Kriegers flak

Frågor och svar om Kriegers flak

Frågor och svar

Q:

Vilka vind- och vågförhållanden är det vid Kriegers flak? Vill veta signifikant våghöjd och medelvind.

A:

Årsmedelvinden vid Kriegers flak är beräknad till mellan 8,7 och 9,1 m/s. Den största genomsnittliga signifikanta våghöjden uppgår till 1,3–1,4 m i december/januari. Den maximala våghöjden uppgår till 6–7 meter.

Q:

Varför återstartar Vattenfall projektet nu?

A:

Projektet erhöll 2006 av regeringen tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon att inom ett specificerat område vid Kriegers flak, i södra Östersjön, uppföra och driva en vindkraftpark med högst 128 vindkraftverk, med en totalhöjd om högst 170 meter. Energimarknadsinspektionen gav projektet nätkoncession för växelströmsanslutning till ställverken i Arrie och Trelleborg. Denna koncession överklagades men regeringen fastställde den vid ett beslut 2016. Vidare har projektet tecknat markavtal med omkring en tredjedel av berörda markägare.

Med dessa tillstånd finns nu möjlighet att fortsätta tillståndsprocessen med bland annat ledningsrätt och miljötillstånd för sjökabeln, samt återstående markavtal.

Q:

Vad kostar Vattenfalls investering i Kriegers flak?

A:

Investeringskostnaden för havsbaserad vindkraft är som typiskt mellan två och tre miljoner euro per installerad megawatt. För en park med effekten 500 MW, skulle investeringen således uppgå till 1,0–1,5 miljarder euro.

Q:

Hur ser tidplanen ut för projektet?

A:

Under 2018–2020 sker främst arbete med återstående tillstånd: villkorsändringar, markavtal, ledningsrätt, tillstånd för vattenverksamhet.

Åren 2019 och 2020 genomförs arkeologiska undersökningar samt kompletterande geofysiska och geotekniska undersökningar. Upphandling av anläggningen sker 2021–2022. Slutligen sker tillverkning och installation 2022–2024.

Q:

Hur stora verk och hur många kommer att installeras?

A:

Projektet utvecklades ursprungligen för 128 turbiner med vardera en effekt om 5 MW och en totalhöjd av 170 meter. Det danska projektet Kriegers flak, som också ägs av Vattenfall, projekteras för 8,4 MW-turbiner. Det utrymme inom svenska Kriegers flak, där Vattenfall har tillstånd att utveckla vindkraft, rymmer 640 MW. På grund av läeffekter från det danska projektet är det möjligt att parken blir något mindre, kanske 300–500 MW. För det skulle krävas 35–60 turbiner av den typ som projekteras för det danska projektet.

Det är dock troligt att det vid investeringsbeslutet om några år finns större turbiner tillgängliga, 10–15 MW med en totalhöjd upp mot 250 meter. Med större verk kan i gengäld färre antal verk erfordras för samma produktion.

Q:

Hur mycket elektricitet kommer anläggningen vid Kriegers flak att producera? 

A:

Detta beror på hur stor effekt som installeras. Projektet har ursprungligen utvecklats för turbiner med en effekt om 5 MW, vilket skulle ge en sammanlagd effekt om 640 MW. Produktionen för en sådan anläggning beräknas till omkring 2,6 TWh per år, detta motsvarar behovet av förnybar hushållsel för drygt 500 000 hem. 

Q:

Varför vill Vattenfall ansluta en exportkabel?

A:

En exportkabel är en anslutning som binder samman elsystemen i två länder och som kan användas för export-import av el. Redan tidigt i projektutvecklingen av Kriegers flak undersöktes möjligheten att ansluta parken även till Tyskland. Det framkom att det vore en fördel för projektet med två anslutningar, exempelvis minskar man risken för produktionsbortfall till följd av ett kabelbrott. Den extra kostnaden kan finansieras av att kabeln även kan användas för export-import av elektricitet mellan de två länderna, när vindkraftsproduktionen inte är maximal. När Vattenfall nu projekterar det danska Kriegers flak är det än mer naturligt med en sådan anslutning.

Q:

Vilka tillstånd har projektet?

A:

Projektet erhöll 2006 av regeringen tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon att inom ett specificerat område vid Kriegers flak, i södra Östersjön, uppföra och driva en vindkraftpark med högst 128 vindkraftverk, med en totalhöjd om högst 170 meter. Tillståndet anger att anläggningen måste vara färdigställd senast den 1 oktober 2018. En ansökan om förlängning av detta tillstånd kommer att lämnas in, likaså en ansökan om ökad totalhöjd.

Energimarknadsinspektionen gav projektet nätkoncession för växelströmsanslutning till ställverken i Arrie och Trelleborg. Denna koncession överklagades men regeringen fastställde koncessionen vid ett beslut 2016. Vidare har projektet tecknat markavtal med omkring en tredjedel av berörda markägare. Projektet har även haft tillstånd enligt kontinentalsockellagen att utföra en geoteknisk undersökning, och denna har genomförts.

Q:

Vilka tillstånd återstår?

A:

Projektet har med flertalet av berörda markägare längs sträckningen kommit överens om arrendeavtal som medger installationen av kabeln och fastställer markägarnas ersättning. Vidare krävs ledningsrätt för landkabeln. För sjökabeln inom svenskt vatten krävs tillstånd för vattenverksamhet, enligt miljöbalken.

Eftersom det troligen behövs kompletterande geotekniska undersökningar krävs nytt tillstånd enligt kontinentalsockellagen. För eventuella ombyggnader vid de två transformatorstationerna kan krävas ändring av detaljplan och bygglov. Eftersom arkeologiska lämningar kan komma att beröras, krävs även tillstånd enligt kulturmiljölagen.

Projektet har till regeringen lämnat en ansökan om ändring av det befintliga tillståndet enligt Sveriges ekonomiska zon, för att förlänga tiden för genomförande och for att kunna öka verkens totalhöjden. Projektet har även ansökt om Natura 2000-tillstånd för vindkraftsparken eftersom den delvis hamnar i ett nyligen utpekat Natura 2000-område.

Q:

Hur kan jag stoppa vindkraftsparken?

A:

Det är alltjämt en hel del tillstånd som återstår. Det är Vattenfalls självklara ambition att begränsa negativa miljöeffekter så långt som möjligt. För den skull kommer ett flertal samråd att genomföras, där olika konsekvenser diskuteras och värderas, liksom olika skadebegränsande åtgärder.

Berörda sakägare ska naturligtvis se till att relevant villkor kopplas till tillstånden. Om man anser att ett beviljat tillstånd är felaktigt, finns i många fall möjlighet att överklaga.

Q:

Vilka lokala nyttor har projektet?

A:

Leverantörerna av de stora delarna, turbiner, fundament, kabel och installationsfartyg, köps upp på en internationell marknad. Projektet kommer dock att främja att dessa leverantörer där så är möjligt, under marknadsmässiga premisser, använder lokala underleverantörer. I tidigare projekt har Vattenfall haft ambitiösa program för att länka mellan den lokala marknaden och de internationella leverantörerna. Exempel på lokala leverantörer som använts är: olika konsulttjänster, teknisk utrustning, installationsarbeten och service.

Se exempel på varor och tjänster under projektutveckling, genomförande och drift (PDF 261 kB)

Q:

Vilka installationsarbeten sker på land?

A:

Anläggningsarbetena på land är främst installation av kabel. Det är ännu inte klart exakt vilken sträckning som kabeln kommer att ha. Detta installationsarbete kan ta någon månad. Därtill kommer arbeten vid de befintliga transformatoranläggningarna. Slutligen behöver någonstans uppföras anläggning för drift och service. Eftersom anläggningsarbeten till havs är mycket kostsamma, försöker man vid installation göra klart så mycket som möjligt på land. För detta använder man ofta en så kallad ’pre assembly harbour’, en hamn i närheten av anläggningen där en stor del av slutmonteringen kan ske innan utskeppning. Någon sådan hamn finns idag inte i Sverige men kan komma som en följd av framtida svenska havsbaserade projekt.

Q:

Kommer jag att störas av anläggningsarbetena till havs?

A:

Under anläggningstiden kommer arbetsområdet till havs att avlysas. Säkerhetszonen når cirka en kilometer från vindkraftparken. Även vid kabelläggning etableras en säkerhetszon. 

Fundamenten kommer troligen att vara antingen stålrörsfundament, monopile, eller gravitationsfundament. Stålrörsfundament pålas ner (eventuellt med förborrning), denna pålning medför ljud som kan komma att höras även på land. Pålning av ett fundament tar några timmar.

Q:

Kommer jag att kunna segla i vindkraftsparken?

A:

Ja, Kriegers flak avser inte att avlysa området under driftskedet, dock kommer bolaget att ansöka om ankringsförbud.

Q:

Vad kommer jag att se?

A:

De visuella konsekvenserna av placering av vindkraftverk i havet karaktäriseras av den fria utsikten som innebär att verken kan uppfattas på stora avstånd vid goda sikt- och ljusförhållanden. Vid klart väder, eller i övrigt under goda siktförhållanden, kommer vindkraftverken att vara synliga från stora områden längs kusten.

En förändring i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering av byggnader, inklusive vindkraftverk. Det är sedan en subjektiv bedömning av betraktaren som avgör om förändringen är positiv eller negativ.

Q:

Vad är kostnaden för ett vindkraftverk av den typ som planeras på Kriegers flak?

A:

Vi räknar med en total investeringskostnad på cirka 10 miljarder kronor för hela vindkraftsparken, inklusive fundament och anslutningar till det svenska elnätet. Om vindkraftsparken byggs räknar vi med en elproduktion på cirka 2,6 TWh. Det innebär hushållsel till drygt 500 000 hem.

När man ska jämföra två produktionstekniker för el är det inte bara investeringskostnaden per installerad megawatt som är intressant, utan även driftkostnader och elproduktion. Därtill kan finnas andra aspekter som har en ekonomisk bäring, till exempel resursanvändning och förnybarhet. Vattenfall undersöker nu förutsättningarna för vindkraftsparken vid Kriegers flak, ett viktigt steg är naturligtvis tillståndet från regeringen. För att Vattenfall i slutändan ska investera i projektet och uppföra och driva vindkraftsparken, krävs att projektet ger en tillräckligt stor avkastning på investeringen. Med motsvarande kommersiella krav som föreligger även i andra av Vattenfalls investeringar.

Avkastningen styrs förutom av investeringskostnaden också av hur mycket el som produceras, den ekonomiska ersättningen för elen samt driftkostnaderna. I dagsläget beräknas inga gröna elcertifikat erhållas för detta projekt varvid projektet planeras att byggas på enbart intäkter från rådande elpris, det vill säga utan subventioner.

Q:

Kommer jag att kunna fiska i vindkraftsparken?

A:

Det är knappast möjligt att bedriva svårmanövrerade fisken såsom trålfiske inom en havsbaserad vindkraftspark. Av risken för skador på kablar eller andra strukturer är det ej heller lämpligt med ankring av fartyg inom området, eller möjligt med bottentrålning.

För att inte motverka det småskaliga kustnära fisket avser projektet att möjliggöra fiske inom vindkraftsparken, i enlighet med den diskussion som förts under samrådsmöten med lokalt verksamma fiskare. Fiskemetoder som kan utövas inom området är exempelvis garnfiske och handfiske. En nödvändig avlysning av trålfiske kommer framförallt att medföra en inskränkning av det storskaliga fisket i området, detta fiske är dock litet inom det berörda området.

Relaterad information

Utsikt från en strand mot havet

Det har gjorts omfattande studier av vindkraftens inverkan på miljön vid Kriegers flak.

En båt vid fundament i Vattenfalls vindkraftspark Ormonde

Kriegers flak har fått ekonomiskt stöd för att utvärdera olika fundament.

En havsbaserad vindkraftspark

Projektet Kriegers flak ansöker om ökad totalhöjd och förlängd byggnationstid.