det regeringen som beslutar om tillstånd.

Vindkraftsparken är belägen cirka tre mil från kusten och driftljudet kommer inte att vara hörbart från land.

Livslängden för en vindkraftspark är cirka 35 år.

I linje med Vattenfalls strategi om en hållbar elproduktion ska demontering av en vindkraftspark följa alla miljömässiga krav.

Tillstånd att bygga en vindkraftspark innehåller alltid villkor om avveckling och återställning av platsen. I avvecklingsskedet lämnas en avvecklingsplan in till tillsynsmyndigheten, som sedan beslutar om i vilken omfattning anläggningen ska tas bort. Inför avveckling gör man alltid en bedömning av vad som ska tas bort och vad som ska lämnas kvar. Ibland medför det mindre påverkan att lämna kvar vissa delar, som exempelvis nedgrävda kablar, än att ta bort dem.  

För att garantera att avvecklingen kommer att gå att genomföra sätts pengar av eller garanteras redan innan byggnationen av vindkraftsparken får påbörjas. Beloppet fastställs av tillståndsmyndigheten.